Mastersfilmerna finns att studera!

En nöjd 46 årig Masterskier summerar ett av de bättre läger vi haft på senare tid. Många av deltagarna hade goda erfarenheter av V41 i Sölden med Mange Andersson och denna weekend blev ett bra komplement till glaciärlägret. För mig själv blev det sannolikt ett av säsongens bästa träningsmoments som veteranutförsåkare.

Slalom






Storslalom






Vi hade några riktigt trevliga dagar i Kåbdalis under weekend 47 och när jag studerar filmerna så konstaterar jag detta med önskvärd tydlighet. Vilket underlag, vilka otroligt träningssugna människor och vilken hängiven tränare, för att inte nämna maten vi blev serverade och vinet vi fick smaka på. Världsklass kort och gott!

Inför säsongen 2011/2012 gör vi om det! Vi siktar på max 20 stycken - så känner du dig redan intresserad och brinner för alpin racing och ser möjligheterna i att utveckla din egen åkning, skicka då ett mail till mig på p.gabrielsson@live.se så gör jag en notering.

Filmerna kommer här! De är ganska tunga men det funkar, säkert beroende på datakapacitet. Mikael Danielsson har framställt filmerna ur Rilles kamera/band. Tack för det Micke!

Se alla filmerna här!

http://mikaeldanielsson.com/ski/

Ha ett gott slut och ett gott nytt år, så småningom! Jag ser redan fram emot vecka 47-2011!

Vår sports framtid vilar i våra händer

Bildkälla: Foucaultgymnasiet i Södertalje, via webben

Det är klart att det vi skapar påverkar hur vår sport utvecklas. Gör vi inget så händer inget, gör vi mer så händer lite. Gör vi mycket och dessutom rätt saker, ja då utvecklas vår sport till det bättre. Kulturen vi skapar lägger grunden till hur väl vi lyckas över tiden. Att lyckas kortsiktigt är inte särskilt svårt, det är det långsiktiga målen som är knepigast att nå. Jag har långt ifrån något facit men är otroligt intresserad i frågan.

Jag delger Er en krönika som jag fått möjlighet att publicera lokalt i Norrbotten, via Norrbottens Annonsblad i Luleå, läs sidan 10.

http://issuu.com/tidning/docs/luab_2010_vecka51?viewMode=magazine&mode=embed

Gott slut på alpinåret och lycka till med FISen i Sundsvall och Nolby! Hoppas kylan släpper i Kåbdalis så att vi kan få till riktigt bra träning under nyårsdagarna.

Hur går det för våra tjejer?

Följande statistik är tänkt att svara på frågan hur våra tjejer i Sverige, regionen och länet ligger till. Statistiken avgränsar sig bl a till regionens topp 10 där Norrbotten har två stycken åkare med, Ylva Stålnacke och Rebecka Gunnarstedt. Statistiken avser slalom men inom kort kommer även en sammanställning på storslalom. Värt att nämna är att Västerbotten har ett flertal topprankade namn i sin respektive åldersklass och att norrbottningen ligger efter i statistiken.

För den som siktar på landslaget...
Det är nog sannolikt att det krävs ranking 1-5 i sin egna åldersklass för att vara aktuell för A-lag, europacuplag eller juniorlag. Detta är dock min egen analys och behöver inte vara förenligt med den absoluta sanningen, d v s endast en gissning från min sida. De unga tjejerna har många år på sig innan "tåget går" för a-lagsrepresentation. De yngsta tjejerna skall troligtvis passera "rutan" europacuplaget inom 2-4 år först. De som utmärker sig på FIS-listan är bl a Lotta Säfvenberg med en världsranking 80 och åldersranking 1, trots sina unga år. Hon är också en medlem av juniorlaget.

Ledord för en alpinist med ambition



I centrum i år är dock Magdalena Fjällström som kandiderar till årets "rookie" här på masterskier.blogspot.com. Hon rankas som nummer 2 i världen i sin åldersklass och ranking 138 i världen. Hon har en bit kvar att vandra men är i rätt "härad", d v s topp 1-5 i sin åldersklass. Tjejerna i a-laget är i genomsnitt minst 10 år äldre så gott om tid finns. Det som avgör är förstås "how hard you work". Den stora fördelen av talang och tidig födsel på året kan vara slut efter debutsäsongen som junior, enligt min mening. Vad det beror på att många unga duktiga åkare är starka i sin debutsäsong men möter större svårigheter som andraårsjuniort är osäkert och inte värt att spekulera i. Faktorerna kan vara många.

Statistik FIS valid 23/12--12/1

Av statistiken tror jag mig se att vi inom alpint behöver komplement till det absoluta elitspåret. Ur bredd bygger vi elit och det som förvånar mig en aning är att vi, i ett slalomlän som Norrbotten, har alldeles för få aktiva åkare. Jag har tittat på topp fem i Norrbotten och finner på femte plats vår egen rookie, förstaåringen Johanna Mäntylä, som tar sig in på denna lista redan efter en helgs tävling. Ett bra resultat av Johanna, onekligen, men nog skulle vi behöva fler...

Att skapa bra förutsättningar för utveckling av talangerna är A och O för den alpina verksamheten i länet. Vi behöver stärka både distrikt och region efter de gyllene åren som nu passerar där UHSK-tjejerna Lotta och Lisa samt IK Fjällvindens Magdalena är på god väg att göra en "Maria". Men vilka förutsättningar måste skapas för att nya talanger skall kunna gå samma väg och finns det andra vägar till toppen? Att skapa bättre breddverksamhet med bra komplement till det snabba "elitspåret" kanske skulle få våra unga talanger att bli lika bra i slutändan, med bättre bredd som följd. Ur bredd föder vi ny elit, osv. Det går inte att göra tvärtom, inte enligt min mening i vart fall.

En fråga dyker upp när jag tittar på statistiken och tänker på självförtroendets "värde" i den personliga utvecklingen, och ursäkta språkvalet. - är det bättre att vara sämre placerad bland de bästa eller bäst bland de sämre placerade? Att välja rätt tävlingar är viktigt för den personliga tillfredställelsen hos den stora massan och viktigt för utvecklingen till en duktig och stabil alpinist, på sikt.

Som junior finns inte längre kraven att delta i alla tävlingar eftersom tex junior-SM är helt öppet utan begränsningar. Det innebär att träning före notoriskt tävlande kan och bör prioriteras så långt det är möjligt utan att tappa det positiva "tävlingstempot". Om vi antar att det är mycket bra träning som skapas, så borde talangen kunna utvecklas ännu bättre med självförtroendet i behåll.

Intressanta frågor, onekligen. Hur ser det ut i andra regioner? Det skulle vara intressant med en jämförelse.

Goood jul!

Burr, kylan håller oss slalomåkare i ett järngrepp och jag hoppas innerligt att den släpper efter julhelgen. Mitt hopp står som vanligt till Kåbdalis "varmhål". I Kåbdalis, uppe vid backen, är det ofta relativt - mindre kallt...

När man däremot passerar Älvsbyn - norrbottens pärla - så inser man varför smeknamnet kommit till. Samhället ligger ca 7-8 mil öster om Kåbdalis och är nerbäddat likt en pärla i sin mussla och bjuder vintertid på rejält kalla noteringar. I Kåbdalis upplever jag att det ofta är tvärtom! Har jag fel eller är det bara något jag förtränger, för att få "snöra" på mig pjäxorna?

Jag har en förhoppning om att vi skall kunna träna storslalom den 26:e december eftersom Gunnarstedts med familj verkar ha tagit julledigt även den 25:e. Veckans bästa dag, vädermässigt, går därför förlorad och det blir väl istället allehanda hemmasysslor, som att tex städa efter resten av släkten, som kalaserat gratis hos oss under denna årliga tradition. Vissa smällar kommer i dubbel bemärkelse.

Med detta mindre seriösa inlägg avslutar jag med att önska alla mina trogna läsare samt förstås alla nytillkomna, en riktigt god jul och så småningom ett gott nytt slalomår!

Mot nya mål!

Team Futures aktiviteter, för ungdomar födda 1996, har under den gångna helgen bedrivits i ett ganska kallt och snöigt Björnrike. Ett ca 70-tal åkare från hela landet var inbjudna till Björnrike, efter traditionsenliga regionuttagningar.


Åkarna "drillades" under tre dagar i olika moment. Teknikövningar i bana, friåkningsövningar samt banåkning på tid, varvades i olika grupperingar. Målet med helgen var att "vaska" fram ca 40-talet åkare till nästa steg, centralläger 2 i Funäsdalen den 6-9/1. Det slutliga målet är att därefter erbjuda de, vid detta tillfälle, bäst förberedda ungdomarna ett internationellt äventyr i mellan-Europa och i Sverige, under perioden januari-mars 2011.

"Målsättning och syfte med de centrala skolningslägren och de internationella tävlingarna är att varje åkare som deltar skall få en stimulerande, intressant och rolig upplevelse. De ska få en möjlighet att träffa andra åkare, tränare från hela Sverige och tränare/åkare från övriga världen. Målet är också att dessa ungdomar får erfarenhet och insikter att utvecklas både som skidåkare och människor. Det kommer att läggas stor vikt vid att utbilda åkarna att bli individer som tar ett större eget ansvar för sin utveckling och får en bredare syn på vad som behövs för att fortsätta utvecklas mot elitidrottare" (Källa: www.skidor.com)

Att representera sitt land i en internationell tävling är säkert en dröm för många. Sverige har fina erfarenheter och goda resultat med sig i "bagaget". Årets tävlingar är till viss del preliminära men enligt uppgift handlar det om följande platser. Totalt 24 stycken åkare kommer att fördelas på de olika tävlingsorterna:

Ricky v Orlickych, Letohradska (CZE)
Pokal Loka, Stai vrh (SLO)
Trofeo Topolino, Andalo (ITA)
Ingemartrofén, Tärnaby (SWE)

Att prestera sitt bästa på ett centralläger, inför ett flertal noggrant fokuserade regiontränare från landets olika regioner, är nåt ungdomar i regel klarar bra. Den alpina sporten handlar ju i mångt och mycket om att fokusera 100 % under en relativt kort tid och ibland under stor press. De som lyckas bäst är förstås de som under tidigare år skapat en bra grund och en god teknik. Om tekniken fungerar finns det i regel självförtroende som gör att åkaren klarar uppgiften lättare.

Under ett centralläger testas även ungdomarnas egna förmåga, ofta långt hemifrån föräldrarnas direkta stöttning. Inte minst att ta hand om sig själv, klara av att passa tider, packning och reseplanering samt att vara en god kamrat, stärker ungdomen i sin utveckling mot ett liv som elitsatsande alpin skidåkare. Åkarnas behållning från den här typen av läger är ofta att de kommer hem mycket stärkta. Det går förstås inte att komma ifrån att många kommer hem ledsna för att inte klarat att ta sig vidare till nästa steg men som många av oss vet, tar inte resan slut här. Hockeyprofilen, och f.d. Pitebon Leif R Carlsson numera stockholmare, uttryckte det bra, enligt min syn. Utslagningen inom idrotten beror ofta på att vi ledare ofta missar att berätta v a r ungdomen är i sin utveckling.

Att utvecklas till en bra alpin skidåkare tar tid. Olika mognadstakt innebär att det för en del tar lite längre tid att utveckla både fysik och koordination. Det är ingen exakt vetenskap men det är ingen vild gissning att tidigt födda på året har fördel i ungdomsklasserna. Om vi därtill lägger allmän mognadsgrad m.m. så är det nog inte ovanligt att det kan skilja upp till ett och ett halvt år mellan vissa av dessa ungdomar. Mot bakgrund av detta är det lättare att förstå v a r man är i processen. En del startar senare men hinner ikapp och förbi innan den aktiva perioden avslutas. Talang, eller tidig utveckling, är inte alltid av godo eftersom det lätt skapar en känsla att man inte behöver ta i för att lyckas. Hårt arbete i kombination med viss grad av talang är en vinnande kombination och det som i slutändan betyder att du når dina drömmars mål.

Mitt råd blir förstås att Ni alla skall fortsätta kämpa och fokusera främst på Er egen skidåkning och utveckling. En alpin åkare har de bästa förutsättningar efter puberteten och kan prestera bäst mellan åren 25 till 30. En del killar är bäst mellan 30-35 år och en del är t.o.m bäst när de passerat 40... Så ha kul, jobba hårt men skynda långsamt och se din egen utveckling som det viktigaste, inte andras. Tro på dig själv, gör det du är bra på och ta hjälp av duktiga tränare och glöm inte bort din fysträning, den är ett av det viktigaste!

Avslutningsvis ett stort grattis till Er alla och lycka till i Funäsdalen!

Nu lossnar det!

Dressed for success!

Äntligen! Som jag tidigare berört, mörkret över storslalom-himlen har bytts ut mot ett riktigt fett juleljus! Matts Olssons sjundeplats i tuffa italienska Alta Badia är ett tecken vi väntat på mycket länge! Det är vändningen! Ett till resultat bland de tio och trenden är hur tydlig som helst. Inte sedan Fredrik Nybergs fornstora dagar kring åren 2005-2006 har vi kunnat glädjas åt herrarnas storslalomprestationer. Jag tillåter mig att spekulera "hej vilt" och funderar om inte en annan Olssons start i Val d´ isere kan fungera som injektion för övriga i laget! Well, jag är oerhört glad och lika nyfiken på vad det är som gjort att det lossnat så tydligt. Antagligen är materialet en faktor, erfarenheten en annan. Kanske situationen med uteblivna resultat en tredje. Fysiken hos Matts är det uppenbart inget större fel på och detta är bara en i raden av positiva julklappar de svenska stjärnorna ger oss lagon till kommande helg.

Två andra personer gör mig också glad! Två kaxiga killar, en med grymt självförtroende och en med ett på väg uppåt! Jens Byggmark is back on track! Han är stabilare än någonsin och bygger nytt starkt självförtroende. Nu är det dags att glömma det trista förflutna, materialstrulet och tro på sin egna förmåga. I Jens fall ser vi hur ett mindre anpassat material kan få vem som helst ur balans. Ur obalansen föds tveksamheten och ur tveksamhet genereras inga vinster inom alpin racing! Välkommen tillbaka Jens, du är efterlängtad!

Jens vinner Europacupslalomen i italienska Pozza di Fassa, punktar därmed 6,0 FIS och slår bl a OS-vinnaren Giuliano Razzoli som blir fyra och Mattias Hargin som blir sexa. Dagen efter blir Jens tvåa i Madonna di Campiglio med Rainfried Herbst och Mattias på tredje respektive fjärde plats. Det här, tillsammans med slalomresultatet i Val d´isere är ett tydligt tecken på att kräftgången är slut.

Fly me too the moon!

Mannen utan fruktan, tillika världens snabbaste glidare på ett par störtloppsskidor, 41-årige Patrik Järbyn slog alla med häpnad i Val Gardenas störtlopp i helgen. Han såg länge ut som en pallkandidat tills dess att störtloppsbanans yta blev allt mer glatt av solens strålar. Han slutade på en mycket hedervärd sjundeplats och kan med sjundeplatsen i super-G för en tid sedan, åka hem till familjen och fira jul som kung! Ta del av hans bloggende på Nyheter24, http://nyheter24.se/sport/vinterkanalen/patrik-jaerbyn

Vilken helg för killarna!

Norrbotten i topp i Arvidsjaur!

Daniel Steding utklassar sitt motstånd på lördagen och kräver större utmaningar! Det är inget snack om att Danne etablerat sig i den absoluta toppen i landet. Så sent som i början gjorde han sin första Europacup-start, visserligen med en DNF i bagaget hem men med nya erfarenheter och laddad för nästa "trappsteg" i karriären. Efter Europacupen i Åre presterar han suveränt i Funäsdalen och snittar nu ca 24 FIS-points. Det är en lång och tuff resa men han har gjort det fantastiskt bra! Med sin målmedvetenhet är han unik och definitivt en kille för möjlighet till kommande landslagsuppdrag.

Han närmar sig topp 20 i landet i favoritgrenen slalom och sett till sin ålderskull så ligger han i topp! För att nå Världscup krävs sannolikt en halvering av punkterna. Han är på god väg, killen från Luleå Alpina! Han vinner i Arvidsjaur och det rejält! Motståndet var inte det allra vassaste men åker man så fort så ger det låga punkter ändå!

På tjejsidan vinner Rebecka Gunnarstedt på lördag och har precis landat på tredje plats i söndagens tävling. Av punkterna att döma finns mer att hämta ur Rebecka men en seger är en seger och det goda med den kråksången är att det ger ett självförtroende som man kan bygga vidare på.

Idag vinner Alexandra Sjöström, UHSK före Antonia Söderberg från Getbergets Alpina. Alexandra går första året på gymnasiet i Tärnaby och har ett guld i USM från Hovdebacken i "Skalet". Det är en härlig tjej som kämpat i skuggan av UHSKs särskilt duktiga åkare, Lotta och Lisa och som nu tar sin första seger i juniorsammanhang. Hon punktar ner sig rejält till ca 41 FIS-points och kan vara mycket nöjd med dagen.

Piteås Johanna Mäntylä tar två bra resultat med sig från Arvidsjaur och etablerar sig direkt i FIS-listan rund drygt 70 FIS-points. En klart godkänd start på den internationella karriären. Johanna har provat internationella tävlingar tidigare, inte minst som A2:a då hon tillhörde Team Futures lag ute i Europa. Hon har sannolikt ännu mer att ge men har nu Arvidsjaurs slalomrace bakom sig med goda minnen. Nu är det bara att jobba vidare målmedvetet, mot nya mål!

Grattis till Er alla!

Bra tempo och insats!

Jon Olsson på väg mot en sensation, nästan fulländad...

Så stod han där, jibbarkungen Jon Olsson, i starthuset i ett av WC-cirkusens tuffaste race. Förutsättningarna var kanske inte de bästa eftersom det var en premiär som kom oväntat. Matts Olssons 12:e plats borta i Kanada medförde att Sverige fick en extra plats i kommande WC-start. Enligt FIS-listan står Jon som tredje namn bland Sveriges lågpunktade storslalomåkare. Med punkter som Jon förtjänat genom att bla åka bra i Nya Zeeland i höstas och borta i Nordamerika under föregående säsong, kunde han ha sagt nej tack, jag är inte redo. Meningen var att han skulle åka förråken till tävlingen men Matts framfart innebar att det blev som det blev. Men Jon tog chansen och många konstaterade att chanserna att lyckas var mycket, mycket små! Målet i år är Europacupen, inget annat, menar Jon Olsson!

Men Jon antog utmaningen som ännu en "session" med mycket skidglädje men med en stor inblandning av nervositet. Nervositeten gjorde att han fick i sig minimalt med frukost denna morgon men när startgrinden gick upp var all nervositet borta! Jon gick med full attack den tuffaste striden hittills inom alpin skiracing och han stod upp otroligt bra! Barriären är riven! Med sin insats visar han att ingenting är omöjligt!

Som jag anat i tidigare blogginlägg skulle det inte bli något andra åk och kanske inte ens en målgång. Så sant, MEN jag är jäkligt imponerad och glad för killens skull! Han åker därifrån som en "vinnare" med en alldeles ny känsla, att det inte längre är någon omöjlighet! Han är inte längre någon "galen" f.d. jibbare som övriga rycker på axlarna åt.

När jag såg, inte minst Kalle Palanders och många fler åkare, konstaterar jag att det fanns väldigt lite av den rätta "varan" för dagen. Inget tempo i åkningen, ingen rörelse, inget riktigt go! Många åkare stod passiva och höll i skäret så att de stundvis liknade turiståkare. I samma veva slår det mig att denna backe är nåt i "hästväg" och inget för en "normal" människa. Ted Ligety och Aksel Lund Svindal bemästrade den och Jon Olsson höll så när att klara sig hela vägen. Imponerande!

Det som utmärkte Jon var en fantastisk aktivitet i åkningen i den övre delen. Med bättre tajming, med en åkning "närmare snön" mitt mellan käpparna och med en tidigare kantning kommer det att bli riktigt bra med tiden. Fram till första mellantid var han definitivt med bland sina likvärdigt rankade konkurrenter, betydligt före faktiskt. Vid andra mellantiden var han bland de trettio men sekunderna därefter fälldes Jon av det mest logiska skälet till varför denna dag var förutsägbar, den fysiska förmågan. Jag har berört det förr, fysiken sätter gränser för killen men med rätt slutsatser från dagen så samlar han ihop sig och konstaterar att hans drömmars mål inte alls är långt borta men att han måste lägga upp en bra plan för att förbättra fysiken.

Stor eloge även till Markus Larsson som levererar ett bra resultat i ett tufft race! Matts Olsson var på ordentlig frammarsch innan DNFn var ett faktum men efter denna dag är mörkret på GS-himlen inte trist, svart och uppgivet utan fullt av liv igen!

Jon framme vid ett av sina drömmars mål!

Jon åker WC:n i Val d’Isère på lördag!

Imponerande bedrifter i alpina sammanhang är alltid intressanta blogguppslag! Jag har tidigare berört friåkaren, jibbern och "mediafreaket" Jon Olsson och hans galna upptåg världen över. Ena stunden är han i Österrike för att trimma GS-formen och nästa stund sitter han på terassen till lägenheten i Monaco för att i nästa stund köra favoritbilen i Gumball 3000. Han är killen som kan ringa upp Carlo Janka och de andra schweizarna och få tillåtelse att träna med dem när som helst. En omöjlighet för alla andra med tydlig landslagsstämpel. Han har alltid att leende att presentera och verkar vara en verkligen trevlig och mycket analytisk grabb. Jon är kanske eller sannolikt, i vart fall ryktesvis, ekonomiskt oberoende efter ca nio år som professionell "jibber". Han har tänt många unga pojkars drömmar genom sitt hoppande och nu bidrar han till att lyfta den alpina racingsporten hos samma kategori, genom sin sagolika comeback!

Jag såg själv, på plats i Tärnaby, hans och Jens Byggmarks entré med egen Expressen-chartrad helikopter, svepande upp efter den mytomspunna Ingemarbacken i den lilla fjällbyn. Målet för dagen var ett första race mellan dem två. Jens, vid den tiden kaxig och övertygad om att Jon inte skulle fixa en OS-biljett till Sotji 2014, satsade 50 000 kr i vadet. Jon svarade upp med två-tre stycken åk som imponerade på mig. Med aningen föråldrad teknik var inte snabbare än Jens vid den tidpunkten men är det definitivt nu! Ingen skugga skall falla på Byggmarks "ryggmärgsbedömning", handen på hjärtat - ingen av oss andra hade trott att det var möjligt.

Nu står han där, efter ofantligt många friåk, träningsåk och tävlingsåk, och håller en WC-biljett i handen! Jon Olsson har klarat det första steget till vadet om 50 000 kr. Han har tagit sig tillbaka till världseliten trots att han hoppade av skidgymnasiet i Järpen redan som 17-åring. Han har inte åkt port på kvalificerat vis på 8-9 år vilket betyder att talang sannolikt är det enda som räknas om man skall till stjärnorna. Pengarna lär han sprätta första kvällen på någon av Sotjis barer, efter att han placerat sig topp 15 i favoritgrenen storslalom i 2014 års Olympiska spel, för jag tror han når målet. Jag har varit mycket osäker förr och det krävs ännu snudd på mirakel innan det är ett faktum, man jag tror på killen.

Jon har nu alltså fått biljett till Val d’Isères tuffa storslalom där vi ifjol såg Marcel Hirscher dominera i en tajt storslalombana. Det blir en tuff uppgift för Jon att överhuvudtaget ta sig till andra åken men det ger värdefull erfarenhet. Han är just nu rankad som nummer tre i Sverige efter Matts Olsson och Markus Larsson och som nummer 67 på världsrankingen. Är han tillräckligt stark, är min fråga? Psykiskt är han ett fenomen men fysiskt har han en del att jobba med. Hans agility-förmåga tillhör dock de bästa i världen, om jag får gissa men kommer Jon att trivas i en Goldwin-dräkt till förmån för sin sponsrade outfit från POC och är han bekväm i rollen som en i laget och vad får han för stöd av både tränare och åkare? Inte minst det senare avser viktiga pusselbitar för att lyckas, oavsett sport. Finns det tillräckligt med energi i gruppen för att få Jon att lyfta som vid vilken session som helst?

På lördag den 11:e december vet vi mer om Jons status. Jag håller tummarna för att vi får se honom i rutan.

Många fina besked!

Den gångna helgens alpina aktiviteter säger mig att mycket är på gång! Jag tror Maria Pietilä-Holmners seger i Aspen betyder mer än vi kanske tror. Hennes prestation var "grym" och otroligt vältajmad, så här i början av säsongen. I samma race visade Therese Borsén att hon inte är vid karriärens solnedgång utan att hon fortfarande kan matcha de bästa tjejerna. Helt klart på "G"!

Slalom-herrarnas start med Myhrers pallplats i Levi, helgens framfart från två av våra kommande fartdrottningar Jessica och Kajsa samt Patrik Järbyns sjundeplats i Super-G i Lake Louise kan sätta rejäl fart på övriga! En av våra mest lovande GS-åkare i laget, Matts Olsson, slog till under helgen med en 12:e plats i Beaver Creeks storslalom och det med dunder och brak i andra åket, där han var snabbast av alla! Just när vi behövde det som mest, klev Matts fram och tog ansvar för herrarnas storslalom! Vi är på "G"!

Om det är Olssons framfart eller Jessicas 8:e plats eller kanske Sara Hectors dominans i första åket i Kvitfjell som gör att det känns som att Sverige har mycket på "G" just nu, vet jag inte. Men känslan finns där, att det finns otroligt mycket potential i våra gula och blå alpina landslag, no doubt! Kajsa Klings 12:e plats i Super-Gn i världscupen, ower there, är också ett tydligt tecken och står samtidigt för ett intressant faktum. Hon blir som sagt topp 12 och får 33 FIS points, då hon passeras av Vonn med 2,5 sek. Inget direkt konstigt med det och med sin insats närmar hon sig toppen allt mer, sakta men säkert. Min notis gäller dock vikten av att våra stjärnor ställer upp på hemmaplan i samband med tex SM. Detta kan inte understrykas nog mycket. Anja kom hem och körde SM i Björkliden och gav samtidigt Kajsa drömläge inför årets WC. Kajsa vann i Björkliden och gjorde 18 FIS points som hon sedan "tagit med sig" in i denna säsong med bra startnummer som följd, och nu ser vi henne i rutan som en av toppåkarna. Härligt jobbat och stor eloge till Anja!

I ett tidigare blogginlägg kommenterade jag västerbottningarnas härliga framfart och önskade oblygt norrbottningen närmare "pallen". En del önskningar slår sällan in ;-) men just denna tog Daniel Steding åt sig, åtminstone stämmer hans prestation med min efterfrågan. Danne åker grymt bra i Funäsdalen under den gångna helgen och placerar sig 5:a i ett starkt startfält. Han är snabbast i andra åket och punktar 20,45 FIS! Otroligt bra! Anton Lahdenperä visade framfötterna i Åres Europacup i slalom med bl a en andraplats och Rebecka Gunnarstedt blir andra bästa svenska i Funäs med en punktförbättring som följd. Rebecka klättrar sakta men säkert närmare absoluta eliten och målet är i första hand Europacupen. Hon skall halvera sina punkter som hon gick in med i denna säsong och helgens tävling var ett steg på vägen. Härligt är väl önskningar som slår in. Nu tar de snart nästa kliv! Norrbotten håller tummarna för Er!

Västerbottens och Tärnabys nya stjärnskott är dock det som sticker ut mest i helgen! Hon vinner igen, i favoritgrenen slalom, och hon heter Magdalena Fjällström, kommer från Tärnaby och föddes så sent som 1995! Sannolikt bäst rankad i världen med sina nyligt erhållna 16,32 FIS-points! Hon går tydligt i Anjas fotspår men liknar fortfarande en ung flicka med inte allt för tydliga fördelar men åker skidor som få. Talangfullt och respektlöst! Grattis till en superserie hittills!

En annan sak som sticker ut är Lindsey Vonns vänstersväng nedför Lake Louises tuffa störtlopp! Med andan i halsen är hon kyligare än någon annan och ligger kvar och väntar på att skidan skall fästa i isen. Hon förlorar 1:a platsen men vinner hjärtat hos många när hon på galet amerikanskt vis bemästrar situationen. Tyvärr hittade jag inget klipp på detta. Vonn hittar man annars mest på nätet iklädd bikini eller sittande i någon "Sharon Stone-liknande" posé. Kanske är det just därför hon vid ett ett flertal tillfällen visat upp flera mänskliga brister i backen, vilket kostat henne segern i slutändan. Handväskan har hon dock slängt för länge sen!

Hemmacupen på egen Webbsida!

Det är med stor glädje vi nu kan presentera den s.k. Hemmacupens egna webbplats. Surfa in och kolla runt! Vi kommer att fylla sidan med bra och tydlig info rörande allt som gäller denna nya cup. Cupen är främst till för att skapa en bra plattform för förstaårsjuniorer men är, enligt oss, även ett steg i rätt riktning för att ge juniorer och seniorer ett komplement och/eller ett alternativ till rådande tävlingsutbud. Syftet är också att vara med och lyfta alpint i vår region och att på så sätt försöka tydliggöra fördelar med alpin skidåkning, även upp i åldrarna. Vi vill skapa förutsättningar för att alpinister skall ha fler alternativ, helt enkelt! Som A och junior är just du en "juvel i sin linda"!

http://www.hemmacupen.se/

Jag vill passa på att rikta ett stort tack till vår "motor" och administrativt ansvarige, Sven-Rune Olovsson! Han är grym och har likt många andra lagt ner ett otroligt bra arbete för att komma dit vi är idag. Jag riktar även ett stort tack till Hans Ulefors och Peder Gidlund för arbetet med webbsidan. Superbra! Sponsorerna som "klivit på" är guld värda och vi skall göra allt vi kan för att gottgöra Er och jag är tämligen övertygad att ungdomarna, juniorerna och seniorerna kommer att ge järnet för Er i vinter! Stort tack även till representerade klubbar som hjälpt och hjälper till att "vurma" för deltävlingarna i cupen. Nu är också guld värda!

Vilken dag det blev!

Bild: Patrik Järbyn dammar på nedför backen på nytt!

Succe för de alpina åkarna! Den 28:e november blir ett datum som vi sent glömmer i Region 1. Om vi räknar Patrik Järbyns 4 år vid skidhemmet i Tärnaby som tillräckligt för att "skriva" honom som västerbottning, ja då vet regionyran inga gränser. Som vanligt får vi norrbottningar rida i skuggan av vår länsgranne som lyser upp vägen åt oss. Men var så säker, i suget bygger norrbottningen upp planer på att rycka! På hederligt cykelmaner blir vi starka tillsammans även i framtiden! Vi lägger oss i rygg på varandra och snart bör det nog vara dags för oss att dra igen.

Patrik Järbyn, världens snabbaste glidare, och då skall jag inte längre nämna hans ålder - för det börjar bli aningen tjatigt. Det är hög tid att respektera honom som den stjärna han är! I en av världens tuffaste sporter bemästrar boråskillen suveränt tuffa pister vilket förtjänar rampljusets värme. På min blogg har han alltid ett ljus riktat mot sig och efter den 28:e är han åter i blickfånget med sin 7:e plats i Super-G och inte minst för sin tredje bästa tid på störtloppsträningen i Lake Louise, dagarna innan. Stort GRATTIS!

Bild: Maria Pietilä-Holmner tar sin första seger i Världscupen!

Dessutom visar två andra västerbottningar något nytt! Vår stora stjärna Maria P-H står emot trycket på ett imponerande sätt och sätter alla tvivlare på plats, inklusive sig själv! Pressen på denna dam är stor och någonstans börjar hon "bottna" i detta och konstatera att det inte blir bättre av att gå omkring och vara nervös inför tuffa utmaningar. Hon fokuserar den 28:e på att göra det hon älskar och det hon vet hon är bra på, åka slalom fort och kontrollerat! Hon slutade sannolikt att tvivla på sin förmåga, likt den där magiska morgonen inför OS-slalomen i Vancouver. Jag rankar hennes bedrift som en av de största genom tiderna från en luttrad och rutinerad åkare på världscirkusen. Det är inte lätt att ta sig i kragen som hon gjorde, när man åkt år efter år och där silvermedaljen från VM i åre 2007, inte börjat blekna, men dock blivit aningen dammig. OS-insatsen och uppryckningen i fjolårets slalomtävling, efter den totala genomklappningen på storslalomen, var första steget av förvandling från en talangfull slalomtjej från Umeå med en del "tävlingsspöken" bakom örat till en stor världsstjärna. Den 28:e november 2010"föddes", för lång tid framöver, ett "nygammalt" ansikte för svensk alpin skidåkning! Gud va kul!

Den andra västerbottningen, Sarah Olsson, AK Vännäs, gör en miniatyr av en suverän prestation. Hon vinner söndag den 28:e FIS GS i Tärnaby före hemmatalangen och förstaårsjunioren Magdalena Fjällström, som dagarna innan vunnit sin första FIS SL i sin första tävlingshelg som junior, även hon Region 1-åkare...hmmmm, förlåt Västerbottning. Det känns som att historien upprepar sig. Ifjol häpnade alpinfolket när Lotta Säfvenberg och Lisa Blomqvist kom som en stormvind och nu händer det i princip igen, dock med ett något svagare startfält - men ack så imponerande. Sarah gör en 36a vilket skall jämföras med Lottas 29a i slalom från samma tävlingshelg ifjol. Sarah samlar ihop sig inför andra åket trots pressen - och levererar, vilket gör att hennes bedrift blir ett stort kliv framåt. Av självförtroende bygger man broar till nya fina prestationer och med detta i ryggen fick Sarah en bra start på säsongen. Grattis Sarah!

Bild: Magdalena Fjällström, Tärna IK Fjällvinden, imponerar i sin första FIS!

Magdalena Fjällström! Med raden 2-1-3-2 under din premiärhelg, slår du nog alla föregångare! Inte för att vi inte räknat med dig, snarare tvärtom! Du var väntad likt en morgonbris i skärgården men du stod upp mot förväntningarna och gav oss känslan - vad var det vi sa. Vad säger man? Stabiliteten själv, trots din ålder. Du fixar de allra "jävligaste" banorna, vilket tyvärr få tjejer gör - och även killar. Du kan konsten att lägga omkull och skapa vinklar och det skall bli mycket intressant att följa din framfart under säsongen. Du är en stor förebild för dina jämnåriga och tjejerna som kommer underifrån. Grattis till en fantastiskt bra ingång till den internationella scenen!

Som om det inte var nog! AK Vännäs slår till igen och sätter den lilla slalomklubben på kartan genom John Eklunds 2.a plats i söndagens (28:e) storslalomrace. Killen har jag skrivit om förr. Redan vid sin första FIS i Tärnaby för ett par år sedan, visade han att hans skidkänsla räckte för topp 10 i hyfsat motstånd. Nu gör han en till 46a (FIS-points) genom sin andra plats, vilket han också lyckades med i Bergsjö ifjol, när han blev 19e och 22a man. Det säger en del om motståndet men självförtroendet tar han med sig och i framtiden finns han med i absoluta toppen, sanna mina ord.

GRATTIS än en gång, till Er alla!

Nu hoppas jag på Anton Lahdenperä, så det blir nån ordning. Eller varför inte Rebecka Gunnarstedt eller varför inte Daniel Steding eller Gustav Lundbäck eller nån med lite lite norrbottensblod i ådrorna. Snälla ryck i nästa backe! ;-). Håll utkik på Anton och Daniel i Åres Europacup på onsdag och torsdag! Tre västerbottningar och två norrbottningar kommer till start av totalt 21 st svenskar!

Bra upplevelser i Kåbdalis!

Bild: Masters på läger i Kåbdalis

Dagens träning i Kåbdalis med Mastersgänget går till historien som en av de bättre. Under förmiddagen åkte vi storslalom i Super-G-hanget. Vi fick till ca 8-10 åk och med hjälp av Rilles filmning fick vi en bra bild av verkligheten. Min egen åkning stämde mycket bra och jag kan konstatera att kontorsjobbet kräver mer än G-krafterna i storslalombanan. Min ljumsksmärta kändes aldrig av och jag tror blodcirkulationen fungerar bättre vid aktivitet, helt enkelt!

Eftermiddagen ägnades åt 10 m "rusk"-slalom vilket, med storslalomen i benen så när som blev en omöjlighet, i vart fall känslomässigt. Videoanalysen sa dock något annat eftersom åkningen såg mycket bra ut hos de flesta. Sent på eftermiddagen drog Rille ut avstånden mellan svängpunkterna och självförtroendet steg i gruppen. Budskapet var tydligt, utan stavarbete är det svårt att få till bra tajming och dynamik i åkningen. Se filmerna här!

http://mikaeldanielsson.com/ski/

Vill ju samtidigt passa på att visa mina egna skills ;-)

Slalom
http://mikaeldanielsson.com/ski/SL-1%20-%20Nedre%20-%20P%e4r1.mp4
http://mikaeldanielsson.com/ski/SL-1%20-%20Mitten%20-%20P%e4r1.mp4

Storslalom med slalomskidor
http://mikaeldanielsson.com/ski/GS-SL%20-%20P%e4r2.mp4

Storslalom
http://mikaeldanielsson.com/ski/GS-SG-backen%20topp%20-%20P%e4r2.mp4
http://mikaeldanielsson.com/ski/GS-SG-backen%20topp%20-%20P%e4r.mp4
http://mikaeldanielsson.com/ski/GS-SG-backen%20mitt%20-%20P%e4r.mp4

Ikväll har vi njutit av otroligt god mat och vinprovning. Johan Gunnarstedt har lotsat oss genom fem olika röda viner och mat- och vinintresset går inte att ta miste på. Maten och vinen håller högre klass än bästa restaurang i den stora "Människobyn" och jag citerar därför Stefan Bessman skojiga uttryck, "vi kan kort och gott konstatera att vi varit på sämre träningsläger än detta". En försiktig analys av vår upplevelse i Kåbdalis är att Masterslägret 2010 är ett enda stort plus!

Piteås Robert Vitblom öser superlativer över lägret och konstaterar att detta var det bästa han varit med om, näst efter födelsen av sina barn (reds anm.). Glädjen hos åkarna går inte att ta miste på. Masterslägret fyller även en funktion som tränarutbildning! Att få möjlighet att själv känna på kraven i slalom- och storslalombanan ger viktig kunskap till tränarsysslan. Vi kan bl a konstatera att fysiken har stor betydelse. Med en dålig fysik är det svårt att våga gå en tuff linje och om man inte kan gå en tuff linje är det svårt att få vinklarna och om inte vinklarna finns där så kommer inte farten. Fysiken förblir en av de absolut viktigaste faktorerna om man skall lyckas med att utvecklas inom alpint.

I morgon skriver vi om programmet en aning. Förmiddagen ägnas återigen till storslalom i Super-Gn. Stockholm Masters åker mestadels slalom i hemmabackarna och därför "suktar" de efter ännu ett bra pass storslalom. Jag håller med, det gäller att fånga tillfällena! GS-passet vi fick idag kan vara det enda riktigt bra träningspasset vi får innan VM i februari i Andorra, vilket sätter "fingret" på vikten av att ta chanserna. Jag minns själv ett särskilt tillfälle när jag startade bilen vid 04:30 för att åka upp till Gällivare och träna med bl a Anton Lahdenperä, under ledning av Håkan Åsell. 6 st åk därefter åkte jag samma 30 mil tillbaka till Piteå. 60 mil och 6 åk visade sig bli det bästa passet den säsongen.

Sov gott! Det vankas storslalom imorrnbitti!

Kylan biter men vi biter tillbaka!

Bild: Mastersåkare på läger i Kåbdalis

Helgen V46 genomförde distrikt Norrbotten ett A-läger i Kåbdalis. Träningen bedrevs i fyra grupper med bl a Gällivare Skidgymnasiums Rune Dahlström som en av tränarna. Rune brinner för alpint och har en lång erfarenhet, kanske en av de längsta! Under tidigt 80-tal tävlade vi en del tillsammans och han och hans f.d. kollega, Håkan Åsell kom att betyda mycket för min egen utveckling under påföljande år. BD-laget (Norrbotten) var då ett gångbart koncept för eftergymnasiala åkare som ville fortsätta tävla och utvecklas till elitåkare. Upplägget innebar ett upptaktsläger under barmarkssäsongen och ett antal snöläger från november och framåt. Åkare som bl a Mats Holmgren, P-O Edvinsson, P-A Larsson och Pekka Salomonson fanns med i ”truppen”. Vi hade mycket roligt och nådde riktigt långt och från tid till annan funderar jag på om det vore möjligt att skapa något liknande idag, d v s en grupp juniorer och seniorer som med ambition att bli duktiga, kunde erbjudas ett antal organiserade läger med professionell träning. Det görs idag många bra saker men uppläggen behöver bli lite tydligare, enligt min uppfattning. Det handlar ju om att skapa bra förutsättningar! Ett bra inslag är ju inte minst Kåbdalis Working Camp!

A-lägret i Kåbdalis löpte på bra! Av allt att döma var de allra flesta nöjda med inriktningen på lägret. Det kördes uteslutande storslalomteknik vilket syftade till att lära ungdomarna den ädlaste konsten av alla, inom alpint. Runes metod var att tuffa till åkarna genom att våga gå tuffare in mot käpp och att komma på kant tidigt med lämnat utrymme vid käpp. Nya teknikinsikter kommer löpande och det händer en hel del på området just nu, enligt min mening. Jag är som vanligt ”hungrig” på nyheter och hoppas att ungdomarna tog till sig budskapen under helgen. Peter Mellgren gästade lägret och körde en hel del grundövningar med ungdomarna födda 1996. Position och balans på skidorna var några av Peters budskap under helgen, vilket kördes i storslalombana (kortkäpp).

Personer med lång erfarenhet gästar Kåbdalis även denna helg. Ett gäng veteraner, eller som de kallas internationellt – Masters, ligger på träningsläger med Rille Renlund som coach. Lägret är arrangerat av undertecknad, tillsammans med Rickard Renlund och Johan Gunnarstedt, och är ett led i att profilera Kåbdalis även mot denna kategori. Allt går enligt förväntan, faktiskt mycket över. Alla tycker berget är grymt bra och känslan av ski in, ski out kan inte beskrivas bättre. Vi bor i Näsberg, ett helrenoverat timmerhus i backen, och äter njutfullt alacarte varje kväll. En av veteranerna, Anders Hellgren jobbar hårt med tekniken. Han åker riktigt bra och modernt och Rille är imponerad. Åk efter åk efter åk och leendet alltid på topp, likt övriga. Rickard säger allvarligt att han aldrig varit med om liknande, inte ens ungdomarna klarar detta. Anders är nu 63 år och pensionerad målare som för fem år sedan bytte ut en av sina höftleder till en av titan. Nu går han för fullt likt övriga Masters. Målet för många är Masters-VM i Andorra i februari alternativt Veteran-SM och/eller Norska Veteranmästerskapen i Kvitfjell. Med på lägret i år är följande:

Stefan Bessman
Bosse Elsén
Anna Svenningsson
Lasse Hedberg
Mikael Danielsson
Jens Von Axelsson
Jonas Söderqvist
Robert Vitblom
Greger Nilsson
Hans Wahlqvist
Pär Gabrielsson

Tärnaby startar upp!

Nu är FISen igång och Tärnaby är bland de första att hålla tävling i Ingemarbacken. Kul! Att Tärna får vara först är viktigt för framtiden. Tärnaby, som under en lång tid legat i framkant vad gäller tidig träning, gjorde något av en reträtt denna säsong. Kanske berodde det på haverier i snökanonsystemet eller penningbrist i "snöbolaget", vad vet jag. I vart fall finns nu risken att Tärnaby lider av detta även nästa år. En sen avbokning av aktivitet och hotell, pga avsaknad av snö, är inte roligt för någon och frågan är om kommande års tilltänkta resenärer vågar tro på tidig snö nästa år. Det återstår att se. Kul i vart fall att de är igång! Tärnaby behövs som alpint centrum i Region 1. Tillsammans med Kåbdalis sätter de alpint på kartan i vår region.

Dagen till ära åker förstaåringen Magdalena Fjällström till sig en andraplats i hemmabacken. Vinner gör en utländsk tjej som sannolikt tränat 12-13 år längre än "Monne". Om vi antar att hon åkt 100 dagar/år så ligger hon ca 700 000 - 1 000 000 svängar före. Nu blev det lite tidsdifferens så det innebär ju helt klart att träning ger färdighet. Magdalena gör 33 FIS-points i sin första tävling som junior och får återse pallen direkt vilket kräver respekt. Lotta Säfvenberg gjorde 29 FIS-points med sin seger i fjolårets upplaga.

Kul att se AK Vännäs framfart! Sarah Olsson håller hela vägen in i mål, till skillnad från de allra flesta i denna tävling, och gör 60 FIS-points. Viktor Edeblom blir bästa 93a med drygt 41 FIS-points. Noterbart är att Tärnabys egen Albin Enetjärn är tillbaka från ryggskadan och matchar de tio bästa tiderna i andra åket och gör sin bästa punkttävling hittills i karriären. En skada hämmar sällan utvecklingen, snarare tvärtom. Förutsatt att glöden brinner.

Imorgon är det race igen i Tärnaby och jag beger mig så småningom till Kåbdalis för en riktigt intressant helgaktivitet. Mastersläger tillsammans med Rickard Renlund och ett tiotal veteraner, framförallt från Stockholmstrakten. Jag ser fram emot att få visa upp Kåbdalis i sin kalla vinterskrud. Gunnarstedts parkerar en bil på Luleå Airport, för vår räkning. Unik service har de alltid varit kända för och denna gest drar inte ifrån. Vi åtnjuter banåkning med egen tränare, god mat, härligt boende, skön stämning - och innebär ingen "hemmansförsäljning" för någon av oss.

Det latinska ordet för "fånga dagen", har aldrig varit mer passande ;-). Det skall bli riktigt intressant att stämma av formen! Jag oroar mig dock för en muskelbristning på insidan av låret som läker alldeles för sakta för att jag skall vara helt nöjd. Jag återkommer med rapporter från lägret under helgen.

Att gamla gubbar och gummor kan än, gäller inte bara oss i Masterscirkusen. Patrik Järbyn, världens äldste aktiva elitåkare inom alpint, med fem olympiska spel bakom sig och fyra år vid skidhemmet i Tärnaby, kan också än! Idag är han trea på störtloppsträning i kalla kanadensiska Lake Louise. Svindal är snabbast, Miller 7a och Hans Olsson 32a. Daniel Eriksson återfinns på plats 72. Daniel Albrecht åkte in på plats 81 vilket säger en del om Dannis status, kraftigt påverkad av sin horribla crash i Kitzbuhl för två säsonger sedan. Har Järbyn gett allt i kylan och de andra "bromsat" pga kyleffekterna eller kan han matcha toppåkarna när det vankas tävlingsdag? Backarna på andra sidan Atlanten har alltid passat Patrik så bered Er på en skräll, i vart fall hoppas!

Strong and proud!

Helgens aktiviteter i Kåbdalis gav en känsla jag aldrig haft förr, i vart fall inte i Norrbotten. Norrbotten har på senare tid alltmer vässat sin status i alpinsverige. Kåbdalis var i slutet 80-talet och början 90-talet, en by jag ofta besökte med mina träningskompisar i Piteå. Träningen bedrevs ofta i störtloppsbacken och alltid med Rickard Renlund som huvudtränare. Rickard, tillsammans med Alf, Dan och de andra papporna, såg alltid till att vi hade bästa förutsättningar. Jag minns särskilt den goda organisation som rådde och att ingen av dessa män gick av för hackor. Jag minns även de kalla dagarna och den varmblodige Alf Sundqvist som aldrig bar handskar, oavsett vad.

På den tiden såg man aldrig till någon landslagsåkare i Kåbdalis. Möjligtvis drömde man om att slå en och annan - och i sömnen skallade "piteandans" gälla påhej. Jag blev alltid en bättre åkare efter varje pass med Rille i Kåbdalis. Det liksom lyfte sakta men säkert och jag tror bestämt det berodde på Rilles "servering" av en jäkligt bra träningsmiljö.

Nu står han där igen, Rille. Med kameran och analysen nära till hands. Nu har arenan vuxit till något ingen kunnat ana för 20 år sedan och Rickard är en av de som gjort helgens alpina scener möjliga. Med hans rutin och vilja att skapa bra träningsförutsättningar kan Kåbdalis lyfta även hos landslagen. Kanske beror förvandlingen av byn på det faktum att Johan, vid den tiden jag var ung och lovande, gjorde allt för att "gulla" med sin fru Eva och på så sätt, indirekt, skapa grund för fortsatt utveckling av Kåbdalis som alpint centrum i Norrbotten. Rebecka, knappt 20 år, står nu för en stor del av den friska fläkt som blåser i inlandsbyn. I helgen tog hon ett stort kliv i sin utveckling genom att matcha halva damlandslaget på tid i den hårda slalompisten. Sånt kräver respekt och visar att Rilles metoder håller än!

Den känsla jag fick i helgen var bl a att alpin racing lyfter! Inga konstigheter, inga tvivel på att sporten är både kul, förbrödrande och häftig nog att satsa på. Inga tvivel på vad som är möjligt. Alla hinder för att nå toppen, föll som käglor mitt framför oss. Att som 13-14-åring stå sida vid sida i backen och kasta sig ut i en utmanande svängrytm strax före, eller strax efter att Maria P-H eller Anja eller Therese Borsén eller you name it, gett sig av i backen - ä r en häftig upplevelse. Hela anläggningen andades alpin racing! Helt klart en häftig upplevelse för både stort och smått. Att dessutom Rebecka Gunnarstedt visade att steget till toppen inte är såå långt, gör verkligen helgen till en unik upplevelse.

Be strong and proud, be an alpine racer!

Avslutar inlägget med en filmsekvens från helgens slalomträning. Kim Wiklund 16 år, börjar hitta slalomformen. Se även länk till "världsblaskan" http://www.pitea-tidningen.se/sport/artikel.aspx?ArticleId=5769596

Piteå och Kåbdalis är nu klara!

Kåbdalis lyckades bäst igen! I år har de dessutom blidkat herrlandslaget på plats i den lilla pittoreska "alpbyn" i Norrbottens inland.

Två riktigt bra träningsdagar för herrarna gör att Kåbdalis satt sig på kartan ordentligt, igen! Förra gången, för ett antal år sedan, så var det Anja och de andra damerna som kom, sågs och skar skidorna i stenhårt isigt underlag - till sin stora förvåning. Kåbdalis räcker till för lagen också, kan vi konstatera! Johan och Olof, med familjer, gör ett kanonjobb och man kan inget annat än gratulera! Gratulera även alla som fått en ny husvagnsplats i Kåbdalis eller de som köpt sig en bra tomt inne på området! Kåbdalis "rockar"!

Som grädde på moset är Kåbdalis - och Piteås tävlingsbackar nu även internationella. Läs länk http://www.fis-ski.com/uk/disciplines/alpineskiing/homologations.html?sector=AL&nat=SWE&limit=20

Var stolt! Det är tufft att vara en racer!

Team SAP 2010 Sölden

Nyligt hemkommen till vardagen och full av positiva minnen från Sölden 2010, tillsammans med 11 stycken högpresterande ungdomar/juniorer. Veckan i Sölden var mycket bra, sett ur ett träningsperspektiv - enligt tränarnas mening. På köpet fick Ni dessutom ett jättebra tillfälle att knyta kompisband och ha riktigt kul! Glädjeämnena var många och mot slutet av veckan kom glädjen över den egna prestationen som ett resultat av hårt arbete med grunderna, tidigare under veckan.

Jag har sagt det förr, Peter Mellgren har en bra plan och bygger åkare starka i grunden. Det är lärorikt att stå vid hans sida under dagar när det går framåt. När det går bakåt eller står och "stampar" är det mindre kul. Dagar som förlöpte, med den senare beskrivningen, blev inte för många och det berodde på att bra arbete från alla! Tack för det! Det är en ynnest att få vara med och se förändring och det är som jag också tidigare sagt, viktigt att ta denna nya kunskap vidare till nästa "level".

Oavsett vem du är, ta en fundering på vad som påverkar din skidåkning mest... Är det mängden information du får eller är det påtalandet om vilka fel du gör, som gör dig bättre? Eller är det det faktum att det är du och din inställning som påverkar mest? Är det det faktum att du får tid att jobba med en sak i taget? Utan en bra inställning och attityd är det svårt att ta nya kliv i sin utveckling, enligt vår mening. Det största syftet med träningen i Team SAP är att skapa bra alpina racingåkare som skall vara stolta över sin sport och sina tuffa prestationer. Det kräver en hel del som sagt, fysiken måste finnas där inte minst!

Den prestationskultur som skapas i teamet beror till stor del på den som styr upplägget men kulturen skapas även av din egen insats i arbetet. Ibland är det tufft att prestera men belöningen när du lyckas är desto "sötare". Känn stolthet för det du presterat under lägret, käre racingåkare. Du är ingen "dussinmänniska" utan en hårt arbetande idrottare som vill utvecklas.

Lägret har i de flesta avseenden varit lyckat och löpt enligt plan, hoppas du tycker detsamma. Tyvärr fick Erika en handskada vid sista slalompasset i "Retten" men förhoppningsvis är hon snart tillbaka i banan. Hon är förövrigt en av åkarna som presterat mycket bra med tanke på att hon varit borta över ett år från skidåkningen. Hon befäster även påståendet att det går att komma tillbaka till en starkare nivå fastän man varit skadad, förutsatt att glädjen till skidåkningen finns. Hildur hade, förutom en lång sjukdomstid innan lägret, för små pjäxor vilket påverkade åkningen negativt. Trots stora smärtor presterade hon toppåkning i såväl grunder som banåkning vilket också befäster att en talangfull idrottare alltid har tid att vara sjuk eller skadad. Med en god plan och hårt arbete kommer man snabbt tillbaka när hjärtat, inställningen och pjäxorna sitter på rätt ställe ;-).

Sänder en bild på tränare och teamledare som tack för en givande vecka.

Peter och Pär

Bra dag och bra prestationer!

Kylskåpet sett från toppen

Banläggning i Kylskåpet

Prestationerna avlöste varandra idag! Solen sken som aldrig förr och vi startade morgonen med bra friåkningsövningar i Panoraman på Tiefenbach-glaciären. Underlaget har blivit bättre och bättre och idag var det fantastiskt. Underlaget tillät alla att testa gränserna ordentligt. Det blev en hel del övningar med syfte att "lägga omkull" ordentligt. Alla flyttade gränserna och det såg riktigt bra ut.

Kl 11:00 stod vi på plats i "Kylskåpet" och "paxade" plats intill tyska landslaget. Det blev fem storslalombanor i bredd och vi fick ut ca 30 sväng. Underlaget var superbra och alla åkare slet mycket bra. 3100 meters höjd kräver god kondition och jag tror att det märktes hos dem som tränat lite för lite kondition och vice versa. Höjdmetrarna suger energin ur en, så enkelt är det. En del åkare såg ut som "nya" efter friåkningsövningarna på morgonen. Efter kvällens möte konstaterar vi alla att veckan varit givande och att de alla har mycket att vinna på att fortsätta jobba fokuserat och målmedvetet när vi kommer hem på "hemmaplan".

Imorgon laddar vi om med slalom under morgontimmarna. Det vankas sol, igen. Vi avslutar ca 11:30 och tar bussen ner för packning, dusch och lunch. Därefter väntar ca 24 timmars bussresa hemåt.

Vi passar på att tacka Kjell Åhlen och Sports Scandinavia för fantastiska förutsättningar på glaciärerna i Sölden. Tack!

Peter Mellgren laddar för en ny dag...

...och Kim Wiklund, Bygdsiljum, värmer upp inför ett storslalomåk

En bra dag på glaciären!

Idag kom "boosten" av hårt arbete med grundteknikövningar under ett flertal dagar. Förmiddagen ägnades åt repetering av storslalomövningar. Peter hade några riktigt bra övningar som fick en ärrad veteran att vakna till. Gensvaret var tydligt! Alla ungdomar gjorde sitt yttersta och lyckades väl.

Kl 11:15 stod vi på vakt vid "kylskåpet" för att sätta vår GS-bana. Vi lyckades få en bra lane och det visade sig vara ett bra drag, att välja "skåpet". Dimman kom och gick mellan solglimtarna. Toppen på Panoraman i Tiefenbach-glaciären ställt mot Rettenbach-glaciären, det är den ständiga frågan. Panoraman är något mjukare och kylskåpet är i grunden vattnat men ganska lagomt hårt för oss. Platsbristen är stor men vi har funnit oss till rätta. Utan Kjell Åhlens Sports Scandinavia och utan rätt till lane, ter sig en resa till Sölden, som endast en friåkningsresa. Banorna står tätt inpå varandra och det gäller att bevaka sin rätt.

Storslalomåkningen funkade kanon! Det blev en lagom svår bana med lite lätt motvind som höll nere farten och som gav åkarna möjlighet att nyttja nyvunnen kunskap från grundteknikövningarna. Passet genomfördes tillsammans med Jockes luleågäng som likt oss var mycket nöjda.

Morgondagen blir en kopia av dagens aktiviteter. Friåkning på förmiddagen GS och därefter banåkning. Vi hoppas på sol och bra möjligheter för filmning.

Själv dras jag med en förkylning som håller på att sakta sänka mig. Ikväll motar jag detta med en rejäl Jägerte som jag hoppas skall ha önskad effekt, d v s att jag vaknar pigg och alert och redo för nya uppdrag.

Rapport från Sölden

Bild: Rettenbach-glaciären inbäddad i snö

Två dagar har passerat med fantastiskt väder. Igår var underlaget mjukt efter det ordentliga snöfallet som kom till alperna under måndagen. Nu ligger över 1 meter snö fördelat över glaciärerna. Jag hade inte räknat med att vi skulle få så fina förutsättningar, d v s att vi skulle kunna nyttja hela glaciärkedjan och att vi skulle få så mycket sol. Igår åkte vi tuff friåkning på mjukt underlag med slalomskidor och det sög musten ur både oss och ungdomarna. Olika stabilitetsövningar varvades när vi åkte runt på glaciären tillsammans. Det blev en hel del, minst sagt!

Bild: Tiefenbach-glaciären

Träning under dessa förhållanden, med sol, snö och långa pister, möjliggör kontinuitet i inlärningsprocessen. Ett åk måste delas upp i minst tre omgångar för att inte tappa kvalitet i den specifika övningen. Alla åkare står upp efter tre dagar vilket betyder att de allra flesta skött sin fys på bra sätt. Innan veckan är slut vet vi vilka som skött den bäst ;-)

Bild: Tiefenbach-glaciären

Bild: GS träning i Rettenbach

Idag, onsdag, har dagen gått ut på att åka GS fritt på förmiddagen och bana på eftermiddagen. Peter har drillat dem hårt med blandat resultat men vi tror att budskapet gått fram. Övning ger färdighet men vikten av att verkligen försöka utföra övningarna kan inte understrykas nog. Ingen skall säga att det är en lätt uppgift men en åkare med ambition måste försöka, om och om igen. Ikväll har vi sammanfattat dagen och alla känner att övningarna är viktiga och vet att de syftar till att ge ett bra resultat. På eftermiddagen ställde vi GS med nog så korta avstånd eftersom vi var styrda av ett spanskt FIS-gäng, tyvärr. Underlaget var mjukt men ungdomarna tog sig bra trots allt. Det blev bättre och bättre och dagen avslutades med ett smile från samtliga. Vi fick även chans att gå ganska tufft i WC-hanget vid några tillfällen, vilket var en härlig utmaning för hela gänget!

Bild: Vy mot Pitzdal från Rettenbach-glaciären

Imorgon vankas sol igen! Vi har faktiskt två säkra soldagar kvar och underlaget blir bara bättre och bättre. Vi har fått klart med plats i "Kylskåpet" från kl 11:15 imorgon. Vi ställer GS igen och kör tillsammans med Jocke Wiklunds juniorgäng. Förmiddagen ägnas till att återkoppla GS-övningar där vi avslutade. Vi ser fram emot att knyta ihop "säcken" lite mer innan vi går in i långkäppsbanan. Hopp finns om att alla "svarar" på behandlingen.

Ikväll har ungdomarna fixat skidorna och pluggat och alla är på toppenhumör. De har även hunnit ner på byn och handlat lite energitillskott för kommande dagar. Värt att nämna är att vi har en egen lärare med oss, utan att vi egentligen planerat detta. Sven Karlemyr, 78 år, står till vårt förfogande. Sven är i grunden lärare och har lyckats charma ungdomarna i samband med studiestunderna. Sven kommer från Huddinge och följer ner till Sölden med Kjell Åhlen. Idag gjorde han 9 st toppbestigningar och lyste nöjt och glatt med solen hela dagen.

När snön vräker ner...

Bild: Sölden i snö

När snön vräker ner finns inget annat att göra än att avvakta. Vi var förvarnade om vad som väntade. Det skulle snöa hela natten och göra det svårt att ta sig upp till glaciären på morgonen. Vi började med att skjuta på uppstigning en timme. Därefter, i morse, ytterligare beslut om en timmes väntan på ett besked från Kjelle Åhlen. Beskedet blev - ingen träning idag. 106 cm snö på glaciären, enligt websidan www.soelden.com, vittnar om snöovädret. Förra veckan, innan avresa, låg nivån på 48 cm.

Med dessa förhållande gör man rätt i att avvakta. Det fanns de som försökte ta sig upp till glaciären och efter stor möda tvingats kapitulera, därav ett svenskt gäng från Uppsala. Rapporter nådde oss att backarna och liftarna var stängda. Eventuellt har någon av liftarna trots detta besked startats under eftermiddagen men vid det laget hade vi sedan lång tid tillbaka, satt siktet på kommande dag.

Dagen blev istället en kombinerad fixardag med bla besök hos Sport4you där Zacks team servade oss under en timme. Det blev både pjäxbyte, finjustering och sulgjutning för en del. Några nöjde sig med ett avkopplande bad i det lokala badhuset och jag och Peter njöt en god mexikansk lunch innan vi plumsade upp till pensionatet för en efterlängtad Latte och arbete med Regionlägret för A-åkare i Kåbdalis 3-5/12.

Bild: Peter på väg genom snön mot Pension Gritsch

Alla mår bra och laddar för morgondagen som verkar erbjuda sol. Just i skrivande stund sitter ungdomarna och läser läxor gemensamt. Middag vankas, ingen nöd på oss med andra ord.

Gamlingarnas reträtt versus the comings!

Bild: Cyprien Richard, en coming man!

Av allt att döma är Söldens storslalom-premiär ett bra kvitto på hur atleterna skött sig under försäsongen. Idag och igår visade de upp sig och vi hade möjligheten att bevittna skådespelet. Team SAP befinner sig i Österrike på träningsläger och första dagen är avklarad. Dimman kom och gick och det blev tyvärr bara ett åk i herrarnas tävling idag. Ted Ligety gick ut som förste man och höll ställningarna väl. Upcoming fransman, Cyprien Richard, slog till med bästa tiden men fick alltså inte avsluta dagen som segrare, men visade mycket tydligt att han är med i matchen.

Gamlingen Cuche abdikerade från tronen drygt ett år från hans absoluta storhets topp. Så kan det vara på ålderns höst. Didier Cuche var mycket stark i öppningen av förra säsongen. Tendensen var dock negativ under förra säsongen och nu visar han "kvittot". På den här nivån kommer det som ett brev på posten, det är inte frågan om, utan när.

Dagens utropstecken och lika stort glädjeämne var Mr SISU, Kalle Palander! Han hade så sent som i våras ett avbrutet ben som kunde liknas vid ett kvastskaft som vridits (!) av. Hans karriär var på väg att ändas, långt före hans egen vilja. Men så gjordes något mirakulöst, läkarna löste gåtan med det svårläkta benet och Kalle är tillbaka! Inget kunde vara tydligare än Kalles glädje i mål som topp 20 i första åket. Han är tillbaka efter två år och åker en av de tuffaste racen med bravur och knuffar ner ett flertal rutinerade namn. Kalle kan förstås inget annat än vara mycket nöjd. Nöjd borde även norrmannen Jansrud vara. Han slog igenom ordentligt förra året men bytte, något oförklarligt, skidmärke inför denna säsong. Med Head på fötterna för första gången i WC-sammanhang var dagens race ett kvitto på att skidorna fungerar och att Kjetil Jansrud blir att räkna med i vinter.

Vi då, vad gjorde vi för bravur idag? Tiphenbach-glaciären var jäkligt fin och vi inledde med grundteknikövningar på storslalomskidor innan vi åkte över till WC-hanget. Resan satt nog i benen på de flesta och ikväll somnar alla gott. Idag var det storslalomskidor på fötterna och Peter styrde med järnhand. Dimman störde på eftermiddagen men vi fann ända möjligheter till bra åkning. Ikväll har snöfallet ökat och imorgon väntas puderåkning. Fyspasset efter åkningen är avklarat och vi njuter av god mat till middag. Framför mig står nu en tallrik med gräddglass, grädde och bär. Det går alltså ingen nöd på oss.

Igår kollade vi in byn ordentligt eftersom vi kom tidigt till Sölden. Stämningen i Sölden är hög och jag och Peter kollade bl a in bib-drawing nere på torget under stor pompa och ståt. Rapporterna från de svenska tjejernas insatser nådde oss och trots färre framskjutna placeringar än i fjol, så finns hopp. ett kul utropstecken är förstås unga Sara Hector som återigen visar upp respektlös åkning i det tuffa hanget. Imponerande!

Just nu snöar det utanför vårt fönster. Imorgon ryktas om ca 40 cm ny snö och vi planerar efter detta. Slalomskidor på fötterna och en kort sovmorgon så att vägarna kan plogas och saltas innan resan upp till glaciären. Därefter pekar prognosen på vackert väder vilket återstår att se.

Ta del av bilder från dagen med Team SAP.

Österrike nästa!

Bild: Kåbdalis by night!

Nu packas de sista detaljerna inför Sölden 2010. Som vanligt känns det som att jag glömt nåt men det enda som egentligen är viktigt är - pjäxorna. Skidor går att hyra, kläderna att köpa och tandborsten och allt annat är heller inte av någon större vikt. Bara man inte glömmer pjäxorna! Varje gång jag reser hamnar pjäxorna närmast "kroppen", d v s de hamnar sällan eller aldrig i lastrummet på flyget. Man vet aldrig, de kan hamna på andra sidan jordklotet. Visserligen sker det inte så ofta men det händer. Pjäxorna förblir det "käraste" och får därför medfölja i kabinen. Hoppas att inte terrorlagarna skärps så att även detta kan anses som vapen, för då blir det problem.

I morgon startar resan från Arlanda kl 12:00. 25 timmar senare entrar vi dalen till Sölden, nästan samtidigt som årets premiärsegrare i Världscupen för herrar koras. Blir det Ted Ligety eller någon annan amerikan, eller är Didier Cuche still going strong? Ja, det återstår att se. På lördag eftermiddag, lagom till ankomst, vet vi.

Det blir sju dagars glaciärträning. Största delen i Tiphenbach-glaciären. Det är ett fint hang med bra lutning för ungdomarna/juniorerna. I år har vi 11 stycken ambitiösa åkare med på "tåget". En del A2or och en del juniorer. Vi kommer sannolikt att stöta ihop med en hel del seniorer från världseliten, vilket alltid är extra kul och krydda för en alpinist. Det blir friåkning under första halvan av veckan. En hel del övningar väntar men även en hel del GS-träning.

Vi åker med Sports Scandinavia som med många års erfarenhet av Österrike lotsar oss genom veckan med bravur. Med Kjell Åhlens kontakter finns alltid möjligheter! Det är ett tryggt sätt att bedriva träningsverksamhet där fokus är att få det mesta serverat så att vistelsen i sig kan fokuseras på sådant som är viktigt, d v s lära ungdomarna och juniorerna att ta nya kliv i sin utveckling. I år åker vi ganska sent. Snön produceras för fullt i Kåbdalis och ikväll flyttas kanonerna till nästa backe. Pistmaskinerna startas upp och en ny säsong står bakom "knuten". Lagom till när vi kommer hem har "kattskallarna" blandats ut och skapat ett bra underlag och vägen ligger då öppen för nästa steg i vår utveckling. Kika in på Sports Scandinavia via webben http://www.sports.se/

Håll utkik på bloggen, det kommer mera från Sölden!

Nu avlöser lägerverksamheterna varandra!

Nu är aktiviterna inom alpint i Regionen i allra högsta grad igång!

Lägerverksamheterna duggar tätt och det som bl a finns på listan i Region 1 är följande:

- Team SAP och Luleå Alpina A/jun/sen, Sölden 22-31/10 (V43)
- Distriktläger Norrbotten A, Kåbdalis 19-21/11 (V46)
- Regionläger Norr- och Västerbotten A/jun/sen, Kåbdalis 3-5/12 (V48)
- Fartläger för ungdomsgrupperna C-B, Arvidsjaur 14-16/1 (V2)
- Regionläger fart Norr- och Västerbotten A/jun/sen, Nalovardo 11-13/2 (V6)

Ett annat spännande läger är Masterslägret i Kåbdalis 25-28/11 (V47). För våra breddgrader är det första lägret av detta slag. Det finns ett stort intresse för "vuxenskidåkning" i alpin racingform och det finns framförallt ett stort intresse för Kåbdalis. Inte minst jag, skulle tycka det var roligt att få visa upp "pärlan", eller varför inte, "juvelen". Jag brukar från tid till annan lyfta fram "juvelerna" bland de alpina åkarna men detta är en juvel av annat slag. En juvel som med många år på nacken visar att ålder bara är en siffra på ett papper! År efter år utvecklar sig denna juvel, nu till något som vi aldrig vågat drömma om, så nära vårt kustland kring Norrbotten.

Inbjudan till lägret delges här, men skynda på att boka in aktiviteten! Det är snart snö i norrland och många vill åt den!

INBJUDAN TILL MASTERS (VETERANER)
Kåbdalis 25-28/11 (v47)
Är du redo att utforska norrlands skönaste ”alpby”, Kåbdalis?

Kåbdalis står idag för utveckling och framåtanda i alpina sammanhang, åtminstone om vi ser till norrland. Kåbdalis är alltid först i Sverige med snö, brukar det heta! I Kåbdalis finns en alpin racing-kultur, som inte liknar något annat. I Johan Gunnarstedts familj, som äger backen tillsammans med brodern Olofs familj, har alpin racing länge varit den enda sport, värd namnet.

Johan Gunnarstedts övriga intressen är bl a god mat och goda viner, som den skickliga krögare han är. I Kåbdalis finner du därför både klass och norrländsk byamentalitet. I år kryddas miljön i den lilla byn med Kåbdalis Working Camp där Rickard Renlund, tidigare Skidakademin i Tärnaby, numera agerar tränare. I KWC ingår idag ett flertal åkare, däribland Johans dotter Rebecka Gunnarstedt, europacupkillarna Fredrik Söderberg och Tobbe Steffensen samt inte minst 08:an Markus Skoog, som funnit sig tillrätta i byn, långt från den stora människobyn.

Nu har chansen äntligen dykt upp! Ett träningsläger för Masters i denna miljö, med Rickard Renlund som tränare, under fyra dagar. Johan Gunnarstedt har kommit med ett erbjudande som presenteras nedan. Offerten gäller förutsatt att vi blir 10 personer.

Vi bor i Näsberg, ski in ski out – som du knappast upplevt, se länk http://www.kabdalis.com/?s=nasbergk&hideright=1

Följande ingår i erbjudandet!

Boende i Näsberg, städning, sänglinne och handdukar ingår. Liftkort alla dagar torsdag till söndag med möjlighet till även kvällsåkning, om intresset finns. Rickard Renlund som tränare! Allt material ingår samt lanefee i alla backar efter sedvanlig planering. Videofilmning under delar av helgen. Se grovplan. Helpension med a´la carte middagar varje kväll, d v s tre frukost, tre luncher och tre middagar. Erbjudandet börjar med middagen på torsdag. Utöver detta vinprovning a´la Masters på lördagkväll! Slattarna från vinprovningen dricker vi till middagen!

Priset för allt detta är 3500 kr/person inkl moms.

Målet med Masterslägret är att åka mycket skidor och umgås i en trivsam miljö. På programmet finns ”banåkning”, se sid 2. Det finns fina möjligheter till både slalom och storslalom och även super-G. Grenvalen får Ni gärna komma med synpunkter på men min uppfattning är att vi bör åka minst lika mycket storslalom som vi åker slalom eftersom det är viktigt att ta chansen i såna fina backar. Detta kan Ni som sagt styra en hel del själva. Rickard står till vårt förfogande! Hur tar man sig till Kåbdalis? Det finns två sätt, antingen flyget + hyrbil eller bil hela vägen. En bra och bekväm variant är att hyra en minibuss för nio personer för torsdag-söndag med hämtning och avlämning på Luleå Airport. Det är 13 mil från flygplatsen. Jag kan också hämta ett gäng på fyra personer i min bil. Lasse Hedberg söker just nu någon som vill vara med och dela på en bil/minibuss.

Detta är ett unikt tillfälle för Region 1-Masters! Ta chansen häng med på ett udda äventyr! Släpp "tyglarna" och bli med!

Utkast till program:
(Detaljändringar kan ske)

Torsd 25 nov 12:00 -- Samling under dagen. Friåkning och utforskning av berget.
18:00 Välkomststund, umgänge och teori/tekniksnack i trevlig miljö
19:30 A´la carte middag

Fredag 26 nov
09:00 --11:00 Banåkning under ledning av Rickard Renlund
13:00 --15:00 Banåkning under ledning av Rickard Renlund
17:00 – 18:00 Banåkning under ledning av Rickard Renlund
18:00 --19:00 Sammanfattning, afterski och bastu/samkväm i Näsberg
19:30 -- A´la carte middag

Lördag 27 nov
10:00 --12:00 Banåkning under ledning av Rickard Renlund
14:00 --16:00 Banåkning under ledning av Rickard Renlund
17:00 --18:30 Sammanfattning, afterski och bastu/samkväm i Näsberg
19:00 --20:30 Vinprovning
21:00 -- A´la carte middag

Söndag 28 nov
10:00 --12:00 Banåkning under ledning av Rickard Renlund
13:30 --14:30 Banåkning under ledning av Rickard Renlund
15:00 Avslutning och hemresa


Välkommen till Kåbdalis!

Om Ni har funderingar så går det bra att ringa när som helst! Först till kvarn! Anmälan via min mail par.gabrielsson@vattenfall.com senast den 22:a oktober. Jag ser helst att Ni svarar så fort Ni kan ;-)

Med vänlig hälsning


Pär Gabrielsson
070-223 63 63
För mer info inför och under helgen, håll utkik på bloggen
http://masterskier.blogspot.com

Alpinvärlden håller andan!

Bild: Blir Svindal att räkna med igen, likt säsongen 2008/2009. Inledde då med seger i Sölden.

Preperation time is over och vi är snart framme vid premiären i Österrikiska Sölden. Skådeplatsen står för en av de mest spektakulära racen som nästan ingen gillar*. Gilla och gilla, ja om de flesta fick välja så tror jag de föredrog något enklare att starta med. Tävlingen betyder inte sådär värst mycket men ger förstås en viktig indikation på stjärnornas status. Därefter finns tid till GS-träning innan cirkusen åker över atlanten för nya utmaningar i bl a Beawer Creek. Det betyder inte slutet om inte resultaten kommer direkt men det ger en värdemätare för utvärderingsprocessen.

Stjärnorna är i slutet av sin preparering för säsongen 2010/2011. Deras fysiska status skall fastställas med hjälp av klockan. Frågan som skall besvaras är huruvida de lyckats förbereda - och förena - styrka, kondition och smidighet under sin lediga period. Många har säkert tagit chansen att hitta en helt ny nivå eftersom det är VM-år 2011. Världsmästerskapen går i tyska Garmisch-Partenkirchen, ett ställe jag ryser av välbehag av, vid blotta tanken. Jag tog en skön storslalomseger i en world Cup-tävling för Masters, år 2002 och berget är för evigt präntat i mitt minne och i prisskåpet hemma.

Blir det ett tyskt år i år? Är formen hos systrarna Reisch på topp? Kommer 26-årige Felix Neureuther att kliva fram som top of the world? Ja, onekligen är "hemmabacke" skäl nog för den typ av infriade förväntningar. I såfall beror det på att de skött sin fysträning i sommar. Att förbereda sig för en ny säsong kräver en genomtänkt plan. Coacherna är spända av förväntan inför sin utvärdering. Frågan är, har vi varit framgångsrika och gjort rätt saker på rätt sätt och kanske även bedömning av om de har rätt idrottare på de platser de har till förfogande. Det kommer onekligen att bli spännande.

Förra året stod Cuche som herrsegrare i premiären, efter spektakulära åk, se video. Att vinna i Sölden är säkert nåt alldeles extra.



Nu är då frågan, hur har det gått för de svenska tjejerna och killarna? Hur gick träningen borta i Nya Zeeland och på glaciären i Saas fee? Hur effektiv har de varit med sommarträningen? Har våra alpina stjärnor förbättrat förutsättningarna mer än sina konkurrenter? Det vi hört från Anja Pärson tyder på en mycket pigg och peppad tärnatjej. Är Maria i form? Får vi se Jessica tillbaka i storslag efter korsbandsskadan i Val ´d iseres VM-race 2008? Grabbarna då? Stor, stark och snabb är bra mått men de måste bli större, starkare och snabbare än deras närmaste konkurrenter. Hans Olsson är min personliga favorit bland grabbarna, denna säsong! Jag tror stenhårt på honom och det känns otroligt kul att han hittat till den yttersta nivån nu när veteranen Patrik Järbyn gör sitt sista år (!) på touren. Patriks resa till topp 30 i världen i två grenar är beundransvärd och inget som någon annan i herrlaget kan matcha. Efter sitt femte OS kan han bara kröna karriären ytterligare, med ett GULD! I vilken tävling som helst, men varför inte i Tyskland?

Att förbereda sig för fart kräver bra förhållanden. Som tränare är det alltid frågan om träningen gett bra kvalitet och bra volym? Båda delarna behövs och när det görs möjligt, ja då är förberedelserna de bästa. Vädergudarna måste vara med teamen, för skaderiskerna kan bli stora om snö, vind och dålig sikt dominerar. Får man inte kvalitet så kan behovet av kvantitet göra att åkarna far illa. Hans Olsson har tid kvar till sina första race men han har ett digert arbete framför sig. 200 par skidor skall testas och som en av de första att välja, har han det han gör.

Markus Larsson har bytt skidmärke och frågan blir om han hittat rätt i förberedelserna. Får vi se vår gamla Markus denna säsong? Kan Matts Olsson kliva fram ur skuggan med sin fina storslalomteknik och hur blir det med Jon Olsson, tar han chanserna i år!? Kan Jens komma igen i Levi med nytt inarbetat material på fötterna. Han åkte otroligt snabbt, och stabilt, i slutet av säsongen, när han började köra på Völkls senaste slalomskida. Hur kommer vår "egen" Anton Lahdenperä att starta säsongen i Levi!? Det skall bli intressant att se hans resa mot absolut elit, för kapaciteten finns där!

Vikten av tålamod

Att vara frälst av alpin racing innebär att man tar del av det som händer i vår alpina omgivning. Min roll, med bloggandet, är att fånga fragment av det som händer i "vår" värld. Att med det mena att jag skulle kunna fånga allt och inte missa nåt och vara fullständigt nyanserad i varje liten detalj, nej det är att ta i. Tyvärr, men bloggandet kommer fortsättningsvis att spegla mig och mina tankar om sporten och då faller fokus ibland lite olika och framförallt på det som är tydligt, främst för mig.

I dessa dagar är Juvass i mitt blickfång och kanske inte det faktum att det är jäkligt bra väder och underlag där just nu, utan tankarna rör främst "vikten av tålamod". Själv har jag aldrig varit på Juvass, vilket måste anses unikt med tanke på min långa erfarenhet av sporten. Skälet är sannolikt att vädret alltid upplevts som nyckfullt, lite av "heaven or hell", faktiskt. Att min utveckling kom igång ganska sent och att devicen träning, träning och åter träning aldrig riktigt fastnade hos mig, kan vara ett annat skäl. Sett i backspegeln var det förstås dumt men inget kan vara tydligare, intresset finns dessbättre kvar. Detta skall dock inte förväxlas med känslan att jag är för mindre träning, tvärtom. För att lyckas i sporten måste man ha träningsvilja och tålamod.

Tålamodet visar tex Lotta Sundqvist från Piteå, som i tre veckor följer Kåbdalis Working Camp, med Rickard Renlund som tränare, till Juvass. Blogginlägget handlar till viss del om henne men även om övriga juniorer vid KWC. Rille är min gamla tränare och jag vet att han har ett stort hjärta och tålamod. Rebecka Gunnarstedt, en av KWCs åkare, har under åren också visat stort hjärta och tålamod under sin utvecklingskurva. Att ha rätt folk runt ikring sig är A och O, vilket Rebecka utan tvekan har. En känd ishockespelare från Piteå, Leif R Carlsson uttryckte det bra, det gäller att beskriva var i processen idrottaren befinner sig. Utan denna orientering kan flera små motgångar fälla även den mest talangfulle. Vice versa så är det tålamodet som ofta belönas först, när målsättningar nås.

Det är som att vända blad när man passerat puburteten och gränsen mellan ungdom och vuxen! När man gör inträdet till juniorålder och kanske ännu tydligare - efter 18 års ålder, då kommer boosten av lång och tålmodig träning, både på det fysiska planet och för koordinationen som i slutändan påverkar skidförmågan, som när natt blir till dag. De som slutar för tidigt får inte uppleva denna "soluppgång", enligt min mening. Vårt fokus måste därför vara stort i denna kategori åkare. Min ambition, som nyvald distriktstränare inom Norrbottens skidförbund, är att försöka bidra till att skapa tålamod.

I Juvass befinner sig bl a följande tålmodiga juniorer och seniorer. Rebecka Gunnarstedt, Markus Skoog, Andreas Schäufele, Linn (efternamn), Linn nr 2 (efternamn) och Lotta Sundqvist. Antagligen ansluter två rutinerade killar, Fredrik Söderberg och Tobbe Steffensson, till gänget inom kort. Till sin hjälp har åkarna två rutinerade tränare, Rickard och Kanadensaren Luc. Juniorerna har nu kört tre dagars grundteknik och vädret är heaven! Lotta Sundqvist som är nyligt hemkommen från läger i Bispingen, har sannolikt lika mycket vikt i läxböcker som det finns vikt i alpinbagen. Tålamodet, som Lotta visar, kan ta henne långt inom alpin racing, det är jag övertygad om. Med på resan är förstås hennes far, vilket betonar vikten av att ha bra människor runt ikring sig när man vill utvecklas. Med staben Tomas, Johan G, Luc och Rille runt ikring sig - i ett soligt Juvass - kan inte mycket gå fel.

Mersmak!

Bild: Mot nya mål!

Föregående helgs aktiviteter i Bispingen blev lyckade, kan vi så här i efterhand konstatera. Tack för tiden ungdomar! Det är en "ynnest" att få vara med och se Er utvecklas, kort och gott!

Vi fick till ett mycket effektivt läger. På 11 timmar genomförde Ni grundteknikträning med Peters "röda tråd", motsvarande ca 100 åk(!). 100 åk i hemmabacken tar minst sju dagar och på glaciären, ännu fler dagar. Inte minst betyder kontinuiteten mycket för inlärningsprocessen. Det är just av denna anledning som inomhusåkningen är ett effektivt sätt att komma igång. Som jag sagt förr, "dubbelt så dyrt per dag men dubbelt så effektivt". Att Ni dessutom verkar ha haft jäkligt kul med bl a gokart och annat, gör det hela extra bra. Det blev liksom "lön för mödan" för att Ni lyckades fokusera under tre dagar.

Det glädjer mig att samarbetet inom regionen är bra. En del av regionsamarbetet sker i denna typ av gruppering där Piteå Alpina bjuder in till läger och jag kan inget annat än vara mycket nöjd att få vara en del i denna utvecklingen, trots att detta bara handlar om några av regionens alpina talanger. Vi vet att pengar sätter skarpa gränser mellan vad som är möjligt för många. Detta var en resa för de personer som "brinner" lite extra. Det finns mycket att göra för övriga också och det är samtidigt mycket viktigt att vi inte "skrämmer" iväg allt för många som av olika orsaker inte kan vara med vid dessa sammandrag. Jag skall inte prata för Peter, men jag är mycket säker på att han, likt mig, brinner för att skapa fina förutsättningar för att alla ska kunna nå sina mål.

Vi fick som sagt ut vad vi ville och kan blicka fram emot nya utmaningar i kommande aktiviteter. Den individuella "coachningen" ökar framöver. Bispingen-lägret innehöll främst generella grundteknikövningar för att hitta "basen" i alpin skidåkning.

Peter Mellgren anlände Piteå på onsdagen, efter två dagars bilkörning hem från Bispingen. Allt gick mycket bra och minibussen levererades sedan, samma kväll, till Hertz i Gällivare av undertecknad. Årets upplaga åkare till Bispingen var den klart starkaste under de tre senaste åren. Antalet var perfekt och det är skönt att konstatera att upplägget fungerar även när antalet åkare ökar. Hallens utformning gör det möjligt att hantera stora grupper. Nästa år hoppas vi få återkomma med ett liknande upplägg för många av regionens A- och junioråkare.

Nu väntar Sölden V43! Med på den resan kommer följande åkare:

Moa Gabrielsson, A2 Piteå
Viktoria Johansson, junior Piteå
Nea Lundmark, junior Arvidsjaur
Moa Holmgren, junior Skellefteå
Hildur Karlsson, A2 Bygdsiljum
Erika Palowaara, A2 Boden
Alfred Pettersson, junior Piteå
William Nilsson, junior Huddinge
Alexander Nilsson, A2 Huddinge
Kim Wiklund, junior Bygdsiljum

Fler platser finns. Hör av Er snarast om intresse finns! Vi ser inga begränsningar om åkare/grupper från andra regioner vill vara med.

Med på resan kommer även flertalet av Luleå Alpinas A- och junioråkare. Vi kommer att rikta in oss på såväl friåkning, grundteknik och en hel del GS i bana. Vår filosofi är att åka mycket storslalom på lägret eftersom slalomträningen bedrivs bra på hemmaplan. Storslalomträning på glaciären i Sölden är riktigt bra och kommer att stärka åkarna i kommande utmaningar. Att vi dessutom får se damernas premiär i Världscupen blir som "grädde på moset".

Nu laddar vi om!