Bild: Patrik Järbyn, en annan veteran med år på nacken
I takt med att den alpina sporten i norra Sverige brottas med ett alltför enkelspårigt tävlingssystem för yngre och äldre juniorer presenterar Kiruna BKs entusiaster, med stöd av Gällivare skidgymnasium, Björkliden och LKAB, ett ljus i mörkret. Norrbotten får en ny internationell backe i vackra Björkliden! Alpint i Norrbotten har en del problem. Vi har under längre tid stagnerat men kanske är detta ett tecken på en vändning. Tillsammans med Kåbdalis senaste utveckling kan man kort och gott säga att det händer saker i Norrbotten!
Som jag ser det ligger problemet till stor del rotad i det faktum att åkarna i länet blir färre och färre. Med inställningen "varför arrangera en tävling där det bara kommer 20 stycken åkare" håller på att föra oss mot ättestupan och vi riskerar att dö "sotdöden". Motivet till alternativa tävlingsserier har därför aldrig varit större, enligt min mening. Många ungdomar ser numera tyvärr slutet på karriären när de "tvingas" in i allt för tuffa FIS-tävlingar. Många av dessa ungdomar är inte ens tränade för att ta steget in bland de allra bästa och skaderisken ökar dramatiskt. Att starta som startnummer 100 i tuffa slalom- och storslalombanor kräver en fysik som få 15-16 åringar har.
Ett flertal "krafter" jobbar just nu frenetiskt med en alternativ tävlingsserie inom Region 1 som om möjligt kan vara ett bra komplement till den eller de åkare som önskar fortsätta utvecklas i lugnare takt under de första junioråren och samtidigt bidra till att sporten överlever. För ålder är bara en siffra på ett papper!
Jag är visserligen helt övertygad om att, för att nå absolut elit i landet, vederbörande behöver både stor talang, stort hjärta och dessutom en enorm träningsvilja. Tyvärr överskuggar denna kategori, som till andel uppgår till säg 20%, övriga 80%! Övriga 80% är just den kategori vi tenderar gå miste om i vår vilja att vaska fram morgondagens stjärnor. Dessa 80% orkar inte med det stora steget till junior och FIS och väljer, alldeles för unga, att lägga skidorna på hyllan. Jag tillhör dock utan tvekan de som förespråkar skidgymnasium för den fortsatt utvecklingen men långt ifrån alla har lust att flytta i unga år.
Återigen, ålder är en siffra på pappret och det är bl a den fysiska förmågan på lite längre sikt och glädjen till skidåkningen som avgör hur långt var och en av oss kan klättra! Åkare (A) väljer att hårdsatsa genom tex ett skidgymnasium men åkare (B) väljer istället studier, sikte mot yrkeslivet och en lägre ambition i utförsåkningen - men i slutet möts de på ett senior-SM som 23-24 åringar och är där hyfsat jämlika. Det är en ambition vi borde bygga på, enligt min mening. På så sätt får vi alpint att utvecklas i vårt län och i vårt land och det gynnar definitivt båda kategorierna och tryggar även nästa generation alpina talanger. Vi behöver alternativa tävlingsserier!
Well, länets ambassadör Anton Lahdenperä är bättre än någonsin och laddar redan för kommande säsong! Efter Tomas Fogdös tragiska fall och olycka har Gällivare väntat på efterträdaren och till kommande säsong presenterar han sig för gemene man! Han vann Europacupen i slalom denna säsong vilket betyder massor i jakten på riktigt fina startpositioner. Kan Anton hjälpa oss skapa ny glöd i Norrbotten? - ja, jag tror det!
Avslutningsvis vill jag hylla min veteran-kompis Mats Holmgren, därav överskriften till detta blogginlägg! Karln är född 1958 och sätter åk efter åk efter åk i Björklidens nya internationella störtloppsbacke under föråken till SM. Han gör det otroligt bra även under "den hysteriska måndagen" när vädrets makter gav oss extra skjuts nedför berget. Han träffar "takoffen" på myrhoppet i 120-125 km/h som om han inget annat gjort de senaste åren. Han åker i mål på tiden 1:21 vilket även det är flera sekunder snabbare än Hans Olssons vinnaråk på onsdagen. Men till saken hör - han har inte hoppat sedan 1988! Hur kan det komma sig? - svaret finns i hoppträning! Hoppträning är vad vi skall lära våra ungdomar i tid för det är det enda som kan skilja agnarna från vetet den dag de åker ett lite tuffare störtlopp där fart och hopp inte riktigt är i symbios! I övrigt finns i princip inga större risker inom den alpina sportens formel 1.
Av detta lär vi oss också att ålder bara är en siffra på ett papper!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar