Nu står premiärerna för dörren, analyserna kan börja! Team SAP befinner sig i Sölden V44 och jag och Peter Mellgren har i förväg tagit oss ner till händelsernas centrum.
Väl nere i Sölden går snacket. Det alpina snacket, i kabinen, i liftköerna, vid middagsbordet, ja, i princip överallt. Sölden står värd för världens bästa alpinister och en av frågorna är om vi får se några nya stjärnor födas i helgen.
Världscups-premiär för damer och herrar i storslalom står på helgens program och det är en särskild stämning inför racet. Det är nämligen inte bara premiär för säsongen utan även premiär för det som verkar vara det knasigaste beslutet som FIS genomfört så länge jag kunnat stava till "alpint". Den nya GS-skidan, den s.k. 35-meters skidan, är testad i träningsförhållanden och åkarna ger nu sin syn. På söndag vet vi mer om vad vi tycker och framförallt vad resultatlistan visar.
Efter lite efterforskning konstaterar vi att skidan, som var tänkt att bidra till mindre skador, skapat minst 10 st nya knäskador sedan den börjat testas. Skidan upplevs mycket jobbig, framförallt i mjukt underlag, där den i princip är omöjlig att hantera. Skidmärke efter skidmärke har tvingats anpassa produktionen och betalat miljontals kronor för ombyggnad av nya pressar och "jiggar". Efterforskningarna säger oss att skidan fungerar ganska bra i hårt underlag men att det krävs ett annat arbete i åkningen. Slut är den tid då skidan gjorde jobbet och slut är den tid för de åkare som "kapar" linjen för mycket. Det är sannolikt att skidan behöver mer utrymme vid käpp, behöver vinklas upp mer och hanteras mer följsamt efter portpassering. Hur kommer detta att påverka tekniken framöver och hur påverkar det de som anammat nya tekniker kopplat till den "gamla" carvingskidan som svängde "för mycket"?
Tjejerna kommer att klara förändringen bättre då den upplevs mindre påtaglig. Pratade med Norges vassaste kort på damsidan och hon kände sig tillfreds med materialet. Däremot killarnas åkning kommer att ändras radikalt, tror jag. I helgen får vi svaret, vem vinner och vem förlorar på det nya materialet? Jag tror fortfarande på Marcel Hirscher och Ted Ligiety som de stora profilerna och många med mig bedömer att fältet sannolikt kommer att dras isär mer. Det blir större tidsdifferenser mellan åkarna och vi lär stundvis uppleva, för ögat, riktigt dålig åkning. Fortsättning följer.
Ta del av Warners inslag i bifogad film.
I övrigt då,
Självklart är det med stort intresse vi kommer att se Magdalena Fjällström till start imorgon men även intressant att se Marias tuffa comeback efter knäskadan. Jag håller alla tummar och tår för henne och att det blir en bra "resa" ner i det tuffa hanget.
Vi ses!
fredag 26 oktober 2012
torsdag 27 september 2012
Mastersläger i Kåbdalis
Planeringen för Masterslägret i Kåbdalis V47 pågår. Det kommer att spridas en inbjudan via mail inom kort men även delges här, via masterskier.blogspot.com
En del av Sveriges Mastersåkare har redan hunnit med inomhusåkning i Wittenburg och Bispingen. Den tyska inomhusåkningen må förhoppningsvis vara på upphällning om nu bara Stockholm och Oslo kunde få sina fingrar ur planeringsstadiet och kommer till skott någongång. V43/44 åker Team SAPs ungdomsgäng med Peter Mellgren i spetsen till Sölden. Jag får min premiär i samband med detta. Finns det fler som vill med så hör av Er.
Vi lämnar sakta men säkert sommarens glada miner och ser fram emot nya. En sann alpinist längtar i detta läge framförallt efter säkra prognoser. Vad säger väderförutsättningarna i år? Vi är lika spända varje år. I Italien, Österrike och Schweiz åks det för fullt men snölagret i Sölden imponerar dock inte ännu. Men tid finns och det känns som att det finns lagom ostadigt väder i området. Se bild över Rettenbach.
Bild: Webbkamera över Rettenbach-glacier i Sölden
Tärnaby Skidgymnasium, Åres skidgymnasium och många fler har besökt Stelvio i Italien de senaste veckorna och har i vart fall haft minst 8-10 dagar mycket bra förutsättningar. Solen och underlaget verkar dessutom vara kanon i näraliggande Juvass dit tillresta förstås jublar och känner sig lyckligt lottade, medan de retar oss andra med diverse inslag via sociala medier. Vädret är nyckfullt i denna sport, det vet vi. Juvass kan vara underbart men även ett rent h-vete. I Saasfee och även i Italien stormar det i omgångar. I Stubaital befinner sig Tärnaby Skidhem just nu med sina åkare. Stubaital ligger i granndalen till Sölden så förutsättningarna är säkert blandade men efter regn/snö kommer alltid sol.
Gällivare Skidgymnasium har sedan länge testat skidorna på glaciär. De hann knappt börja skolan innan de stod på laggen i Europa. En del norrbottningar har även hunnit med fem veckor på hög höjd i Chile vilket för de allra flesta förblir en alpin dröm.
Här hemma får vi fortsätta drömma om den vita varan men lagom till V44/V45 skall den kunna pudra från kransarna på de blå tunnorna som står utplacerade på "vår" anläggning i Kåbdalis. Vi hoppas i vart fall! V46 kör första FIS-tävlingen i gång, The Magic Drum! Ett mytomspunnet namn värd sin uppmärksamhet. Dagens bild, om än mörk, bevisar att det kan vara på "G" redan. Men vi har sett det vända förr, till vår nackdel. Huvva, hemska tanke. Ingen repris tack! Kolla in Kåbdalis! http://www.kabdalis.com/index.php
Bild: Kåbdalis SuperG-backe i tunn vinterskrud
En del av Sveriges Mastersåkare har redan hunnit med inomhusåkning i Wittenburg och Bispingen. Den tyska inomhusåkningen må förhoppningsvis vara på upphällning om nu bara Stockholm och Oslo kunde få sina fingrar ur planeringsstadiet och kommer till skott någongång. V43/44 åker Team SAPs ungdomsgäng med Peter Mellgren i spetsen till Sölden. Jag får min premiär i samband med detta. Finns det fler som vill med så hör av Er.
Vi lämnar sakta men säkert sommarens glada miner och ser fram emot nya. En sann alpinist längtar i detta läge framförallt efter säkra prognoser. Vad säger väderförutsättningarna i år? Vi är lika spända varje år. I Italien, Österrike och Schweiz åks det för fullt men snölagret i Sölden imponerar dock inte ännu. Men tid finns och det känns som att det finns lagom ostadigt väder i området. Se bild över Rettenbach.
Tärnaby Skidgymnasium, Åres skidgymnasium och många fler har besökt Stelvio i Italien de senaste veckorna och har i vart fall haft minst 8-10 dagar mycket bra förutsättningar. Solen och underlaget verkar dessutom vara kanon i näraliggande Juvass dit tillresta förstås jublar och känner sig lyckligt lottade, medan de retar oss andra med diverse inslag via sociala medier. Vädret är nyckfullt i denna sport, det vet vi. Juvass kan vara underbart men även ett rent h-vete. I Saasfee och även i Italien stormar det i omgångar. I Stubaital befinner sig Tärnaby Skidhem just nu med sina åkare. Stubaital ligger i granndalen till Sölden så förutsättningarna är säkert blandade men efter regn/snö kommer alltid sol.
Gällivare Skidgymnasium har sedan länge testat skidorna på glaciär. De hann knappt börja skolan innan de stod på laggen i Europa. En del norrbottningar har även hunnit med fem veckor på hög höjd i Chile vilket för de allra flesta förblir en alpin dröm.
Här hemma får vi fortsätta drömma om den vita varan men lagom till V44/V45 skall den kunna pudra från kransarna på de blå tunnorna som står utplacerade på "vår" anläggning i Kåbdalis. Vi hoppas i vart fall! V46 kör första FIS-tävlingen i gång, The Magic Drum! Ett mytomspunnet namn värd sin uppmärksamhet. Dagens bild, om än mörk, bevisar att det kan vara på "G" redan. Men vi har sett det vända förr, till vår nackdel. Huvva, hemska tanke. Ingen repris tack! Kolla in Kåbdalis! http://www.kabdalis.com/index.php
måndag 24 september 2012
När temperaturen sjunker...
Ja, då skapas ett sug efter mitt "kall". Har så smått börjat tänka i slalombanor och passade på att uppdatera hjärna och hjärta med lite personlig touch.
Jag tackar särskilt Hasse Wahlqvist för filmklippet och hoppas att jag kan bibehålla denna status även under kommande säsong.
Vecka 43/44 hoppas jag få stå på skidor i Sölden och därefter laddar jag för ett Mastersläger i Kåbdalis V47. Håll utkik efter inbjudan!
Jag tackar särskilt Hasse Wahlqvist för filmklippet och hoppas att jag kan bibehålla denna status även under kommande säsong.
Vecka 43/44 hoppas jag få stå på skidor i Sölden och därefter laddar jag för ett Mastersläger i Kåbdalis V47. Håll utkik efter inbjudan!
torsdag 6 september 2012
Team SAP till Sölden!
Nu är allt klaffat och klart för ett nytt läger med Team SAP, V44 i Sölden, Österrike. Tillsammans med Sports Scandinavia bygger vi vidare på våra alpina talanger från klubbarna i Norrbotten. I år är det Piteå och Arvidsjaurs åkare som nappat på upplägget, som innebär sex skiddagar i grundteknikens tecken med Peter Mellgren som tränare.
Peter har en lång och gedigen erfarenhet av ungdomars alpina utveckling och har ett "öga" för detaljerna. En ambitiös man som med ett ambitiöst "material" kan göra underverk.
Avresa den 26/10 med buss från Arlanda. Hemresa den 2/11.
Årets deltagare på ungdomssidan är följande:
Johan Bergman, PALP
Josefin Leijon, PALP
Anton Westling, PALP
Oscar Burman, Ajaur
Pontus Nilsson, Ajaur
Olle Hahlin, Ajaur
Utöver detta väntas eventuellt fler ungdomar tillkomma, ungdomar från stockholmsdistriktet. Ett fåtal.
Om det finns fler intresserade ungdomar därute, hör av Er till mig på telefon 070-223 63 63 så kan vi prata. Vi har plats för totalt ca 12-14 st.
Team SAP har även öppnat dörren för en Master i form av Johan Arvidsson från Göteborg, som behöver de norrländska grunderna serverade på silverfat av den tekniskt ansvarige tränaren, Peter Mellgren.
Vi ses i backen,
Vänliga skidhälningar
Team Captain
onsdag 5 september 2012
En sorglig tid
Det var ett tag sedan, en hel sommar sedan. En sommar som aldrig riktigt visade sig med sin varma igenkänliga stolthet. När sommaren är som bäst är den oslagbar men denna version visade sig knappt och drog så snart den kunde.
Den egna sommarträningen har varit koncentrerad till landsvägscykling med start en månad innan Siljan Runt. 16 mil runt Siljan gjorde mig till cyklist även i hjärtat. Riktigt kul, så kul att vi åker dit igen nästa år. Då hoppas vi att det INTE är + 3 grader och horisontellt regn. Nej, då hoppas vi verkligen på att sommaren fullkomligt blottar sig. Det blev ca 170 mil i sommar med betoning på b l e v. Colnagon står i sin skrinda och gymmet lockar allt mer.
Sorgerna då,
Moa, min älskade dotter, har valt att flytta upp till Tärnaby och skidgymnasium. Jag skall inte sticka under stol att det kändes, men som jag sagt så många gånger - så otroligt lätt när lyckan ler i hennes ansikte. Hon klarar det galant! Hon är stark, målmedveten, social och äventyrslysten. Hon fixar det, fastän jag tror att det är tufft. 21 dagar på sträck, det sägs räcka för att skapa en ny trend i livet. Till helgen kommer hon hem för första gången efter 19 dagar, i princip framme vid milstolpe nr 1. Be strong girl!
Den största sorgen denna månad är tveklöst händelserna i samband med nollning vid vissa av Sveriges alpina skolor. Vid Tärnaby Skidhem roade sig ett antal missberäknade med att skrämma livet ur några nytillresta ettor, som ont anande trodde att de var i himmelriket, där de åker skidor sida vid sida och utvecklas i social samvaro med varandra var dag. Usch vad de fick sina förväntningar omkullkastade och va ledsen jag märkte att jag blev. Jag tycker det är otroligt sorgligt och kan inte fatta att nollning över huvudtaget fått fotfästet. En sådan jävla galenskap, fokuserad till en enda dag i en människas liv men som kan släcka intresset hos den mest intresserade personen så till den milda grad att mardrömmar är det lindrigaste man får genomlida.
Bl a en flicka från Norrbotten tog så illa vid sig att hon valde att flytta hem från Tärnaby. När jag fick beskedet och bakgrunden hade ilskan inga gränser och tårarna kom som en ren reaktion. En flicka som jag utan tvekan skulle beskriva som den alpina sportens räddning på sikt, en tjej med glädjen väl synlig, ett brinnande intresse, en riktig kämpe efter sina skadeproblem och inte minst, en alpin åkare bland de 80 % som tar alpint till framtiden. En tjej som kunde varit alpin skidutbildnings räddning för den breda massan. En tjej som i klubbverksamhet, i distrikt Norrbotten och inte minst i regionverksamhet, genom bl a lägerverksamhet, resor, tävlingar m.m., utbildats till att älska alpint. Denna tjej fick nog av vad jag kallar en dåres villfarelse att härskartekniker skulle bygga broar mellan människor. Om det fanns någon rättvisa och om det är någon som skall sluta på skolan, är det nollarna med ansvar för det som hände och de ansvariga som lät det hända.
Alla på plats har förstås ett ansvar vid nollning. Ett ansvar att säga stopp, det räcker. Inte fortsätta skratta, fota, filma - utan säga stopp, det räcker! Det faktum att stämningen inte förmår personer, annars normalt funtade människor, att sätta ner klackarna, ger tillräckligt fog för att förbjuda nollning och fullständigt skicka tillbaka det till relikerna. Det är det som är själva problemet med verksamheten. Den slutar aldrig lyckligt. Förr eller senare går det alltid överstyr och människor far illa och sporten, i detta fall, likaså.
Ärren kan sitta djupt och länge i en ung människa och det är ett under att inte nollarens kompetens och insikt räcker så långt. Nä, skämmes ta mig faan!
Nu hoppas jag att de drabbade personerna glömmer och går vidare, trots allt. Det finns ingen mening att ägna tid åt att fundera mer över detta. Det är nollarna som mår sämst, paradoxalt nog. Till de ansvariga på skolan vill jag bara säga att det måste få ett slut och då handlar det inte bara om att säga stopp utan även börja jobba med sociala relationer på ett annat plan, både mellan åkare och mellan tränare/ledare och åkare. Det kan inte vara så att vi i distriktverksamhet skall bygga upp under 10-15 år och att någon annan tokfan skall rasera allt under några futtiga timmar på ett dygn. En handlingsplan för framtiden krävs och ungdomen måste vara i fokus, skyddad från galenskap.
Avlutningsvis är jag sorgsen över att idrotten skördat ett ännu större offer, sett till utgången. Piteå IFs stjärnspelare i fotboll, division 2-spelaren Victor Brännström är död. Han dog på fotbollsplanen söndagen den 2/9 pga plötslig hjärtstopp. Hans liv gick inte att rädda och närstående och hela staden är i sorg. Det får mig att tänka på hur skört livet är och att det är viktigt att lyssna på signaler och att ha professionellt folk omkring sig.
Ta hand om Er, det kommer bättre tider
Den egna sommarträningen har varit koncentrerad till landsvägscykling med start en månad innan Siljan Runt. 16 mil runt Siljan gjorde mig till cyklist även i hjärtat. Riktigt kul, så kul att vi åker dit igen nästa år. Då hoppas vi att det INTE är + 3 grader och horisontellt regn. Nej, då hoppas vi verkligen på att sommaren fullkomligt blottar sig. Det blev ca 170 mil i sommar med betoning på b l e v. Colnagon står i sin skrinda och gymmet lockar allt mer.
Sorgerna då,
Moa, min älskade dotter, har valt att flytta upp till Tärnaby och skidgymnasium. Jag skall inte sticka under stol att det kändes, men som jag sagt så många gånger - så otroligt lätt när lyckan ler i hennes ansikte. Hon klarar det galant! Hon är stark, målmedveten, social och äventyrslysten. Hon fixar det, fastän jag tror att det är tufft. 21 dagar på sträck, det sägs räcka för att skapa en ny trend i livet. Till helgen kommer hon hem för första gången efter 19 dagar, i princip framme vid milstolpe nr 1. Be strong girl!
Den största sorgen denna månad är tveklöst händelserna i samband med nollning vid vissa av Sveriges alpina skolor. Vid Tärnaby Skidhem roade sig ett antal missberäknade med att skrämma livet ur några nytillresta ettor, som ont anande trodde att de var i himmelriket, där de åker skidor sida vid sida och utvecklas i social samvaro med varandra var dag. Usch vad de fick sina förväntningar omkullkastade och va ledsen jag märkte att jag blev. Jag tycker det är otroligt sorgligt och kan inte fatta att nollning över huvudtaget fått fotfästet. En sådan jävla galenskap, fokuserad till en enda dag i en människas liv men som kan släcka intresset hos den mest intresserade personen så till den milda grad att mardrömmar är det lindrigaste man får genomlida.
Bl a en flicka från Norrbotten tog så illa vid sig att hon valde att flytta hem från Tärnaby. När jag fick beskedet och bakgrunden hade ilskan inga gränser och tårarna kom som en ren reaktion. En flicka som jag utan tvekan skulle beskriva som den alpina sportens räddning på sikt, en tjej med glädjen väl synlig, ett brinnande intresse, en riktig kämpe efter sina skadeproblem och inte minst, en alpin åkare bland de 80 % som tar alpint till framtiden. En tjej som kunde varit alpin skidutbildnings räddning för den breda massan. En tjej som i klubbverksamhet, i distrikt Norrbotten och inte minst i regionverksamhet, genom bl a lägerverksamhet, resor, tävlingar m.m., utbildats till att älska alpint. Denna tjej fick nog av vad jag kallar en dåres villfarelse att härskartekniker skulle bygga broar mellan människor. Om det fanns någon rättvisa och om det är någon som skall sluta på skolan, är det nollarna med ansvar för det som hände och de ansvariga som lät det hända.
Alla på plats har förstås ett ansvar vid nollning. Ett ansvar att säga stopp, det räcker. Inte fortsätta skratta, fota, filma - utan säga stopp, det räcker! Det faktum att stämningen inte förmår personer, annars normalt funtade människor, att sätta ner klackarna, ger tillräckligt fog för att förbjuda nollning och fullständigt skicka tillbaka det till relikerna. Det är det som är själva problemet med verksamheten. Den slutar aldrig lyckligt. Förr eller senare går det alltid överstyr och människor far illa och sporten, i detta fall, likaså.
Ärren kan sitta djupt och länge i en ung människa och det är ett under att inte nollarens kompetens och insikt räcker så långt. Nä, skämmes ta mig faan!
Nu hoppas jag att de drabbade personerna glömmer och går vidare, trots allt. Det finns ingen mening att ägna tid åt att fundera mer över detta. Det är nollarna som mår sämst, paradoxalt nog. Till de ansvariga på skolan vill jag bara säga att det måste få ett slut och då handlar det inte bara om att säga stopp utan även börja jobba med sociala relationer på ett annat plan, både mellan åkare och mellan tränare/ledare och åkare. Det kan inte vara så att vi i distriktverksamhet skall bygga upp under 10-15 år och att någon annan tokfan skall rasera allt under några futtiga timmar på ett dygn. En handlingsplan för framtiden krävs och ungdomen måste vara i fokus, skyddad från galenskap.
Avlutningsvis är jag sorgsen över att idrotten skördat ett ännu större offer, sett till utgången. Piteå IFs stjärnspelare i fotboll, division 2-spelaren Victor Brännström är död. Han dog på fotbollsplanen söndagen den 2/9 pga plötslig hjärtstopp. Hans liv gick inte att rädda och närstående och hela staden är i sorg. Det får mig att tänka på hur skört livet är och att det är viktigt att lyssna på signaler och att ha professionellt folk omkring sig.
Ta hand om Er, det kommer bättre tider
måndag 21 maj 2012
Gråt inte över missade träningspass!
Nu är våren och sommaren på väg in med stormsteg! Som alpine racer innebär det summering, eftertanke och planering inför kommande säsong. Fystesterna avlöser varandra och det gäller för varje individ att försöka hitta en ny nivå till kommande säsong. Alla vill vi någonstans här i livet. Om motiven och viljan finns där, finns även mycket stora möjligheter att avancera i den alpina sporten genom en bra fysträning. Allt för ofta kan vi konstatera att många inte tar chansen när väl vår, sommar och höst öppnar upp luckor i almanackan. Det är förstås viktigt att inte fysträningen blir en belastning utan snarare ett sätt att leva sommaren njutfullt och med stor tillfredställelse. Gråt därför inte över missade träningspass - det skapar bara oro och ångest, dessa missade dagar kommer inte tillbaka och det går inte att påverka. Det enda du kan påverka är hur du ser på framtiden och morgondagens möjligheter. Skaffa dig en bra plan genom att ta kontakt med någon med vetskap hur det fungerar. "Trixa" inte allt för mycket själv eftersom träningsperiodiciteten är viktig, enligt min mening. Att göra rätt saker vid rätt tillfälle kan ge en rejäl skjuts i gymmet till hösten och nedför backarna till vintern. Gör som störtloppsesset Hans Olsson uttryckte det i SSFs fartfilm, gör jobbet rätt nu istället för att kanske stå i målfållan kommande säsong och inse att man borde ha gjort läxan bättre. Ha dock kul och var nöjd med det du gör, strunta i det du inte gör! Lycka till!
Nu tar "bloggarn" ledigt semester från alpine racing och återkommer med mer kraft nästa säsong. Planeringen är förstås alltid där. Det har varit en mindre aktiv bloggsäsong av olika skäl. Till kommande säsong gör vi nytt försök att bibehålla intresset kring masterskier.blogspot.com. Den alpina sporten är komplex och spännande och vi går mot nya tider med nya klassindelningar bland ungdomar och ett helt nytt material under fötterna på världscupåkarna, såväl tjejer som killar. Tjejerna kommer att klara det galant men bland grabbarna blir det intressant att se vem som lyckas hitta "nyckeln" till fart på en helt ny typ av storslalomskida med 35 meters svängradie. Test efter test har gjorts och en initierad källa säger att de känns bra de där skidorna (!). Lite grann som förr, vad det nu betyder.. Fördelen är att man kan "jobba mer fart" i utgången av svängen, sägs det. Ingången är svårare dock. Skadorna har redan kommit, förhoppningsvis säger det en del om galenskapen men någonstans är det kanske dags att inse att regeländringen är här, om än vidrig.
Vi har laguppställningen klar till landslag och skidgymnasier och underifrån finns mycket att göra. Alpint lider i viss mån. Parallellt med det faktum att skidsporten breder ut sig i fler intressanta grenar, vilket är mycket positivt, höjs röster återigen att det är en dyr sport. Inte minst materialet som skidor, pjäxor och kläder kostar en hel del. På min tid var det mer vanligt med begagnad utrustning. Jag minns att jag sällan hade nya skidor trots att jag var i seniorålder. Oftast klarade man sig med ett par skidor per gren. Här finns en del att göra för den breda massan. Ett sätt är att undvika att köpa nya storslalom, super-G och störtloppsskidor - begagnatmarknaden är stor och kvaliten är många gånger lika bra som nytt! En stor utmaning är också hur klubbarna ute i landet lyckas med skidskoleverksamheten. Det är ur den vi skall bygga framtiden. Utbildning av ledare, tränare och även föräldrar är ett annat kapitel. Inte minst den sistnämnda gruppen kan i många fall gå över "gränsen" med sin vilja. Det är till suvende och sist ungdomen som bestämmer och behöver kvalitativa råd av personer utan blodsband, det är min uppfattning. Det kan vara nog så svårt att inse var i utvecklingskurvan man befinner sig och med tränare och ledare som missar att förtydliga detta skapas onödiga avvecklingsbeslut. En annan intressant sak som pågår är utvecklingen av alternativa serier inom FIS (ENL och cuper) samt eftergymnasiala alternativ. Det sistnämnda är en otroligt viktig signal till yngre åkare på gymnasiet. Gymnasiet finns i fyra år för att det antagligen bedöms ta tid att slå igenom och för att de allra flesta dessutom behöver ytterligare skidutbildning i organiserad form. Utan de postgymnasiala studier eller andra liknande alternativ som tex Akademin i Tärnaby, Skidhögskolan i Östersund eller Kåbdalis Working Camp löper vi stor risk att i förväg säga att det är slut efter gymnasietiden. Finito. Jag har sagt det förr, det tar lång tid att bli en duktig alpinist och belöningen för allt trevligt slit belönar sig och kommer att belöna sig än mer i framtiden, på ett eller annat sätt - var så säker.
By the way, skidåkning pågår fortfarande i både Tärnaby och Kåbdalis, i perfekta träningsförhållanden - sett ur ett vårperspektiv. Ett bra sätt att spara några slantar är att "kräma" ur vad som går här hemma och därefter ta en lång och välbehövlig semester innan septembers mörker faller över oss igen.
Ha en skön sommar!
Nu tar "bloggarn" ledigt semester från alpine racing och återkommer med mer kraft nästa säsong. Planeringen är förstås alltid där. Det har varit en mindre aktiv bloggsäsong av olika skäl. Till kommande säsong gör vi nytt försök att bibehålla intresset kring masterskier.blogspot.com. Den alpina sporten är komplex och spännande och vi går mot nya tider med nya klassindelningar bland ungdomar och ett helt nytt material under fötterna på världscupåkarna, såväl tjejer som killar. Tjejerna kommer att klara det galant men bland grabbarna blir det intressant att se vem som lyckas hitta "nyckeln" till fart på en helt ny typ av storslalomskida med 35 meters svängradie. Test efter test har gjorts och en initierad källa säger att de känns bra de där skidorna (!). Lite grann som förr, vad det nu betyder.. Fördelen är att man kan "jobba mer fart" i utgången av svängen, sägs det. Ingången är svårare dock. Skadorna har redan kommit, förhoppningsvis säger det en del om galenskapen men någonstans är det kanske dags att inse att regeländringen är här, om än vidrig.
Vi har laguppställningen klar till landslag och skidgymnasier och underifrån finns mycket att göra. Alpint lider i viss mån. Parallellt med det faktum att skidsporten breder ut sig i fler intressanta grenar, vilket är mycket positivt, höjs röster återigen att det är en dyr sport. Inte minst materialet som skidor, pjäxor och kläder kostar en hel del. På min tid var det mer vanligt med begagnad utrustning. Jag minns att jag sällan hade nya skidor trots att jag var i seniorålder. Oftast klarade man sig med ett par skidor per gren. Här finns en del att göra för den breda massan. Ett sätt är att undvika att köpa nya storslalom, super-G och störtloppsskidor - begagnatmarknaden är stor och kvaliten är många gånger lika bra som nytt! En stor utmaning är också hur klubbarna ute i landet lyckas med skidskoleverksamheten. Det är ur den vi skall bygga framtiden. Utbildning av ledare, tränare och även föräldrar är ett annat kapitel. Inte minst den sistnämnda gruppen kan i många fall gå över "gränsen" med sin vilja. Det är till suvende och sist ungdomen som bestämmer och behöver kvalitativa råd av personer utan blodsband, det är min uppfattning. Det kan vara nog så svårt att inse var i utvecklingskurvan man befinner sig och med tränare och ledare som missar att förtydliga detta skapas onödiga avvecklingsbeslut. En annan intressant sak som pågår är utvecklingen av alternativa serier inom FIS (ENL och cuper) samt eftergymnasiala alternativ. Det sistnämnda är en otroligt viktig signal till yngre åkare på gymnasiet. Gymnasiet finns i fyra år för att det antagligen bedöms ta tid att slå igenom och för att de allra flesta dessutom behöver ytterligare skidutbildning i organiserad form. Utan de postgymnasiala studier eller andra liknande alternativ som tex Akademin i Tärnaby, Skidhögskolan i Östersund eller Kåbdalis Working Camp löper vi stor risk att i förväg säga att det är slut efter gymnasietiden. Finito. Jag har sagt det förr, det tar lång tid att bli en duktig alpinist och belöningen för allt trevligt slit belönar sig och kommer att belöna sig än mer i framtiden, på ett eller annat sätt - var så säker.
By the way, skidåkning pågår fortfarande i både Tärnaby och Kåbdalis, i perfekta träningsförhållanden - sett ur ett vårperspektiv. Ett bra sätt att spara några slantar är att "kräma" ur vad som går här hemma och därefter ta en lång och välbehövlig semester innan septembers mörker faller över oss igen.
Ha en skön sommar!
torsdag 26 april 2012
Äntligen!
Äntligen har vi Kiruna BK och en till norrbottning med i ett av de Svenska landslagen. Ylva Stålnacke har gjort en fantastisk säsong inte minst genom sin imponerande åkning i slutet av säsongen och belönas med en given plats i juniorlaget. Vi tar av oss hatten och gratulerar Ylva till en spännande "level" lagom nu när hon lämnar Tärnaby efter fyra riktigt bra träningsår. Hennes nya "hemvist" blir Östersund och det känns ju mycket passande inför hennes nya utmaningar.
Ylva Stålnacke är en förebild för unga killar och tjejer från Norr- och Västerbotten och hennes bedrift skall ses mot ett flertal viktiga detaljer!
Ylvas egenskaper som skidåkare, både mentalt och fysiskt, kan jag inte uttala mig om men jag tror att hon har haft en "perfekt" resa genom ungdomsåren och de första fem junioråren. Nu återstår många svårigheter i nästa level, förstås. För att slå i nästa steg måste hon utvecklas på alla plan. Hon är född 1992 och rankas fyra i SL och trea i GS i hennes åldersklass i Sverige. I världen ligger hon dock "bara" 25:a. Sara Hector från Sverige är vassast i världen av födda 1992. Sara Hector har 6 FIS-points, Ylva ca 19. För att köra världscup som svensk krävs sannolikt under 15. Hon är på god väg, konkurrensen är stenhård och Europacup väntar i första hand.
Hård och smart fysträning väntar för Ylva och hennes övriga lagkompisar i sommar. Bland gänget finns ju ett flertal mycket duktiga unga tjejer, inte minst Lisa, Lotta och Magdalena - alla från Region 1 och dessutom med Maria Pietilä-Holmner som "ankare". Vilket gäng!
http://www.skidor.com/sv/Varagrenar/Alpint/Nyheter/Egnanyheter/Alpinalandslaget20122013/
Ylva Stålnacke är en förebild för unga killar och tjejer från Norr- och Västerbotten och hennes bedrift skall ses mot ett flertal viktiga detaljer!
- Hon är en tjej från en liten norrbottninsk klubb långt från ett alpint mecca!...
- Hon har inte varit så att säga "outstandning" i sin ungdom utan arbetat metodiskt...
- Hon blommar ut först år 3 och år 4 på gymnasiet...
- Hon har studerat vid ett NIU (Nationellt Godkänt gymnasium) och inte vid ett elitgymnasium...
Ylvas egenskaper som skidåkare, både mentalt och fysiskt, kan jag inte uttala mig om men jag tror att hon har haft en "perfekt" resa genom ungdomsåren och de första fem junioråren. Nu återstår många svårigheter i nästa level, förstås. För att slå i nästa steg måste hon utvecklas på alla plan. Hon är född 1992 och rankas fyra i SL och trea i GS i hennes åldersklass i Sverige. I världen ligger hon dock "bara" 25:a. Sara Hector från Sverige är vassast i världen av födda 1992. Sara Hector har 6 FIS-points, Ylva ca 19. För att köra världscup som svensk krävs sannolikt under 15. Hon är på god väg, konkurrensen är stenhård och Europacup väntar i första hand.
Hård och smart fysträning väntar för Ylva och hennes övriga lagkompisar i sommar. Bland gänget finns ju ett flertal mycket duktiga unga tjejer, inte minst Lisa, Lotta och Magdalena - alla från Region 1 och dessutom med Maria Pietilä-Holmner som "ankare". Vilket gäng!
http://www.skidor.com/sv/Varagrenar/Alpint/Nyheter/Egnanyheter/Alpinalandslaget20122013/
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)