Nu måste chansen tas!

Bild: Jonas Ericsson. Motiv: Hans Olsson blir fyra i Kvitfjell, hans bästa resultat för säsongen.

Min alpina karriär fick en ordentlig skjuts när Viggen-cup introducerades! Under flertalet år under mitten och slutet av 80-talet åkte vi land och rike runt för att åka störtlopp. Det var ca 4-5 stycken deltävlingar under säsongen och höjdpunkten blev ofta SM i störtlopp i någon av Sveriges alpina metropoler. Deltävlingarna gick av stapeln i bl a Gällivare, Björnrike, Duved och Sälen. Tämligen lätta störtlopp som skapade ett stort intresse för att åka fort.

Viggen-cup startade kring år 1983-1984 och höll på i fyra-fem år, innan sponsorn valde att dra sig ur. Det är i mina ögon en mycket lyckad satsning på fart. Sverige etablerade ett fartlandslag som en direkt följd av satsningen och från Norrbotten hade vi tre duktiga åkare som låg i framkant. Mats Holmgren, Luleå Alpina och Mats Degerman, IFK Arvidsjaur samt så småningom junioren Rickard Andersson, även han från Luleå. Landslagets åkare i övrigt var bl a Årekillarna Henning, "Bulan" och Sverker Axdahl samt Lars Melin från Orsa, numera regiontränare i Dalatrakten samt Sälens Lars "Laban" Nilsson. Viggen-cup kom att bli mycket populär och drog åkare från alla möjliga klubbar från norr till söder.

Som en följd av Sveriges nyvunna intresse för fart byggdes det för fullt i Åre. Om jag inte minns fel så var det premiär i Åres nya störtlopp, byggt med hjälp av arkitekten och den forne storåkaren Bernard Russi, år 1986. På Expressens första sida stod det en dag, med fet stil, "Den nya störtloppsbackens första offer!". På bilden syntes Sven Jonsson från Storlien liggandes i gipsbrygga efter ett okontrollerat flyg i ett mycket aggresivt "Russi". Störtlopps-SM avgjordes 1987 i samma backe och den stora lyckan var gjord för mig. Det blev lite av min "examen". Jag var 23 år ung. Efter den tävlingen var man inte längre en "junior" i fartsammanhang utan en riktig man. Jag minns särskilt den stegrande insatsen i träningsåken och hur jag lyckades bra i min planering. Väl framme på tävlingsdagen kunde jag gå får fullt från topp till botten. Jag minns för övrigt att jag "bloggade" för Piteå-Tidningen redan då för 23 år sedan. Min bror Sören fick känna på nätet i slutet av stövelbranten men jag lyckades slå mig in på en 14:e plats bland svenskarna, om jag inte minns fel. Av detta kom slutligen ett SM-brons i Super-G 1989 och jag hade tveklöst Viggen-cup att tacka för detta.

Parallellt med Viggen-cup i de lättare fartbackarna i Sverige krigade "svängfolket" i Sverigecupen och man kan nog säga att många av åkarna som valde fart fick lite av en förlängd alpin karriär. Jag är tämligen övertygad om att ett stort antal av startfältet skulle ha lagt skidorna på hyllan om inte Viggen-cup skapades. Ur Viggen-cup byggde Sveriges Skidförbund en satsning som drog med sig killar som Fredrik Nyberg, Patrik Järbyn m.fl. Ur dessa duktiga åkare föddes nya killar och tjejer med sug efter fart och jag är säker på att vi varken suttit med VM- OS eller World-Cup medaljer inom fart om det inte varit för just Viggen-Cup!

Nu summerar vi den bästa fartsäsongen för Hans Olsson hittills och konstaterar samtidigt att Patrik Järbyn är topp 30 i världen i två grenar i den alpina sportens ”Formel 1”, störtlopp och Super-G. Patrik Järbyn sägs via Eurosport.com öppna för en fortsättning och oavsett hur det blir är det viktigt att ta vara på fartkunskapen vi byggt upp sedan början av 80-talet. Anja Pärson antyder ett slut på karriären och blir sannolikt efter karriären en del av stommen runt landslaget.

Satsa på de unga skidtalangerna som kan åka fart!
Det finns ett flertal duktiga juniorkillar- och tjejer på fartsidan – som sticker ut! Enligt min uppfattning bör förbundet göra allt som är möjligt för att ta vara på dessa på bästa sätt. Låt dem utvecklas till nya fartåkare och kanske kan vi trygga Sveriges position som fartnation i framtiden. Att bli en duktig fartåkare tar tid. Patrik Järbyn kom in i landslaget 1993 som 24-åring och tog VM-brons 2007, 38 år gammal. Hans Olsson beskriver sin utveckling på Svenska Skidförbundets hemsida att hans nuvarande position som fartåkare närmast varit en suddig dröm som nu tycks ha blivit verklighet. Onekligen är Sverige på gång! En lösning skulle kunna vara fler störtloppstävlingar i nationella backar, tex Gällivare, Björnrike mfl. samt ett nära samarbete med Norge samt dessutom en fartsatsning med ett litet juniorlag som de rutinerade får möjlighet att väva in i ”hetluften” succesivt.

Ta chansen nu!

Att växa med uppgiften!

Bild: Bilden är hämtad från 2010 års Piteparallell och visar avgörande finalrace i pojkar B mellan Max Larsson till vänster i bild och Tobias Wahlroos till höger.

Säsongen går mot sitt slut och vi summerar vår utveckling under den gångna säsongen!

D-åkaren inser att slalom nog är det roligaste som finns medan C-åkaren precis konstaterat att det gör ont att "ta" käpparna. Pappan till C-åkaren har inte helt oväntat insett att sonen har talang, köpt ett par nya stavar och för första gången klättrat en bit upp i backen och "manat på". B-åkaren summerar både bra och mindre bra tävlingar men är glad att ha fått åka landsdelsfinal utan egentliga begränsningar i tävlingssystemet. B2:an tycker dock inte att det gått lika bra i år. Hon tycker det känns att kroppen inte riktigt hinner med i svängarna. A1:an jublar i bästa fall för en plats i USM och ser det som "träning" och främst en kul upplevelse. Åken försvinner snabbt i glömskan men mest påtagligt är nog känslan att det är svårt att komma ner i den tajta slalombanan. Kraften har blivit så stor och det är inte lika lätt att åka på rena skär längre. Fastän hon vet hur hon skall göra så funkar det inte. Styrkan saknas och kroppen är 10-15 cm längre vilket gör att hjärna och nerver/muskler inte "kopplar" som de ska. Irritationen stegras och det är ibland inte lika kul längre. A2:an summerar sitt USM och konstaterar att de i toppen minsann åker fort. Inte allt för ovanligt konstateras det, med viss "ånger", att timmarna i fysaktivitet blev för få under sommaren som gick. A2:an ställer sig då frågan, "varför tränade jag inte mer?". USM blir i princip det sista "ungdomsracet" och vemodet rinner över en smula. Känslan hos A2:an är att nästa år börjar "allvaret". Ur ungdomen skall de in i det tuffare juniorlivet. En del funderar på skidgymnasium men långt ifrån alla tänker så långt.

Att vara 15 år innebär att vara ung och oerfaren och ofta i stort behov av vuxna förebilder och vuxet stöd. Man kan nog med ganska stor övertygelse påstå att det är just i denna tid som det är mest viktigt att berätta var ungdomen är i sin utveckling. Utslagningen i ungdomsidrotten är stor i dessa åldrar. Att lägga slalomskidorna på hyllan i denna ålder tycker jag är ett riktigt "nedköp". Min erfarenhet säger att det är nu det roliga börjar! Det är först i juniorålder som kroppen växt klart och den rätta potentialen kommer fram! Det är som junior den största utvecklingen av fysisk träning märks i slalombacken! Det är också nu de sociala kontakterna blir livslånga och det är som junior man på egna ben får utveckla sporten till sin alldeles egna. Det är nu existensiella behov blir tillgodosedda!

Som ungdom är man endast "en juvel i sin linda", kort och gott. Det är lite av "karriären - del 2" som startar i och med inträdet i junioråldern. Den karriären kan pågå i minst 10 år till och bära till skyarna, tänk på det!

Glad påsk och hopp om rolig vårskidåkning - å glöm inte att komma igång med fysträningen!

Medaljregnet över regionen!

Årets svenska mästerskap bland yngre juniorer och ungdomar är avklarade och det bör konstateras att region 1 håller god kvalitet! Yngre junior-SM i Sunne sammanfattades för några veckor sedan och det blev bl a två guld och ett brons till AK Vännäs John Eklund samt en lagmedalj till västerbottensklubben och regionen. Lotta Säfvenberg och Lisa Blomqvist tog inte helt oväntat också guld!

Bildkällor: Tärna IK Fjällvindens officiella hemsida

Nu summerar vi Ungdoms-SM och det blir återigen ett medaljregn över regionen. Magdalena Fjällström står för taktpinnen och får med sig förstaåringen Hildur Karlsson på "resan" genom årets höjdpunkt. Kim Wiklund hakar inledningsvis på och tar guld i inledande Super-kombination. Plats för skådespelet är Tärnaby och väderförhållandena under de inledande fartdagarna var bästa möjliga.


Magdalena tar totalt tre guld och två silver och står på benen i alla dicipliner. Slalomen på söndagen blir en uppvisning av sällan skådat slag. Det var länge sedan jag såg en sådan överlägsenhet och jag slås av hennes vinnarskalle. Första åkets bana innehöll ganska långa avstånd men trots allt några kniviga tempoväxlingar, som kom att "fälla" ett flertal åkare i startfältet. Andra åket sattes av Patrik Fjällström, d v s Magdalenas far. I ett sådant avgörande skede vet jag inte hur de allra flesta skulle tänka men jag är tämligen säker på att man inte skulle utmana allt för mycket, men "Putte" lägger en svår bana! Beundransvärt, för vilka risker satte han inte sin egen dotter i. Magdalenas kommentar efter åket gav i vart fall mig känslan att hon inte fått några fördelar med sin far som banläggare. Vanans makt är dock stor, "Puttes" banor ser alltid ut så, menar de flesta. Magdalena var beredd och hon löste detta på ett fantastiskt bra sätt. Det "hakar" sällan upp sig för den tjejen. Hon "rinner" igenom banan som ett flytande vatten och drygar ut sin ledning så att det liknar en ren och skär utklassning! Segermarginalen med 3,26 SEK säger oss att Magdalena sällan gör ett safe-åk. Tack för uppvisningen! Tvåa blir Emma Hector och trea Hildur Karlsson, ännu en medalj för Region 1.

Hildur Karlsson från Bygdsiljum, född 1996, överaskar med topplaceringar! Hildur är en tävlingsmänniska som trots sin låga ålder besitter god skidkompetens. Hon är smidig och följsam och råkar sällan ut för oväntade problem i banan. Hildur tar placeringarna 8-3-7-7-3 vilket är en kanoninsats! Med fortsatt bra träning inför nästa säsong lär hon tillhöra toppskiktet i USM 2011!

Moa Holmgren, AK Skellefteå och åkare i Team SAP 2009/2010, avslutar USM på lördagen med att åka till sig en nionde (9) plats. Hon var 14:e i super-kombinationen där hon i andra åket (slalom) hade chans till avancemang till avslutande Team Future-drabbning i franska Val d'Isère. Hon lyckades dock inte fullt ut i den flacka terrängen i Anjabacken men avslutar USM på ett bra sätt!

Kirunas nya malmtåg!
Norrbottens Isak Klein från Kiruna, född 1996, visade under B-finalen i Sundsvall 2009 att han var en skidåkare att räkna med! Ett år senare åker han till sig en meriterande 9:e plats i USM storslalom i Anja-backen och 10:e plats i Super-G, där han förövrigt blir bästa 96:a. Kanske liknar lutningen Kirunas hemmabacke men det gör inte prestationen mindre bra utan jag kan glädjande konstatera att Isak med detta resultat bär upp Norrbottningarnas "gloria" tillsammans med Piteås Johanna Mäntylä. Viktor Fredriksson, även han från Kiruna, åker in på 11:e plats i slalom vilket gör KBK till näst bästa klubb i region 1, kul! Dessutom är jag tämligen övertygad om att, om Isak Klein hunnit med sista kombinationen i slalomtävlingen, han varit med bland topp 7-8. Även Kirunas Sofie Gidlund, även hon född 1996, levererar fin åkning och blir intressant att följa framöver.

Vi summerar alltså nio (9) individuella medaljer av trettio möjliga och dessutom tre (3) lagmedaljer och många fler bra prestationer. Det gör Region 1 till vinnare i mina ögon, när de i princip tar en tredjedel av medaljskörden i Tärnaby. Det kallar jag medaljregn!

Smolk i bägaren, trots framgångar, blir den händelse som drabbar Kim Wiklund inför slalomtävlingen. Under kvällen före tävling är det sannolikt så att någon eller några personer, illvilligt eller av outgrundlig anledning, skruvar ner fjädertrycket på Kims frambindningar till slalomskidorna. Med i princip helt "lösa" frambindningar kastar han sig ut i slalombanan med hopp om nya medaljer men resan blir kort. Skidan släpper och USM avslutas i moll för Kim. Mycket tråkigt och dessvärre otroligt skandalöst och lika svårbegripligt. Ingen idé att gråta över spilld mjölk men av detta lär vi oss att materialet inte bör lämnas utom uppsyn och att tex bindningar måste kontrolleras innan start.

Återigen, tack för uppvisningen som alla regionåkare gav oss och tack för det goda ledarskapet från alla inblandade!

Bra insatser i USM-fart!

USM i Tärnaby höll idag fartgrenarna i ett komprimerat program. Säväl Störtlopp som Super-G arrangerades och 180 stycken åkare susade nedför Anja-backen i en strid ström. Gårdagens träningsresultat gav oss hopp om nya pallplatser och det dröjde inte länge innan vi konstaterade att Region 1 är med i topp igen. Magdalena Fjällström får dock stå åt sidan för Sälens snabba Louise Jansson som formligen krossade toppskiktet i både Störtloppet och Super-G:n! Hon vinner Störtloppet med ca 1,3 SEK och hon vinner Super-G:n med 1,0 SEK. Tvåa i störtloppet blir "Månne" men hon får oväntad stenhård konkurrens av regionkompisen och Bygdsiljums Hildur Karlsson, som så när slår Tärnatjejen i sin egen hemmabacke. Det skiljer endast två hundradelar och vi konstaterar att Hildur är snabbaste 96:an för dagen! Silver och brons till Region 1 i damtävlingen! Bra start!

Killarnas störtlopp avgörs någon timme senare och Kim Wiklund kniper bronset! Guld i inledande kombination och brons i störtloppet. Bra utdelning så långt! I Super-G:n startar han som 2.a med full satsning! Han får dock obalans och felskär i slutet av branten och är ute! Det blev en spaktakulär start på killtävlingen. Av de fem första tar sig en kille ner. Övriga "överladdar" och bränner ur i de svåra terrängvågorna i Anjabacken.

Piteå Alpina har fyra åkare på plats i USM. Förhoppningarna låg på en topp 10 för Johanna Mäntylä och hon levererar i princip som önskat! Hon åker stabilt, kontrollerat och kanske, kanske, finns det t.o.m mer att hämta ur henne. Hon placerar sig 11:a i både störtlopp och Super-G, vilket är klart godkänt! Linn Nilsson placerar sig som 36:a i störtlopp men dagens överaskning, på klubbnivå, blir lite oväntat Moa Gabrielsson! Hon låg runt plats 50 på träning men "knyter ihop" lärdomen från träningsåken, går på rena skär och bra attack och slår sig in som 31:a bland 90 stycken startande tjejer. Mycket bra gjort! Alfred Pettersson är besviken över åkningen och han slutar 30:e i Super-G och någonstans runt 28-30 i Störtloppet. Alfred har åkt bra fart under kvalrundan och är en mycket bra fartåkare. Han hade helt klart chans på topp 10-15 men såväl Störtlopp som Super-G:n hade inslag av svåra linjeval och misstagen kostade direkt.

Johanna Mäntylä åker dessutom till sig ett SM-silver i lag! Tillsammans med Magdalena Fjällström och Hildur Karlsson tar de tillsammans silvermedaljen i störtlopp till Region 1 och det gör att vi hittills summerar sex medaljer!

På killsidan i Super-G levererar Isak Klein mycket bra resultat! Han blir tia på kanontid och kniper titeln "dagens prestation"! Hannes Grym åker till sig två stycken 20:e placeringar och vi konstaterar att killar födda 1996 är med i matchen redan!

Imorgon väntar träning och kanske ett sämre väder. Storslalomträning i Tärnaby på ett greppigt manchester-underlag - ja det bådar gott!

Se länk till resultat,
http://ta.skidor.com/EventDetails.aspx?EventID=810&orgid=8573

USM 2010 är i full gång!

Vi befinner oss i Tärnaby på USM och veckan kunde inte börja bättre! Två guld för regionen i den inledande Super-kombinationen! Magdalena Fjällström inledde USM veckan på det sätt som hon sannolikt drömt om under sina tämligen ensamma fyspass i höstas och Bygdsiljums duktiga alpinist Kim Wiklund ställde återigen skåpet där han ville ha det!

Super-kombinatinen bestod i ett Super-G åk och ett slalomåk. Båda åken gick i Anjabacken och därför blev det en intressant slalomtävling i flack terräng. En sån där slalomtävling där pitebor trivs! Alfred Pettersson var laddad efter en bra inledning i Super-Gn, topp 20. Slagläge, men tyvärr gick han ur ganska tidigt i den tajta och temporika banan. Johanna Mäntylä hade bränt ur Super-Gn i ett tidigt skede och Linn Nilsson åkte ur efter sex-sju käppar, i en av de svårare slalomsvängarna. Samma sväng "sänkte" även Moa Gabrielsson. Så var den dagen över för piteborna men det var trots allt en skön start på veckan.

Idag har ungdomarna tränat störtlopp och det finns kapacitet för topp 10 för Johanna och topp 20 för Alfred och Linn. Moa gör sitt första störtlopp och ligger kring plats 45-50 bland 90 åkare, vilket jag tycker är ganska bra! Störtloppet är relativt svängigt och innehåller inget riktigt otrevligt. Åkarna kommer ner med känslan att de vill åka fortare, vilket är en bra grund för att fortsätta med fartåkning.

Jag samtalade med Patrik Järbyn på telefon idag och berättade att vi var i hans gamla hemtrakter, Tärnaby. Lyriskt konstaterade han att tiden på störtloppstouren i Sverige i mitten av 80-talet skapade bra skidåkare. Han och Hans Olsson är fantastiska glidare, kanske bäst i världen, och de skulle inte vara där om de inte haft möjlighet att åka störtlopp i de "enkla backarna" som tex Björnrike, Gällivare, Kläppen, Duved m.fl. Dagens störtlopp är relativt enkelt och det bygger skidglädje för den stora massan istället för att skrämma. Varför lägga ett tufft störtlopp för ett fåtal duktiga åkare och på samma gång påverka flera orutinerade ungdomar att stå över. Vad vinner vi på det? För att haka fast i frågan kan man fortsätta med att konstatera att det krävs en satsning på fart igen! "Järs" är på väg ut och Olsson är tämligen ensam i Sverige på fartsidan. Vi har ett flertal unga killar och tjejer som skulle kunna utvecklas till bra fartåkare men det krävs minst 10 st åkare för att starta en sådan satsning, om man vill ha ut 20-30 procent i världstopp i framtiden. Utan 80-talets Viggencup i störtlopp hade vi antagligen inte haft Järbyn topp 30 i Super-G och Störtlopp i världen och därmed inte heller Olsson i det slag han är nu och därmed inte några pallplatser i fart i VM eller VC. Så är det bara! Ur massan bygger vi spetsen - det går inte att göra tvärtom...

Well, nu åter till USM och nutid. Imorgon kör vi såväl störtloppet som Super-Gn. Vädret på torsdag väntas bli dåligt så programmet komprimeras imorgon. Båda grenarna körs och vi ser fram emot ännu en dag i solen och glansen från minst två medaljer, helst av ädlaste valörer - samt en topp 10 till Piteå Alpina!

Still going...

Piteparalellen 2010 är avslutad och Piteå Alpina "cashar" in ett flertal topplaceringar i hemmabacken denna soliga söndag! Återigen klarnar himlen när Piteparran skall avgöras och tillrest folk trivs och gillar såväl fikat, maten och uppvisningen! Arrangörsstaben löser alla uppkomna problem och allt ser till synes ut att gå Piteås väg - om det inte varit för en ung Larsson från Skellefteå ;-).

Formen var grym! Kände mig unbeatable under hela dagen! Om det inte varit för den dåliga pistningen under säsongen i den vänstra delen nerifrån sett, hade guldet hängt runt halsen! Tillresta Falubor vid namn Gabrielsson fick "sätta potatis" och Henke gick på grinden - igen, och kvar var bara denna Larsson, denna unga Larsson...

Aldrig har väl en ung man i sina bästa år (!) blivit så glad av att slå en gammal man! Glädjen är dock, glädjande nog, ömsesidig. Johan Larsson vann enligt parallell- konstens alla regler och därmed sällar han sig till de juniorer som lyckats. Johan börjar på Malungs elitgymnasium nästa år och spås en fin resa de närmsta åren. Jag lyckönskar som vanligt de som lyckas sätta en "gubbe" på plats! Men nog vill jag ha revanch...

Roliga resultat var inte minst Tobbe Wahlroos guld! Som han kämpat, den unge pojken! Han har slitit och kasserat in ett flertal fjärdeplatser och satt en och annan rova i backen - men nu satt den där! Mitt i prick! Suveränen Max Larsson fick likt mig, se sig slagen och snuvad på äran. Tobias Wahlroos har en synnerligen härlig och charmig inställning till skidåkningen och han ger alltid allt, är lyhörd och en god kamrat. För detta belönades han med ett stipendium från Fredrik Löfgrens fond, vilket både Max, Affe, Johanna och Linn också belönades med. Grattis till ett bra arbete i vinter!

Se även länk till Piteå-Tidningen,
http://www.pitea-tidningen.se/sport/artikel.aspx?ArticleId=5259472

Nytt guld för John i störtloppet!

John Eklund, AK Vännäs, blir YJSM:s guldgosse, för imorgon vinner han igen, sanna mina ord! Att jag redan nu tror mig kunna gå ut med herrsegraren i YJSMs Super-G i Sunne 2010 beror på att jag vet Johns kapacitet i dessa lägen. Killen gillar nämligen läget han hamnat i och han kommer att leverera! En tävlingsmänniska kan inte få ett bättre läge. John är en tävlingsmänniska av bra kaliber och i kombination med mycket bra skidkänsla och ett starkt självförtroende, efter de två inledande segrarna, tar han sitt tredje guld imorgon! I vart fall är jag en av de som hoppas.

Jag vet när jag mött en överman. Det har hänt förr. Nu senast i Nalovardos farttävling när John Eklund, "solid as a rock", levererade åk efter åk utan att bevekas. Med min rutin och vinnarskalle brukar jag kunna lyfta när det krävs, men i detta fall gick det inte. John var på tå och han gillade utmaningen och jag var ute!

En liknande händelse var, och nu gissar jag, år 2003-2004 i Boden. Jag kom på att jag ville åka en nationell cup som 39-åring. Det vankades storslalom och jag kände vind i seglen. Ville visa för mig själv att jag hängde med fortfarande. Efter första åket i Storklintens fina GS-hang låg jag 14 hundradelar efter en kille från Stockholm som jag inte ägnade särskilt mycket uppmärksamhet åt. Det är sällan nåt jag brukar göra eftersom det hämmar en tävlingsmänniska. I andra åket var jag beslutsam att inte lämna nåt åt slumpen och framförallt inte ge utrymme för någon annan före mig.

Väl nere i mål kunde jag återigen konstatera att jag var 11 hundradelar efter, på andra plats! Smått irriterad inombords var det dags att ta ner garden, konstatera att han sannolikt var nåt speciellt samt gratulera den tämligen unga 08-an från Saltsjöbaden - vilket visade sig vara årets stjärnskott i svenska WC-laget, Axel Bäck.

Jag vet när jag träffat min överman ;-). Det blir guld i Super-G för John Eklund imorgon.

Slutkommentar: Det blev inte guld i Super-Gn utan ett vackert skimrande brons - men inte var det långt ifrån ;-) Bra jobbat John!

Lisa Blomqvist, UHSK och Region 1, tar Super-G guldet i damklassen före Paulina Grassl, Sunne AK! SUPERGRATTIS Lisa!