Formel 1 - på ett par 215 cm långa skidor - Halleluija!

Det börjar banne mig likna rena galenskapen. Arrangör efter arrangör gör allt för att tvinga ner världsstjärnorna på knä och höra dem be om nåd. Stjärnor på is har fått en ny innebörd. Jag menar inte TV4:s populära tv-program - där också en del dukar under av stress och press - utan jag menar den bild av årets störtloppstävlingar i Världscupen som uppvisas för svenska folket m.fl.

Är det rimligt att kräva att man skall kunna svänga på ett underlag som liknar en glasskiva? Är det inte en snösport? Avsaknaden av riktig snö och skärande svängar gör att man kan fråga sig vad som händer. Det började borta i Amerika med "trivsamma" farttävlingar där bl a Hans Olsson klev fram och gav Sverige ett silver i störtlopp och där veteranen Järbyn gav oss 60-talare spåpäls genom att åka till sig ett SuperG-brons. Sen startade "helvetet" i Wengen med is och mycket ojämt underlag som liknade mest en tvättbräda. Didier Cuche sa själv, med dold tydlighet, att det inte fanns någon mening att klaga på detta, för då skulle arrangörerna bara göra det än jävligare i Kitzbuhel lite senare. Han sa egentligen, detta var ett av det värsta underlag vi varit med om. Kitzbuhel passerade med mycket tuffa förhållanden och en krasch som går till historien då stjärnan Albrecht flög rakt ut i tomma intet i 140 knyck i sista (längd)hoppet, och landade på nacken/huvudet. Uppvindar i sista hoppet var en av förklaringarna. Nu till den senaste av tävlingar, tävlingarnas tävling, visserligen "bara" Super-G. Mästarnas drömbild, VM i Val d´sere 2009.

Såg Ni inte Didier Cuche åk? Titta isåfall på detta...

http://video.eurosport.se/alpint/val-d-isere-1/2008-2009/cuches-segerlopp_vid96815/video.shtml

Järbyns kommentar är tydlig. Detta är för svårt. Så sa han, han som senast blev 17:e man i Kitz störtlopp som rankas som nummer ett i alpina Formel 1. Det var som att åka på en glasskiva. Att släppa ner damerna i denna backe, ja jag säger som Järbyn, Halleluija.

Cuche vinner Super-G guld i VM 2009 och det går rysningar genom hela kroppen när jag ser hans framfart. Han har varit den "evige tvåan" och ingen annan än han har rätteligen längtat så länge på just detta. Han är och förblir helgonförklarad med det där åket, resten av sitt liv och det är väl drömmen om "det perfekta åket" som driver dessa "övermänniskor". Han vinner med en sekund i något som mest troligt är det svåraste som någon alpinist gjort, ever. Jag betvivlar icke detta för en sekund. Att Svindal, så kort efter sin "vurpa" i Beaver Creek 2008, är tillbaka och tar bronset, ja det är stort det också. Å detta var bara Super-G! Halleluija.

Järbyn överväger start i störtloppet men jag tycker han skall stå över. Det är min bestämda uppfattning. Spara dig för resten av säsongen och kommande OS-säsong, det är inte värt det...

...men så kan inte stjärnorna tänka, de har tagit "fan i båten" och det är bara att ro i land och det är just därför arrangörerna av dessa tävlingar måste gå en krävande "balansgång på slak lina" när de avgör svårighetsgraden i de alpina racen. För vem är "galenskaperna" till? Oss eller de aktiva? Det känns ibland som om de är apor i en bur. Att de dessutom har "hasare" som inte gör sitt jobb, vilket resulterar i svåra skador på våra stjärnor, ja då blir man smått förbannad. (läs Jessica Lindell-Vikarby). Well, nog med "kritisk" analys. I helgen blir det DM-störtlopp på Dundret och jag skall damma av mina 217 cm och hoppas på ett bra underlag trots att snön vräker ner utanför mitt fönster. Målet är Veteran-NM i Voss senare i vår! Halleluija!