Bild: Jonas Ericsson. Motiv: Hans Olsson blir fyra i Kvitfjell, hans bästa resultat för säsongen. Min alpina karriär fick en ordentlig skjuts när Viggen-cup introducerades! Under flertalet år under mitten och slutet av 80-talet åkte vi land och rike runt för att åka störtlopp. Det var ca 4-5 stycken deltävlingar under säsongen och höjdpunkten blev ofta SM i störtlopp i någon av Sveriges alpina metropoler. Deltävlingarna gick av stapeln i bl a Gällivare, Björnrike, Duved och Sälen. Tämligen lätta störtlopp som skapade ett stort intresse för att åka fort.
Viggen-cup startade kring år 1983-1984 och höll på i fyra-fem år, innan sponsorn valde att dra sig ur. Det är i mina ögon en mycket lyckad satsning på fart. Sverige etablerade ett fartlandslag som en direkt följd av satsningen och från Norrbotten hade vi tre duktiga åkare som låg i framkant. Mats Holmgren, Luleå Alpina och Mats Degerman, IFK Arvidsjaur samt så småningom junioren Rickard Andersson, även han från Luleå. Landslagets åkare i övrigt var bl a Årekillarna Henning, "Bulan" och Sverker Axdahl samt Lars Melin från Orsa, numera regiontränare i Dalatrakten samt Sälens Lars "Laban" Nilsson. Viggen-cup kom att bli mycket populär och drog åkare från alla möjliga klubbar från norr till söder.
Som en följd av Sveriges nyvunna intresse för fart byggdes det för fullt i Åre. Om jag inte minns fel så var det premiär i Åres nya störtlopp, byggt med hjälp av arkitekten och den forne storåkaren Bernard Russi, år 1986. På Expressens första sida stod det en dag, med fet stil, "Den nya störtloppsbackens första offer!". På bilden syntes Sven Jonsson från Storlien liggandes i gipsbrygga efter ett okontrollerat flyg i ett mycket aggresivt "Russi". Störtlopps-SM avgjordes 1987 i samma backe och den stora lyckan var gjord för mig. Det blev lite av min "examen". Jag var 23 år ung. Efter den tävlingen var man inte längre en "junior" i fartsammanhang utan en riktig man. Jag minns särskilt den stegrande insatsen i träningsåken och hur jag lyckades bra i min planering. Väl framme på tävlingsdagen kunde jag gå får fullt från topp till botten. Jag minns för övrigt att jag "bloggade" för Piteå-Tidningen redan då för 23 år sedan. Min bror Sören fick känna på nätet i slutet av stövelbranten men jag lyckades slå mig in på en 14:e plats bland svenskarna, om jag inte minns fel. Av detta kom slutligen ett SM-brons i Super-G 1989 och jag hade tveklöst Viggen-cup att tacka för detta.
Parallellt med Viggen-cup i de lättare fartbackarna i Sverige krigade "svängfolket" i Sverigecupen och man kan nog säga att många av åkarna som valde fart fick lite av en förlängd alpin karriär. Jag är tämligen övertygad om att ett stort antal av startfältet skulle ha lagt skidorna på hyllan om inte Viggen-cup skapades. Ur Viggen-cup byggde Sveriges Skidförbund en satsning som drog med sig killar som Fredrik Nyberg, Patrik Järbyn m.fl. Ur dessa duktiga åkare föddes nya killar och tjejer med sug efter fart och jag är säker på att vi varken suttit med VM- OS eller World-Cup medaljer inom fart om det inte varit för just Viggen-Cup!
Nu summerar vi den bästa fartsäsongen för Hans Olsson hittills och konstaterar samtidigt att Patrik Järbyn är topp 30 i världen i två grenar i den alpina sportens ”Formel 1”, störtlopp och Super-G. Patrik Järbyn sägs via Eurosport.com öppna för en fortsättning och oavsett hur det blir är det viktigt att ta vara på fartkunskapen vi byggt upp sedan början av 80-talet. Anja Pärson antyder ett slut på karriären och blir sannolikt efter karriären en del av stommen runt landslaget.
Satsa på de unga skidtalangerna som kan åka fart!
Det finns ett flertal duktiga juniorkillar- och tjejer på fartsidan – som sticker ut! Enligt min uppfattning bör förbundet göra allt som är möjligt för att ta vara på dessa på bästa sätt. Låt dem utvecklas till nya fartåkare och kanske kan vi trygga Sveriges position som fartnation i framtiden. Att bli en duktig fartåkare tar tid. Patrik Järbyn kom in i landslaget 1993 som 24-åring och tog VM-brons 2007, 38 år gammal. Hans Olsson beskriver sin utveckling på Svenska Skidförbundets hemsida att hans nuvarande position som fartåkare närmast varit en suddig dröm som nu tycks ha blivit verklighet. Onekligen är Sverige på gång! En lösning skulle kunna vara fler störtloppstävlingar i nationella backar, tex Gällivare, Björnrike mfl. samt ett nära samarbete med Norge samt dessutom en fartsatsning med ett litet juniorlag som de rutinerade får möjlighet att väva in i ”hetluften” succesivt.
Ta chansen nu!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar