På hög höjd!

Resan mot Mammoth Mountain fick till slut en ände. Efter 30 timmars resande anlände vi till Mammoth Mountain Inn. En sömndrucken portier gjorde allt han kunde för att inte visa hur trött han egentligen var när han gav oss lägenhetsnummer och nycklar. Klockan var 4 på morgonen och vi hade transporterat oss de sista 50 milen med hyrbilar, två fina Chrysler. Flygresan gick som smort, allt bagage kom fram och alla hade ett förvånansvärt lugn inför den långa bilresan. Planen var att köra så länge vi orkade och sedan ta in på något motell längs vägen upp bland bergen.

En av bilarna fick tjäna som bagagebil där jag och Stefan rattade sträckan, med Mats som passagerare. Resten av gänget på 8a personer färdades i den andra. En helt ok lösning. Vi nådde ända fram med hjälp av lite Redbull och en intressant väg.

Väl framme i Mammoth Mountain visade det sig att våra lägenheter höll en lägre standard än jag förväntade mig men dock helt ok. Mammoth verkar gammalt. Anläggningen byggdes i slutet av 50-talet och det syns på sina ställen. Ett stort plus är dock avståndet (!) till backen. Ski-in ski-out läge med andra ord! Uppstigning kl 09:00 med frukost och med en fantastisk vy utanför fönstret fick oss att glömma all trötthet.

Det blev en grym dag i backen på storslalomskidorna! Berget är riktigt fint och tävlingsbackarna är identifierade. Toppen ligger på imponerande 3350 meter och vi bor på 2300 möh. Det lär vi känna av i kväll. Super-G och Storslalom går från samma spot medan slalom går i egen backe. Slalomhanget känns tufft och verkar hårt. Storslalombacken är flack i inledningen men trycker på i slutet.

När detta skrivs har vi upplevt en annan sida av Mammoth! En blåsig och snöig dag utan sol, ja det svider en aning. Mats är däckad, tålde nog inte den hårda öppningen men jag hoppas han kvicknar till imorgon. Han är inte ensam om att känna frossa och feberkänsla och ont i huvudet.

Well, på återseende. YR lovar lite sol imorgon, återstår att se om norrmännen har koll på denna världsända.