Lotta Säfvenberg, UHSK
Det går rejält framåt för en del av våra regiontjejer på storslalomsidan! Almåsa var platsen för senaste FIS GS och inte minst Lotta Säfvenberg från UHSK slår till med personbästa! Lotta, som är särskilt stark i slalom, vinner en av storslalomdagarna i denna riktigt fina storslalombacke, med en betryggande marginal av 1 sek till tvåan, nästa stora glädjeämne, Ylva Stålnacke från Kiruna. Ylva är tillbaka från skada och är i fin form inför kommande utmaningar. Ylva Stålnacke blir bäst i helgens "kombination" med två stycken andraplatser! Stabilt!
Det märks att Lotta mått bra av europaturnén! Hon har tillsammans med de övriga juniortjejerna matchats i tuffare tävlingar i bl a Schweiz, Tyskland och Italien, utan några tydliga framgångar. Fördelen med att möta tuffare utmaningar är att man flyttar ofta gränserna för sin egen förmåga att prestera. Att leva i kaos är ofta framgångsrikt, som de brukar säga. Ett flertal DNF byts nu ut mot en riktig topprestation! Väl hemma på "svenskmark" slår hon till i storslalom (!) och förtjänar 21 FIS-points vilket tar henne från plats 3 till plats 2 i Sverige, födda 1994 och från plats 23 till plats 6 sett över hela världen (*singelresultat, fiktivt) i hennes åldersgrupp. Det är riktigt bra! *Detta om vi antar att hennes senaste poäng inte behöver genomsnittsräknas med hennes nästbästa resultat och utan hänsyn till att andra åkare också kan ha gjort förbättringar som inte syns i statistiken ännu. UHSKs Lisa Blomqvist och Luleås Natalie Hermansson återfinns också högt upp i resultatlistan med en tredje och fjärde plats dock utan punktförbättringar.
Sarah Olsson från Vännäs AK gör även hon en kanonprestation genom att bli trea en av dagarna i Almåsa. Hennes punktförbättring ger henne en plats bland de 16 bästa i världen födda 1995. Före sig har hon bl a svenskorna Loise Jansson (9a) och Magdalena Fjällström (6a), och inte minst årets riktiga rockie amerikanskan Mikaela Schiffrin på första plats. En minst sagt tuff grupp! På tredje plats i listan över världens bästa 95or återfinns dottern till en av världens, och i synnerhet Frankrikes, största stjärnor Luc Alphand! Äpplet faller inte långt ifrån trädet, så att säga.
Jag hoppas att resultaten från Norrbottens lysande damalpinstjärna Ylva Stålnacke syns i alpinsverige och att hon får några riktigt spännande utmaningar framöver. Tillsammans med herrarna Anton Lahdenperä (A-laget) och Daniel Steding (Juniorlaget)är hon en bra förebild och disktriktshopp att hålla utkik efter! Bra jobbat!
Välkommen till Masterskier.blogspot.com
Nu har du kommit till en blogg för alpinister och alla med intresse i sporten. Ämnet är alpint och här förmedlas åsikter, händelser, prestationer och annat smått å gott inom området. Du finner även en presentation av mig själv som master skier.
onsdag 25 januari 2012
fredag 20 januari 2012
En intensiv vecka!
Januari månad är en höjdpunkt i den alpina cirkusen! Det är i dessa dagar som den alpina världseliten bjuder oss vanliga dödliga på hisnande utflykter och grymma nervpirrande thrillers i backen. Wengens störtlopp är avgjort, med en ny stjärna längt upp på podiet, och en annan klassiker står för dörren - Kitzbuhel! Skall Beat FEUZ slå till igen? Har han för lite rutin eller "guts"? Kommer den avgående schweiziske "stridspiloten" Cusche att ta ännu en anmärkningsvärd seger? Miller gör det han fortfarande tycker är roligast här i livet, åka på gränsen till det omöjliga. Åldermannen Patrik Järbyn med sina unga vapendragare Hans Olsson och Matts Olsson skall försöka hålla den svenska fanan högt men det är ett riskabelt arbete, minst sagt!
Kitzbuhel, Hannenkamm-rennen
Att det finns risker i den alpina sporten är inget nytt. En skada som vår stjärna Maria Pietilä-Holmner drabbades av tidigare i veckan hör till de mer normala men ändå riktigt tråkiga. En positionsmässig obalans i ett pressat läge kan få det att klicka i knäet, oavsett hur stark du än är. Ett fall i storslalombacken eller ett fall i störtloppsbacken, ja valet är dock enkelt. Svaret går att utläsa ur bl a senaste nytt i "Alpine stories" från Bode Miller. Jag lider med Maria men hon är stark och målmedveten och omgärdad med de bästa resurserna man kan ha. Vi hoppas alla på att hon får en bra rehab-period och att hon kommer tillbaka starkare än någonsin och sätter press på Marlies Shilds inför Sotji 2014. Det känns roligt att höra Marias vilja att komma igen och hennes uttryck för att det är det "bästa av världar" att komma tillbaka till. Såna som Maria behöver vi verkligen!
Miller berättar i sitt "läpparnas bekännelser" i "Ski racing stories" att den som står i startkuren i Hannenkamm och inte är rädd, har gjort nåt fel i förberedelserna. Det är olikt Bode att låta på det sättet för vi tror alla att han är orädd men han har den största gåvan av alla, han vågar ligga på gränsen till det riktigt, riktigt obehagliga. Att plocka ut det bästa ur alla situationer innebär att ligga på gränsen och i dessa gränsland lurar farorna. Det kommer vi aldrig ifrån. Hur än mycket FIS vill minska farorna så är det litegrann det det handlar om därute. Åkarna kommer hela tiden att söka sig till gränsen, oavsett var den är och där finns också de skrämmande vurporna.
Kika igenom denna härliga video där Bode Miller tar oss igenom det tuffaste av de tuffaste racen i alpinvärlden. Vinner man Hannenkamm i Kitzbuhel är man för evigt inpräntad i historieböckerna och antagligen en fet check rikare. En fjärde plats ger på sin höjd 4000 euro och står inte alls i paritet med den obekväma insatsen och riskerna loppet medför.
Daineese och FIS är i samarbete kring ytterligare säkerhetsaspekter. Det testas, i samarbete med bl a Norges storstjärna Svindal, ett ryggskydd uppbyggd på samma sätt som en airbag. Syftet är säkerhet och på mindre än 100 millisekunder skall den vid ett fall utlösas och skydda från skador på bröst, rygg och axlar. Ett kommande arbete med liknande teknik skall snart sjösättas där syftet är att skydda knä och ben, enligt Gunter Hujara. Det blir intressant att se hur framtidens utförsåkare kommer att se ut. Kanske som från "out of space" vilket får mig att minnas historien om den unge Kalle Palander som sågs tävlande i juniortävlingar i Gällivare iförd rustning som hans far egenhändigt tillverkat. Han var på den tiden anmärkningsvärd långt ner i resultatlistan för att bara några år senare vinna sin första WC-seger. Måhända blev han av med allt det tunga "skrotet" hans far packat på honom och kanske skidorna precis fått lite mer former.
En annan kittlande och nervpirrande stund vid TVn är herrarnas slalomtävling i Kitzbuhel och inte minst kvällsslalomen i Sladming! Vilken höjdare! Kommer Myhrer att straffa Kostelic och framförallt den lille kometen från Österikeland, Marcel Hircher? Det blir nåt att bita i och kanske, kanske lurar Byggis i vassen tillsammans med både Hargin och Bäck i en räd av sällan skådat slag. En sak är klar! De beträder lite av "svenskmark" därnere och historiens vingslag slår och väser, det ä r dags igen!
På hemmaplan, långt från Kitzbuhels trånga gator och torg, händer inget annat än en resa till vårt vinterland i Kåbdalis. Två pass storslalom på lördag och därefter guldkant på tillvaron med fru och dotter i det vi numera kallar "Kåbben". Totalt riskfritt, eller?
Kitzbuhel, Hannenkamm-rennen
Att det finns risker i den alpina sporten är inget nytt. En skada som vår stjärna Maria Pietilä-Holmner drabbades av tidigare i veckan hör till de mer normala men ändå riktigt tråkiga. En positionsmässig obalans i ett pressat läge kan få det att klicka i knäet, oavsett hur stark du än är. Ett fall i storslalombacken eller ett fall i störtloppsbacken, ja valet är dock enkelt. Svaret går att utläsa ur bl a senaste nytt i "Alpine stories" från Bode Miller. Jag lider med Maria men hon är stark och målmedveten och omgärdad med de bästa resurserna man kan ha. Vi hoppas alla på att hon får en bra rehab-period och att hon kommer tillbaka starkare än någonsin och sätter press på Marlies Shilds inför Sotji 2014. Det känns roligt att höra Marias vilja att komma igen och hennes uttryck för att det är det "bästa av världar" att komma tillbaka till. Såna som Maria behöver vi verkligen!
Miller berättar i sitt "läpparnas bekännelser" i "Ski racing stories" att den som står i startkuren i Hannenkamm och inte är rädd, har gjort nåt fel i förberedelserna. Det är olikt Bode att låta på det sättet för vi tror alla att han är orädd men han har den största gåvan av alla, han vågar ligga på gränsen till det riktigt, riktigt obehagliga. Att plocka ut det bästa ur alla situationer innebär att ligga på gränsen och i dessa gränsland lurar farorna. Det kommer vi aldrig ifrån. Hur än mycket FIS vill minska farorna så är det litegrann det det handlar om därute. Åkarna kommer hela tiden att söka sig till gränsen, oavsett var den är och där finns också de skrämmande vurporna.
Kika igenom denna härliga video där Bode Miller tar oss igenom det tuffaste av de tuffaste racen i alpinvärlden. Vinner man Hannenkamm i Kitzbuhel är man för evigt inpräntad i historieböckerna och antagligen en fet check rikare. En fjärde plats ger på sin höjd 4000 euro och står inte alls i paritet med den obekväma insatsen och riskerna loppet medför.
Daineese och FIS är i samarbete kring ytterligare säkerhetsaspekter. Det testas, i samarbete med bl a Norges storstjärna Svindal, ett ryggskydd uppbyggd på samma sätt som en airbag. Syftet är säkerhet och på mindre än 100 millisekunder skall den vid ett fall utlösas och skydda från skador på bröst, rygg och axlar. Ett kommande arbete med liknande teknik skall snart sjösättas där syftet är att skydda knä och ben, enligt Gunter Hujara. Det blir intressant att se hur framtidens utförsåkare kommer att se ut. Kanske som från "out of space" vilket får mig att minnas historien om den unge Kalle Palander som sågs tävlande i juniortävlingar i Gällivare iförd rustning som hans far egenhändigt tillverkat. Han var på den tiden anmärkningsvärd långt ner i resultatlistan för att bara några år senare vinna sin första WC-seger. Måhända blev han av med allt det tunga "skrotet" hans far packat på honom och kanske skidorna precis fått lite mer former.
En annan kittlande och nervpirrande stund vid TVn är herrarnas slalomtävling i Kitzbuhel och inte minst kvällsslalomen i Sladming! Vilken höjdare! Kommer Myhrer att straffa Kostelic och framförallt den lille kometen från Österikeland, Marcel Hircher? Det blir nåt att bita i och kanske, kanske lurar Byggis i vassen tillsammans med både Hargin och Bäck i en räd av sällan skådat slag. En sak är klar! De beträder lite av "svenskmark" därnere och historiens vingslag slår och väser, det ä r dags igen!
På hemmaplan, långt från Kitzbuhels trånga gator och torg, händer inget annat än en resa till vårt vinterland i Kåbdalis. Två pass storslalom på lördag och därefter guldkant på tillvaron med fru och dotter i det vi numera kallar "Kåbben". Totalt riskfritt, eller?
söndag 15 januari 2012
Sverige levererar alpina talanger och konkurrensen är stenhård!
Den 7:e FIS listan för 2011/2012 är ute och det lackar mot analys. Hur går det för våra slalomtjejer ute i vida världen och hur ligger de till sinsemellan i sverigerankingen. Jag har ägnat en stund i helgen åt att sammanställa detta på samma sätt som jag gjorde för ett år sedan. Båda sammanställningarna redovisas. Grenen är slalom. Förändringarna är förhållandevis små men det finns tydliga tecken på att de yngre tjejerna tar för sig. Det är också tydligt att det krävs en bra världsranking i sin egen ålderskategori för att tillhöra ett lag i Sverige om man kommer från Region 1. Det är inte punkterna som avgör och det är inte världsrankingen över alla åldersgrupper heller. Enligt sammanställningen ser vi att det i princip krävs topp fem i världen för att få dra på sig "landslagsstället". Det är en hård konkurrens som råder! Analysen säger också att topp tre i Norrbotten är detsamma medan det i Västerbotten skett en förändring i och med UHSKs Lotta Säfvenbergs imponerande framfart under förra säsongen. Anja Pärsson tappar i slalomrankingen vilket förstås till viss del är en konsekvens av att hon har fokus på fartgenarna.
Mycket mer är att vänta från de yngre vassa tjejerna. Inte minst Lisa Blomqvist, nu senast med en pallplats i Adelbodens FIS, verkar vara iform och Magdalena stärker sina odds inför säsongen och levererar just nu fantastiska prestationer i Ungdoms-OS i Innsbruck. Ylva Stålnacke är tillbaka från skada och verkar vara med i matchen direkt och inte minst verkar det som att Natalie Hermansson får valuta denna säsong. Här nedan kommer den aktuella sammanställningen och under den redovisas fjolårets dito. Klicka på bilden för att få den mer läsbar.
Bild: 7th FIS-list 2011/2012
Bild: FIS-list föregående år dec-jan 2010/2011
Mycket mer är att vänta från de yngre vassa tjejerna. Inte minst Lisa Blomqvist, nu senast med en pallplats i Adelbodens FIS, verkar vara iform och Magdalena stärker sina odds inför säsongen och levererar just nu fantastiska prestationer i Ungdoms-OS i Innsbruck. Ylva Stålnacke är tillbaka från skada och verkar vara med i matchen direkt och inte minst verkar det som att Natalie Hermansson får valuta denna säsong. Här nedan kommer den aktuella sammanställningen och under den redovisas fjolårets dito. Klicka på bilden för att få den mer läsbar.
Bild: 7th FIS-list 2011/2012
Bild: FIS-list föregående år dec-jan 2010/2011
lördag 14 januari 2012
En ny företeelse växer fram i alpinsverige
Det känns verkligen som att vi äntligen är på rätt väg!
Under mina år som alpinist, inte minst under mina år som förälder och ledare, har jag och många fler sett en svagt negativ trend för sporten. I början av min karriär, i början av 80-talet, fanns en tydlig "utvecklingstrappa" i tävlingssystemet med B- och A-tävlingar, distriktslag och slutligen Svenska skidförbundets B-lag och A-lag. På den tiden fanns en tydlig fartsatsning som förenade slalomtekniker och fartfantomer i en härlig blandning och framförallt var snittåldern tämligen hög. Det var inte ovanligt att tex herråkarna på hemmaplan avslutade karriären först mellan 25-30 år. Det mesta här hemma var på den tiden ganska enkelt och framförallt nationellt och i min värld upplevde jag att andelen hemmavarande juniorer i klubbträningsverksamhet var större. Med tiden har FIS kommit att allt mer regera på tävlingsfronten, förstås som ett led i sportens internationalisering. För att några enstaka och starka åkartalanger skall "matchas" in mot Europa har vi under flera år tappat bort den stora "massan", enligt min mening. Ett måste för en fortsatt alpin karriär efter 15 års ålder har under ett flertal år stavats "skidgymnasium".
Sverige har lyckats riktigt bra internationellt, måste understrykas. Att ta hand om de unga talangerna har varit ett signum för Svenska Skidförbundet och gång på gång har ungdomarna levererat, inte minst ungdomarna från region 1 och i synnerhet Västerbotten. Det är imponerande men långt ifrån lika imponerande är hur vi tillsammans skapat förutsättningar för övriga 90 %.
ENL (Entry league) har som syfte att ge första- och andraåringar en bra start på sin internationella alpinkarriär men allt som är stort och styrs från utlandet, i detta fall från Schweiz, är i regel dyrt. Kostnader är något som begränsat arrangörer till ENL vilket gjort dem i stort sett omöjliga att genomföra med ett litet deltagarantal.
Med minskade födslotal och hård konkurrens från andra sporter har vi tillsammans indirekt under många år "stuckit kniven i vårt eget vältränade lår" genom att indirekt diskvalificera ENL till förmån för allt för tuffa FIS för första och andraåringar. Konsekvensen har blivit att alpint tappat både "cred" och unga åkare och med det en massa kontinuitet iform av bra tränare och ledare och engagerade föräldrar med rutin. Men det finns hopp!
Alpint i vår landsända rider just nu på en våg som styrs och roddas av ett flertal old racers som var med på den tiden då man som junior kunde välja mellan tuff konkurrens eller lagom konkurrens och framförallt i systemet uppmuntrades att hålla på länge med sin sport. Utvecklingen är minst sagt spännande! Vi har idag och kväll bevittnat ett jättebra arrangemang i Kiruna som kommer att finnas på allas läppar ett tag framåt. Det blir stående ovationer för ett bra ENL-arrangemang sida vid sida med A-ungdomarna där totalt ca 60 ENL-åkare ställde upp i Alpina Polarcupens första tävling och där många unga juniorer åkte till sig bra placering och FIS-punkter. En fantastisk uppslutning som vi bara vågat drömma om!
Ett av det roligaste jag hört i helgen är uttalanden från ledare och tränare från gymnasierna och skidhem om att denna tävlingsform är förträfflig och helt rätt! Även de utländska coachernas lämnar lyriska uttalanden kring företeelsen. Vi är på god väg, helt klart! Hallå, Schweiz! Tanken med ENL lever i norra Sverige! Och tack Kiruna för att ni lade ribban högt!
En annan sak som glädjer mig är att upplägget i norr sprider sig neråt i landet, dessutom. Nu senast är det Stckholm och Dalarnas skidförbund som bildar en cup kring en serie ENL-tävlingar med liknande upplägg som i norr.
Kika gärna in på www.alpinapolarcupen.se
En annan rolig utveckling är det skiers united och skidmärket Head lyfter fram i sin approach till marknaden. Jag tycker den är genialisk och det glädjer mig att de olika grenarna inom skidsporten kommer allt närmare varandra. Jon Olsson har gjort alpin racing rumsrent för en hel generation friåkare och skicrossen är snart en naturlig del i en alpinkarriär. På tal om Skicross, det plingade nyss i telefonen och ett meddelande om att John Eklund är enda svensk vidare i kvalet till världscupkrossen imorgon! Kolla in SVT1 kl 14 och följ AK Vännäs alpina komet på skicrosshimlen!
Min kompanjon Peter Mellgren var tidigt ute på balettskidorna, vilket få vet. Han tillhörde eliten i sporten, på den tiden, skulle jag vilja säga. De flesta A-åkare som "passerat" Peters öga vet att han är en jäkel på att balansera på innerskidan med ytterskidan högt i skyn. En klassisk sport som försvunnit sedan en lång tid men som väcker en hel del minnen till liv. Avslutar med ett lustigt klipp från ett gäng grabbar som vet hur man bjuder på sig!
Under mina år som alpinist, inte minst under mina år som förälder och ledare, har jag och många fler sett en svagt negativ trend för sporten. I början av min karriär, i början av 80-talet, fanns en tydlig "utvecklingstrappa" i tävlingssystemet med B- och A-tävlingar, distriktslag och slutligen Svenska skidförbundets B-lag och A-lag. På den tiden fanns en tydlig fartsatsning som förenade slalomtekniker och fartfantomer i en härlig blandning och framförallt var snittåldern tämligen hög. Det var inte ovanligt att tex herråkarna på hemmaplan avslutade karriären först mellan 25-30 år. Det mesta här hemma var på den tiden ganska enkelt och framförallt nationellt och i min värld upplevde jag att andelen hemmavarande juniorer i klubbträningsverksamhet var större. Med tiden har FIS kommit att allt mer regera på tävlingsfronten, förstås som ett led i sportens internationalisering. För att några enstaka och starka åkartalanger skall "matchas" in mot Europa har vi under flera år tappat bort den stora "massan", enligt min mening. Ett måste för en fortsatt alpin karriär efter 15 års ålder har under ett flertal år stavats "skidgymnasium".
Sverige har lyckats riktigt bra internationellt, måste understrykas. Att ta hand om de unga talangerna har varit ett signum för Svenska Skidförbundet och gång på gång har ungdomarna levererat, inte minst ungdomarna från region 1 och i synnerhet Västerbotten. Det är imponerande men långt ifrån lika imponerande är hur vi tillsammans skapat förutsättningar för övriga 90 %.
ENL (Entry league) har som syfte att ge första- och andraåringar en bra start på sin internationella alpinkarriär men allt som är stort och styrs från utlandet, i detta fall från Schweiz, är i regel dyrt. Kostnader är något som begränsat arrangörer till ENL vilket gjort dem i stort sett omöjliga att genomföra med ett litet deltagarantal.
Med minskade födslotal och hård konkurrens från andra sporter har vi tillsammans indirekt under många år "stuckit kniven i vårt eget vältränade lår" genom att indirekt diskvalificera ENL till förmån för allt för tuffa FIS för första och andraåringar. Konsekvensen har blivit att alpint tappat både "cred" och unga åkare och med det en massa kontinuitet iform av bra tränare och ledare och engagerade föräldrar med rutin. Men det finns hopp!
Alpint i vår landsända rider just nu på en våg som styrs och roddas av ett flertal old racers som var med på den tiden då man som junior kunde välja mellan tuff konkurrens eller lagom konkurrens och framförallt i systemet uppmuntrades att hålla på länge med sin sport. Utvecklingen är minst sagt spännande! Vi har idag och kväll bevittnat ett jättebra arrangemang i Kiruna som kommer att finnas på allas läppar ett tag framåt. Det blir stående ovationer för ett bra ENL-arrangemang sida vid sida med A-ungdomarna där totalt ca 60 ENL-åkare ställde upp i Alpina Polarcupens första tävling och där många unga juniorer åkte till sig bra placering och FIS-punkter. En fantastisk uppslutning som vi bara vågat drömma om!
Ett av det roligaste jag hört i helgen är uttalanden från ledare och tränare från gymnasierna och skidhem om att denna tävlingsform är förträfflig och helt rätt! Även de utländska coachernas lämnar lyriska uttalanden kring företeelsen. Vi är på god väg, helt klart! Hallå, Schweiz! Tanken med ENL lever i norra Sverige! Och tack Kiruna för att ni lade ribban högt!
En annan sak som glädjer mig är att upplägget i norr sprider sig neråt i landet, dessutom. Nu senast är det Stckholm och Dalarnas skidförbund som bildar en cup kring en serie ENL-tävlingar med liknande upplägg som i norr.
Kika gärna in på www.alpinapolarcupen.se
En annan rolig utveckling är det skiers united och skidmärket Head lyfter fram i sin approach till marknaden. Jag tycker den är genialisk och det glädjer mig att de olika grenarna inom skidsporten kommer allt närmare varandra. Jon Olsson har gjort alpin racing rumsrent för en hel generation friåkare och skicrossen är snart en naturlig del i en alpinkarriär. På tal om Skicross, det plingade nyss i telefonen och ett meddelande om att John Eklund är enda svensk vidare i kvalet till världscupkrossen imorgon! Kolla in SVT1 kl 14 och följ AK Vännäs alpina komet på skicrosshimlen!
Min kompanjon Peter Mellgren var tidigt ute på balettskidorna, vilket få vet. Han tillhörde eliten i sporten, på den tiden, skulle jag vilja säga. De flesta A-åkare som "passerat" Peters öga vet att han är en jäkel på att balansera på innerskidan med ytterskidan högt i skyn. En klassisk sport som försvunnit sedan en lång tid men som väcker en hel del minnen till liv. Avslutar med ett lustigt klipp från ett gäng grabbar som vet hur man bjuder på sig!
söndag 1 januari 2012
Gott nytt slalomår!
År 2012 är startat och den riktiga tävlingssäsongen rycker allt närmare! Vemdalsslalom för bokstavsåkare avgörs i veckan! FIS I Gällivare under fredag och lördag och FIS 2XGS i Tärnaby 10-11/1 och helgen därefter, premiär för Alpina Polarcupen i Kiruna, tillsammans med USM-kval för A-åkare! Trettondagscupen i Arvidsjaur avgörs samma helg för övriga bokstavsåkare.
Alpina Polarcupen har fått ny huvudsponsor, ständigt väldoftande Polarbröd med säte i Älvsbyn, och även kompletterats upp med en annan intressant sponsor, LKAB! Med nästan helt ny "sponsorkostym" tar vi oss an säsong nr 2 i cupens historia. Det finns goda förhoppningar att cupen drar till sig skidgymnasieelever från stora delar av Norrland. Det är en jättebra cup för första och andraårsjuniorer och förstås även övriga, som vill ha en tävling på "hemmaplan", kanske som "självförtroendestärkare" eller bara som ett roligt race. Det blir som vanligt en snygg inramning av tävlingarna, med start i Kiruna. Kika in på hemsidan www.alpinapolarcupen.se
Lycka till, vi ses i backen!
Alpina Polarcupen har fått ny huvudsponsor, ständigt väldoftande Polarbröd med säte i Älvsbyn, och även kompletterats upp med en annan intressant sponsor, LKAB! Med nästan helt ny "sponsorkostym" tar vi oss an säsong nr 2 i cupens historia. Det finns goda förhoppningar att cupen drar till sig skidgymnasieelever från stora delar av Norrland. Det är en jättebra cup för första och andraårsjuniorer och förstås även övriga, som vill ha en tävling på "hemmaplan", kanske som "självförtroendestärkare" eller bara som ett roligt race. Det blir som vanligt en snygg inramning av tävlingarna, med start i Kiruna. Kika in på hemsidan www.alpinapolarcupen.se
Lycka till, vi ses i backen!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)