One down, two to go!Årets Masters VM går av stapeln i Andorra uppe i Pyreneerna. Området heter Arcalis. Jag landade i Barcelona igår vid 18:45 och döm av min förvåning, bagaget kvar på Arlanda. Alla skidor kom med specialbagaet och pjäxorna, av ren rutin, i handbagaget! Bingo! Men med avsaknad av allt annat i klädväg, linser m.m. tedde sig tillvaron inte rolig.
Well, med ihoplånade kläder, hjälm och underställ inklusive strumpor samt benskydd, ryggskydd och handskar "dammade" jag av slalomskidorna i en av Andorras fina backar. Det var ett tag sedan jag åkte slalom i bana men dagens prestation kom på kant av andra orsaker. Den ymniga snöfallet på högre höjder gjorde att starten sköts upp. När vi väl kom igång konfronterades vi av ett ganska lätt slalomhang men med svåra förhållanden som mjukt underlag, gropar och en riktigt dålig banpatrull. Vädret rår man inte över, så sant, men man kan göra det bästa av situationen. I dag gjordes inte detta men med mycke slit och vilja stod jag slutligen som segrare, med en marginal av 0,24 SEK. Det räcker! Ingen skönåkning och mestadels stumma ben. Sikten var kass och i mina lånade Briko-glasögon hade jag svårt att se konturerna vilket jag säkert inte var ensam om.
Men som sagt, VM-guld! Det var senast år 2006 i franska Alpe ´d huez det hände, men då med en vassare prestation. Det året blev det två guld, ett i slalom och ett i Super-G. Det var bara ett år efter min krasch i Sun Valley som kostade mig blod, svett och tårar. Det året var det en enorm känsla, i år kommer det mer väntat. Jag känner av en hög kapacitet och den kommer fram inte minst idag i dessa förhållanden. Som belöning, förutom äran, bjöd vår Team Captain oss på lunch och skumpa, ja det stämmer! Skumpa mitt på blanka dagen! Mycket trevligt! Goa gubbar det där!
Marcus Boman, Johan Arvidsson och Rickard WaijeOne down, two to go!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar