Det tar emot att behöva konstatera att Helsingborg var före...

I väntan på att Vallsbergets slalombackar skall öppna fann jag några intressanta uppslag. Varför inte? Möjligtvis konkurrerar det med båtsäsongen men de ljusa kvällarna skulle kunna nyttjas...



Den goda prestationen blir http://www.vallasen.se/

Skicrossens pudding just nu!

Foto: Giuseppe Cacace/AFP/Getty Images

Alltså, denna Anna Holmlund! Hon kom från ingenstans, ja nästan... Sundsvall, och rensar rent i damernas Skicross som om hon aldrig gjort annat! Idag vinner hon igen! Hon tar kval efter kval och eliminerar alla som om hon var utan konkurrens! Men det är hon definitivt inte! Sporten är tuff och kräver all respekt!

Idag får hon en biljett av SOK till Vancouver och helt plötsligt har Sverige ett nytt hopp i vinterspelen! "Stålmorsan" Magda Eljans har varit i världseliten i många år, tror hon passerat 40 nu, men med grym rutin tar hon också en plats i OS men hon är rejält passerad av Anna under dessa smått magiska dagar för Sundsvalls-tjejen!


Foto: Jed Jacobsohn/Getty Images North America)

Norrbottens stolthet på Skicrosshimlen är ju som bekant Tommy Eliasson! Se bild, den skymda killen av de tre. Även han har idag fått en biljett till Canada och OS vilket jag särskilt gratulerar! Tommy var en gudabenådad storslalomåkare i junioråren och minns inte jag galet vann Tommy yngre junior-SM i just storslalom.

Bakom årets satsning står förstås ett par riktigt heta "gamla" alpinrävar! Peter Lind och Magnus Oja har på kort tid tagit fram Skicrossen ur "en dold garderob" och håller på att göra den superintressant! Med stjärnskottet Anna har de fått fjutt på "brasan" och frågan är om inte denna brasa kommer att brinna för evigt! Sporten är kanonintressant, Anna är 22 bast och har framtiden för sig och fler lär följa i hennes fotspår! Lyckas man inte slå sig in i toppen i de alpina grenarna storslalom, super-G och störtlopp är denna gren en närbesläktad variant! Men den kräver förstås sina ingredienser som styrka, fokus och tuffhet. Värt ett försök bör det dock vara för de allra flesta med lite "speed" under laggen och med lite grövre överkropp!

Men skidsverige behöver fler arenor!

Jag har sagt det förr, det blir en intressant vinter!

Grattis till framgångarna Swedish Skicross Team!

Goood jul och gott nytt skidår hälsar våra stjärnor på snö!

Det kan inte sägas bättre än så här!

Kanonresultat av Lundbäck!

I Åres FIS tävlingar, med bl a två stycken storslalom, skördar Region 1 fina resultat!

UHSKs Johan Pietilä-Holmner fortsätter rada upp topp-placeringar genom att vinna två dagar i rad! Med tanke på FIS-punkter ger inte Åres tävlingar något riktigt kliv neråt utan de ligger på en nivå likt fjolårets Åre-tävlingar och det är ett tecken på att konkurrensen trots allt inte är den bästa. Man kan nog säga att den är så bra den kan bli utan närvaron av landslagskillarna, men punkter är ju som bekant inte allt! Johan har haft tufft i de inledande Europacup-tävlingarna i Val Thorans och Levi, där han bl a inte kvalat till andra åket bland topp 60, så de senaste pallplaceringarna i FIS-sammanhang här hemma är säkert vad hans självförtroende behöver. Johan är en framtidsman och har all tid att bygga en bra grund här hemma innan han skall leverera i tuffare sammanhang. Han rankas som 9:e man på världsrankingen i sin åldersklass vilket är två placeringar sämre än förra året. Det krävs FIS-punkter under 15 för att vara topp tre.

Ett av Norrbottens framtidshopp på killsidan heter helt klart Gustav Lundbäck! Där har vi en kille som vet vad han vill! Han studerar vid elitgymnasiet i Malung och verkar trivas bra! När man trivs och älskar det man gör, ja då kommer resultaten förstås! Han vann USM i slalom 2007/2008 och hade en ganska tuff inledning på första junioråret men nu lossnar det rejält, må jag säga! Han punktar ner sig rejält genom att åka till sig en meriterande 24:e plats! Han blir klart bästa kille född 1993 och gör 41,38 i FIS-points vilket är mycket bra! För att få en jämförelse tittar vi på listan och finner Gustav för närvarande på drygt 80 FIS-points och på en 229:e plats i världen i sin åldersklass. Om vi antar att Gustav gjort två likadana resultat, likt den han gör idag, ja då hade han varit 2:a i världen! Det kallar jag ryck! GRATTIS Gustav!

Rebecka Gunnarstedt gör även hon ett kanonresultat idag! Det var en svängig storslalom och Rebecka satte ingångarna på ett mycket bra sätt! Med bra skär utan "skorr" och med bra rörelse i åkningen åkte hon till sig en 13:e plats! Hon är i topp bland födda 1991 och i snitt ca 2 SEK per åk efter WC-åkarna Frida Hansdotter och Maria Pietilä-Holmner i topp. Helt klart ett riktigt bra resultat! Kul! Det bådar gott inför framtiden!

Nu väntar en avkopplande jul för många alpina talanger. En tid för återhämtning och "batteriladdning" tillsammans med familjen. Lagom till första dagarna på det nya året står de där igen i startkuren och laddar allt. Då handlar det om slalom i Arvidsjaurs fina slalombacke! Det borde vara en passande backe för Rebecka och bl a Luleås Daniel Steding! Kanske tid för fler norrbottningar att kliva fram!

På tisdag hoppas jag få stå på start i Kåbdalis nya fina Super-G backe! Piteå Alpina har en aktivitet och det enda som stör mig är ett oroväckande snöfall denna dag. Jag vill nämligen ha soool!

Lägsta notering för Jon Olsson!

Talangfulle Jon Olsson vinner sin första Nor-Am borta i Canadas Panorama, BC! Nor-Am serien kan jämföras med Europacupen och i den totala cupen ligger han 2:a för närvarande.

Han vinner och sänker punkterna ytterligare! Med 12 i FIS-points ligger han nu och nosar bakom Myhrer, Rainer och brorsan Hans. Före de tre sistnämnda finns bara Matts Olsson och suveränen Markus Larsson, båda singelpunktare. Hur bra är en 12:a? Det är riktigt bra! För att få en jämförelse så innebär det ca 70:e plats på världsrankingen vilket betyder att han snart är med i landslaget, tro mig! Han är rankad 6:a i Sverige och om han varit Österrikare hade han varit rankad som 17:e man och i paritet med Christoph Gruber. Hade han varit "Suisse" hade han varit precis utanför landslaget på 7:e plats.

För att få till ytterligare en jämförelse så använder jag mig av Jens Byggmarks ställning i FIS-listan. Han har 25 FIS-points i GS och ligger på 300:e plats och ca 10 FIS-points i favoritgrenen slalom, där han ligger på 68:e plats. Jon är med andra ord i princip lika bra i storslalom som Jens Byggmark är i slalom.

Jon är på G!

http://www.fis-ski.com/uk/604/610.html?sector=AL&competitorid=45086&raceid=59953

Bra prestationer i Tärnabys FIS!

Det kan konstateras att tävlingarna i Tärnaby var bra ur många perspektiv. Bra underlag, lagom stora startfält för första- och andraårsjuniorerna samt bra förutsättningar för FIS-punkter.

Tärnabys Anja-backe brukar vara en bra punktävling eftersom backen är lång och svårighetsgraden lagom. De allra bästa åkarnas "skills" blir inte så påtagligt. Den är visserligen tuff i inledningsskedet men vågar man gå på skär i första branten och visa mod så får man bra fart med sig neröver de kuperade partierna i backen. Flackåkningen är A och O i Anjabacken, för har man problem där så rinner tiden iväg fort. Minst halva backen handlar om att få med sig farten i varje sväng. Backen är en klar favorit för en gammal veteran som mig.

Resultaten för region 1 är riktigt bra. Mest glad blir jag över Rebecka Gunnarstedts bedrift med en femteplats på lördagen och en fin andraplats på söndagen. Rykten säger att Rebecka åker riktigt bra men att måndagens race innehöll för mycke återhållsamhet. backen är som sagt ingen svår match men många sätts i respekt av den inledande branten och de kuperade kanterna. Med 10 stycken riktigt bra träningsåk i denna backe så släpper detta sannolikt. Bra jobbat av Kåbdalistjejen!

Kirunatjejen Ylva Stålnacke slår till igen med ett riktigt bra resultat! Nu är hon topp tre och bästa svenska i måndagens tävling vilket gör att hon punktar ner sig ytterligare. Det börjar lossna rejält för henne och hon blir intressant att följa framåt vinterns höjdpunkter iform av bl a ÄJSM på "hemmaplan".

På tjejsidan gläder även Sarah Olssons 16:e plats på söndagen vilket gav henne en lägsta notering i FIS-sammanhang på 69 FIS points. Det innebär ca 75:e plats i hela Sverige och Topp 10 bland födda 1993. nu är Sarah född 1994 och har ännu inte kommit in på listan men det visar i vart fall att prestationen är riktigt bra.

En 8:e plats för Johan Säfvenberg är också et steg i rätt riktning! Mycket roligt att se att Tärnaby Skidgymnasium levererar när det vankas hemmaplan. Imponerad även av Linnea Jabeskogs framfart på damsidan. Suveränt och definitivt en tjej att hålla utkik efter på YJSM senare i vinter!

Martina Westman, Lyckseletjejen, är tillbaka efter skada och börjar så sakteliga närma sig toppen igen, vilket är jättekul! Hon blir trea på måndagen och jag hoppas hon får en bra start på tävlingssäsongen men framförallt hoppas jag att hon får bra träning, för hon har verkligen kapacitet. Hon är född 1989 och rankas som två i sin åldersklass i Sverige och 53:a i världen. Hon har precis gått ut skidgymnasiet och Akademin i Tärnaby är hennes hemvist för närvarande. Konkurrensen är hård men det man kan säga är att hon i vart fall inte blivit sämre trots att hon varit borta en tid pga skada. Nu är det upp till henne om hon vill ta ett kliv till i sin utveckling. Jag önskar henne lycka till!

Piteås Henrik Mellgren gjorde debut i storslalom efter ett uppehåll på ca två år. Han visar förbluffande god form och placerar sig stadigt topp 20 och visar dessutom att han punktar ner sig direkt till nivån runt 80 FIS-points, vilket är bra. En perfekt tävling att börja med. Mycket roligt! Sporten behöver såna som Henke och Henke behöver den här sporten, det är jag övertygad om. Jag skall göra allt i min makt att jaga honom hela vintern ;-).

Olsson trea på träning i Val Gardena!

Förberedelserna för Val Gardenas WC-störtlopp har börjat idag och Österikes Michael Walchhofer var snabbast före Svindal och vår egen Hans Olsson.

Backen, och underlaget, sägs vara ganska lättåkt. Snön är ännu greppig men åkarna hoppas att underlaget skall bli snabbare ju närmare tävling de kommer. Bode Miller hade 20:e träningstid men som Ni kanske förstår så betyder oftast träningstiderna ingenting. Åkarna testar material och sekvenser och har av den anledningen inte fokus på att vara snabbats i mål.

Jag hoppas som vanligt att veteranen Patrik Järbyn kliver fram och visar det en del av oss vet, att han är världens snabbaste glidare. Håll utkik efter hans tider framförallt på glidpartierna. Patrik var 3:a i fjolårets Super-G i Italienska Val Gardena och 18:e man i störtloppet, men hoppet överger inte mig. Didier Cuche dras med ett revbensbrott och kräver normalt tuffare hang än detta och Werner Heel är i bra form och blir att räkna med. Det blir som vanligt spännande!

Go, go Järs!

Marcel Hirscher fyller platsen!

När Herman Maier abdikerade efter 13 år i världscup-cirkusen stod Marcel Hirscher och gläntade på dörren till densamma. I helgen klev han fram och dominerade i världens kanske tuffaste backe och stakning. Storslalom med 22 meters avstånd och ett underlag som mest liknande en kraftigt sluttande glasskiva, om än inte lika plan. Inte ens i närheten lika plan. Vädret var underbart och Marcel Hirscher hade de senaste veckorna radat upp fina framgångar i Nor-Am serien borta i USA med en första och en andra plats och inte minst dagen innan dagen "D", då han placerade sig som trea i superkombinationen i Val d´isere.

Det andra storslalomåket går till historien och resulterar i Hirschers första WC-seger. Killen är 20 år gammal och debuterade i världscupen i Lenzerheide i mars 2007, drygt två efter juniordebuten. I den första WC-tävlingen, inte fullt tre år sedan, placerade han sig som 24:a distanserad av Aksel Lund Svindal med drygt tre sekunder. Den 13/12-2009 vinner han överlägset med 0,77 SEK före tvåan Blardone. Svindal är distanserad med 1,5 SEK och alpinvärlden har fått en ersättare till Herman Maier!

Hirschers glädje och adrenalinrus går inte att ta miste på. Han är helt uppslukad av sitt adrenalin att han skriker ut sin glädje på ett nästan vulgärt och ovanligt sätt. Han är 20 år och har precis bemästrat det tuffaste av de tuffaste och slagit de allra tuffaste åkarna i världen. På fyra år har han gått från sina första staplande FIS-punkter på 82,82 i samband med Wgrains storslalom till gårdagens 0,0.

I mina ögon fantastiskt!

Njut av slowmotion av Hirscher - för det är enda sättet att hinna se honom ;-)

Fantastisk premiär!

Foto: Fredrik Aletind

Sara Hector presenterade sig idag för resten av det alpinintresserade svenska folket! En del av oss "nördar" hade det på känn, att det kunde hända nåt! I mitt senaste inlägg ägnade jag mina tankar till hennes debut i Åre i helgen och mina föraningar stämde ganska bra. Men hur fort har det egentligen gått för Sara Hector att komma dit hon är idag? Jag passade på att göra en liten research för att få svar på detta. Trots att det är intressant att veta hur hennes år som A1 och A2 gick så har jag begränsat mig till att kolla hennes tid som junior. Men först en titt på hennes andra åk.



Hon har som junior gjort 29 st storslalomstarter inklusive dagens, som var hennes första WC. Hennes inledningshelg som junior startade med ENL i Gällivare 2007 som gav henne 75 i FIS-points. Efter 29 starter är hon nere i 9 FIS-points och hon har under resan bara kört ur 3 st åk vilket ger 10,3% i "urkörningsprocent (ukp)". Hon har förbättrat sig 2,3 FIS-points per start. För att få en jämförelse till detta så tittar vi på Maria och Anja.

Maria: Öppningshelgen, FIS i Tärnaby 2001 som junior, gav henne 64 FIS-points. Efter endast 17 st starter i GS fick hon chansen i WC i Sölden men klarade inte pärsen. Efter 29 st starter var Maria nere på ca 22 FIS-points och hade 5 st urkörningar (ukp 17,2%). Det tog henne ca 60 st starter innan hon var nere på singel FIS, d v s under 10 FIS-points. Den tid som Maria tagit på sig att nå under 10 FIS-points har tagit 60 st starter vilket ger 0,9 FIS-points per start.

Anja: Anja gjorde sin premiärhelg GS i Gällivare 1997 och fick där 43 i FIS-points. Hon gjorde WC-premiär med sin 26:e start. Redan vid 24:e start var hon nere i 8 FIS-points och hade fram till sin 29:e start 4 st urkörningar (ukp 13,8%). Resan till singel-punktare tog 24 starter vilket ger värdet 1,47 FIS-points per start.

Vad säger då denna begränsade, mer eller mindre, vetenskapliga studie?

Sara fick en kanonstart med en relativt enkel utmaning på hemmaplan och har definitivt det som krävs för att inom ett antal år vara en av våra största stjärnor i alpint! Hennes åkning idag var otroligt mogen, stabil och stundvis mycket tuff och respektlös. Med lägsta ukp och med två suveräna europacupresultat i ryggen och en kanonprestation i hennes livs första WC, har hon det bästa självförtroende man kan ha i denna sport. Hon har gjort en snabbare resa än både Anja och Maria om vi ser till takten på punktsänkning per start.

Hur matchar man egentligen en sån här tjej bäst? Hon säger själv att det är europacup som gäller resten av året och enligt hennes egen analys så är skillnaden i tuffhetsgrad obefintlig, vilket isåfall skulle ge henne bra erfarenheter. Mot bakgrund av Marias tidiga debut och den tid det tog för henne att bli singel-punktare med allt vad det betyder i press etc så tror jag Sara Hector lyckas bäst om hon kör på inslagen väg. Bygg självförtroende och skruva upp kraven sakta men säkert, i takt och harmoni. Vi vet alla hur det gick för unge Jens Byggmark som efter den enorma framgången har haft svårt att "bottna" när tekniken och skidåkningen "strulat" och självförtroendet har definitvt fått sig en törn av detta.

Helt klart är att några svenska tränare producerar otroligt duktiga tjejer födda 1992Just nu har vi 4 st topp 20 födda 1992 varav 2 av dessa dominerar som etta och tvåa. Om vi utökar analysen finner vi 2 st födda 1991, 1 st född 1990 men ingen 1989, bland topp 20 i resp. klass. Bland födda 1988 har vi 2 st. Tyvärr ingen född 1993 i topp 20 men inom kort kommer sannolikt två eller tre stycken födda 1994. Österrike, Frankrike och Italien är i genomsnitt bättre än sveriges damer i åldersklassen födda 1988-1993.

Jag har sagt det förr, det blir en intressant vinter!

En skräll är på väg!

Jag vet inte, men jag har en sån där "övertygande" känsla att helgens kommande WC-tävlingar i Åre öppnar dörren för en ny stjärna i Sverige. En "coming girl" som snabbt som f-n presenterat sig som en fullgod kandidat till världscupen i storslalom. Född 1992, således 17 år ännu, och rankas redan topp 5 i sverige efter stjärnor som Maria, Anja och Jessica. Med två riktigt fina europacup-resultat i bagaget, där det inte var någon tvekan om att hon utmärker sig som något extra - iallafall bland övriga svenskor. En tjej som med två snabba 9-punktare, i smått chocktillstånd, ställs mot världens stjärnor.

Men det är klart, vi besinnar oss en aning. Ranking på 9 ger ungefär 50e plats i senaste FIS-listan. Bättre än Lene löseth från Norge men sämre än Allison Forsyth och Sarah Schleper... ungefär. Men visst vore det roligt om hon, med självförtroendet, och "underläget" hon skaffat sig som debutant, kunde göra ett litet underverk.

Jag fattar det inte riktigt, hon gick från drygt 25-30 till 9 på två europacuprace! Fantastiskt! Hon har nåt på G den tjejen.

Vi behöver såna! Lycka till Sara Hector och övriga tjejer!

länk till TV-tablån http://www.skidor.com/sv/Varagrenar/Alpint/Nyheter/Egnanyheter/VarldscupdebutantiAre/

Pietilä med i absoluta toppen!

Axel Bäck är i form och tar förstaplatsen i Funäsdalens slalom, för andra dagen i rad. Han gör det med god marginal men det är ganska väntat, enligt min mening. Killen är i god form och har mycket självförtroende med sig efter bl a en fantastisk WC-premiär i Levi-premiären.

Pietilä tar tredjeplatsen i Funäs idag! Alltså revanch på en försmädlig fjärdeplats från gårdagen. Den duktige UHSK-åkaren distanseras med 1,45 av årets överaskning från WC-slalom i Levi, Axel Bäck. Se bild. Det blir sannolikt ingen punktförbättring för den unge Johan Pietilä-Holmner men ändock ett styrkebesked. Till andra platsen, som Sundsvallaren Oscar Andersson åker till sig, har Johan endast 2 hundradelar av en sekund! Men det är ett tajt race även mellan Johan och fjärde man, endast 3 hundradelar!

Det gäller att ha marginalerna på sin sida! GRATTIS Johan!

Näst bästa region 1-resultat står Gustav Lundbäck för, med en 34e plats. Gustav har påbörjat säsongen riktigt bra och är helt klart en "coming man" med stort alpinhjärta och bra fokus på uppgiften. Han klättrar i rankingen och ligger på drygt 60 FIS-punkter i båda grenarna för tillfället, innan listan uppdaterats, och då är bara ett fåtal tävlingar körda. Det bådar gott för Luleås "guldägg" från USM 2008 som numera är "intagen" vid elitgymnasiet i Malung. Lycka till på resan mot toppen, Gustav!

Juveler i sin linda!

Helgens aktiviteter i Kåbdalis resulterade i en uttagning till Centralläger 1 för blivande Team Future 2009/2010. Helgen har varit givande och verkar allt igenom lyckad. Regiontränare Peter Mellgren har "vaskat" fram ett antal åkare som ges tillfälle att vara med i Centralläger 1, vilket är ett steg på väg mot ungdomstävlingar i Europa under kommande vinter. Konkurrensen är i år ännu hårdare än tidigare. Tidigare år har totalt 36 åkare slutligen blivit uttagna att representera Sverige, i år är det begränsat till 24 stycken. Jag tycker det är en bra avgränsning eftersom antalet åkare som inte blir uttagna blir större till andel
- vilket blir mindre smärtsamt för var och en av dessa.

Smärtsamt skall det dock inte behöva vara. Ur alla slags "underlägen" växer ofta något mycket starkare fram, om viljan finns. Det är jag övertygad om! Ta del av Johan Gunnarstedts tillbakablick från Rebeckas äventyr.

Till dem som tog sig med till centralläger 1 i helgen, vill jag säga grattis och lycka till på kommande läger! Till Er övriga säger jag, kör på och fundera inte så mycket över detta och kom ihåg att en drake lyfter i motvind!

Oavsett uttagen eller inte, Ni är alla "juveler i sin linda" och har all tid i världen att utvecklas till en toppåkare!

Jag delger Er länk till Johan Gunnarstedts blogginlägg rörande helgens uttagningar.

http://kabdalis.com/?s=senastenytt&id=136

Vi ses i backen!

Bra resultat av Region 1 i Funäs!

Resultaten från FIS i Funäsdalen analyseras runt om i stugorna ikväll!

Det finns verkligen många glädjeämnen! UHSKs Lisa Blomqvist tar sin andra andra-plats i sin andra FIS-helg! Hon är inte van platsen men det måste vara över förväntan även för henne själv, hon har trots allt många år kvar att utvecklas till en av våra nästa stora stjärnor i Sverige! För det finns fler! Se tex på världens klart bästa storslalomåkare just nu, född 1992, Sara Hector från Kungsbergets Alpina! Hon är nåt i hästväg, må jag säga! Nu senast en ny pallplats i Europacupen i Kvitfjell! Den tjejen utmärker sig och är precis vad vi behöver just nu! Hon åker snart världscup för hon kan inte sänka sig mer i Europacupen. Det blir intressant!

Andra glädjeämnen är Norrbottens stolthet Daniel Steding! Han stretar vidare och dominerar övriga 92or i Funäs, i en gren som inte är hans bästa! Juniorlandslaget är en given konstellation för Steding, om än inte nödvändig. Han presterar kanske bättre genom att stå utanför laget. Han klättrar i rankingen i GS bland 92orna i Sverige. Ett till i samma nivå och han är i topp!

Det lossnar allt mer för Kiruna BKs Ylva Stålnacke, vilket är skitkul och ett bra kvitto till Tärnaby Skidgymnasium, att de är på rätt väg! Ylva åker till sig en meriterande 17e plats på söndagen, vilket bör ge henne ranking topp 10 bland Sveriges 92or.

Sarah Olsson, inte att förglömma, gör ett bra race i Funäsdalens andra GS-tävling. Hon placerar sig som 29a och är tredje bästa 94a, efter Lisa och Paulina Grassl. Det lossnar allt mer för Vännestjejen! Kul! Funäsdalens storslalom är en stundvis krävande backe vilket gör det hela extra bra och med 79e i FIS-punkter skulle Sara, enligt 13e FIS-listan 2008/2009, landa bland topp 12 i landet i hennes åldersklass.

Jons resa mot toppen!

"Its better to start building a strong foundation for my skiing rather then trying to attack without a plan", skrev Jon Olsson på sin blogg, inför andra dagens storslalomtävling i Nor-AM i Aspen, Colorado (USA). Så klokt!



Jon Olsson befinner sig, som ensam svensk, i Aspen Colorado för ett antal tävlingar i Nor-AM serien. Ett flertal WC-åkare finns på plats, bla Mario Matt och norrmannen Truls Ove Karlsen m.fl. Gårdagens race var en steg i rätt riktning för Jon, enligt min mening men Jon är ödmjuk inför uppgiften att ta sig till toppen!

Av hans beskrivning lär vi oss att alpint är ingen lätt sport. Vi lär oss också att Jon älskar det han gör och att han är smart nog att skaffa sig en långsiktig plan. Killen är 26 år och siktet är inställt på OS 2014. Då har Jon passerat 30-strecket.
- om jag inte kvalificerar mig till OS 2014 så blir det 2018, säger Jon avslutningsvis i videon. Skön inställning till skidåkningen och jag tvivlar inte ett dugg på att han tillhör absoluta toppen när han passerat 30 år. Är Jon den storslalomåkare Sverige väntat på länge? Ja, vi får vänta och hoppas att han gör Matts Olsson, Johan Pietilä-Holmner och en rutinerad "Mackan" sällskap inför spelen i Sochi 2014 eller varför inte 2018 i Åre/Östersund...

Vi som haft förmånen att se Jon träna GS i normala backar, typ ovansidan på Rettenbach-glaciären i Sölden, vet att killen har ett otroligt bra "klipp" i åkningen. Jon har också tränat på tid i samma bana som bl a Carlo Janka, och hävdat sig mycket bra. Jag har tidigare kommenterat att Jons åkning sannolikt passar bäst på hårt underlag. Borta i Aspen har han förutom hårt underlag även fått tuffa och branta hang. Trots "fallenheten" för hårt underlag placerar han sig "bara" som 18:e man i torsdagens tävling. Efter segrande Cyprien Richard från Frankrike är han totalt ca 4,5 SEK. Enligt Jons egen slutsats lärde han sig mycket av tävlingarna i Aspen och han har därmed tagit ett litet steg närmare sitt mål.

Det Jon behöver nu är en bra plan för fysträningen och ännu mer fokus på uppgiften - dock utan att tappa den viktiga lekfullheten och glädjen, enligt min mening. I takt med utmaningarna utsätter sig Jon för mer krafter. Det blir direkt avgörande om han kan hålla sin position på skidorna, för annars finns risken att han skadar sig. Det sitter i styrkan nu! Jon har känslan och även tekniken men har en bit kvar till den styrka som krävs. Tyvärr är det den del av den alpina sporten som kräver många timmars "nötande" i gymet. Det jag frågar mig - har killen någon tränare? Han behöver såväl en alpin coach/tränare som en fystränare och en smart plan. Vi vill nämligen se mer av den här killen!

Var i processen är du?

Denna vecka har jag ägnat en hel del tid åt att fundera och diskutera den alpina sportens förutsättningar och utveckling. Min bakgrund som utförsåkare sträcker sig egentligen ända tillbaka till 1970-1971 och som så många andra i min generation kom Ingemar Stenmark att betyda nästan allt för mig. Som 12-13 åring försökte man jaga ikapp honom i målfållan vid laxfjällets fot i Tärnaby i samband med Electro Helius Cup, en tävling för delar av världseliten. För jag minns särskilt Christian Neureuther och Rosi Mittermaier, som redan vid denna tidpunkt, ryktades vara ett par. Idag har de gemensamt sonen Felix Neureuther, som av en händelse tillhör just, världseliten. Att växa upp i Ingemars, och de övriga stjärnornas era, var antagligen väldigt speciellt för många.

Min karriär som alpin tävlingsåkare började egentligen först vid 17-års ålder. All tid före detta var bara "förberedelser". Jag hann börja, jag hann sluta och jag hann framförallt med en massa annat, tills en vacker vinterkväll då min bror bad mig följa med till Vallsberget. Året var 1981 och efter den kvällen blev det mest skidåkning i mitt liv, visserligen långt ifrån den nivå på antal skiddagar som dagens 17-åringar på skidgymnasium runt om i landet får. Jag skall inte säga att jag nådde långt i min alpina karriär men jag hann samla ihop bl a ett brons vid Super-G SM i Gällivare 1989, fyra hundradelar före Patrik Järbyn. Min karriär slutade på topp, trodde jag i vart fall, som 6:e man i SM i Branäs 1993. Vår son Viktor var född och en yrkeskarrär tog vid. 10-12 års elitsatsning var över! Orken och glöden var till viss del slut! Jag var 29 år.

Det jag vet idag är att jag definitivt hade mycket mer kapacitet kvar. Jag vet också att jag var i min bästa form först som 36-åring i Klövsjös Supersvängen, år 2000, på rent skär och med full attack. Den känslan är jag glad att jag fick uppleva, känslan att behärska det onaturliga, känslan att veta att jag hade kunnat räcka till - om jag börjat lite tidigare och/eller alternativt hållit på några år till och givetvis förutsatt att det fanns goda chanser i alpinsverige och internationellt.

I år lämnar ett flertal unga "stjärnor" landet för att prova lyckan i Amerika. I många år har de slitit och kämpat för en plats bland de allra bästa men pengarna tog slut inför 2009, lite krasst noterat. Sett ur Svenska Skidförbundets vinkel, är inte det slöseri med resurser, så säg! Jag hoppas att ungdomarna finner kraft och kanske nya vägar till toppen, för de har minst 10 år kvar till sin maximala potential. Vi har tex, inför denna säsong, sett 26-årige Jon Olssons återtåg till svensk elit, efter 8-9 års (!) uppehåll från racing. Vi har också sett duktiga åkare komma tillbaka efter tuffa skador och faktiskt direkt presterat bättre än de gjorde innan skadan och vi har å andra sidan också sett toppåkare "ramla" ner i formsvackor som de fått svårt att ta sig upp ur trots att de åkt skidor i stort sett oavbrutet. Kanske det enskilt värsta som kan hända en alpinist...

Vad vill jag egentligen säga?

Jo, jag är fullständigt övertygad om att det finns tillräckligt med tid för de allra flesta att utvecklas till en toppåkare. Det finns visserligen inga generella lösningar för att lyckas med det allra viktigaste är att ha ett hjärta och en skalle och en bra fysträning. Varför vara i topp som 15-åring? Varför "nöta" i unga år med både tidiga morgnar och långa resor? Varför överhuvudtaget snöträna mer än två kvällar i veckan med en 13-åring, om inte synnerligt stora skäl föreligger? Jag skall inte raljera allt för mycket men nog måste vi ta oss en funderare ibland eftersom antalet utövare i vår sport minskar år efter år. Vad vill vi uppnå? Varför fokoserar vi på den 20%-iga skaran och inte på övriga 80%? Det är hur enkelt som helst att göra en ungdomsstjärna men det är sannolikt lika lätt att bränna ut en tonåring i sina första trevande vuxensteg.

Varför inte skapa alternativ till dagens FIS-hets, för +16 år, som behöver självförtroende och bra skidåkningsupplevelser. Varför inte se över möjligheterna att tex återskapa Nationella Cupen? Varför inte hitta fler lokala lösningar?

Det jag egentligen vill säga med denna artikel är att vi gemensamt måste förmedla var i processen barn- och ungdomar befinner sig. Det är inte slut på "karriären" bara för att man misslyckas som A2a i Klövsjösvängen! Det är inte slut för att man inte blir uttagen i Team Future och man är heller inte slut bara för att man inte väljer att studera vid ett skidgymnasium. Se det från den positiva sidan, träna hjärta och skalle och ha kul med skidåkningen. Skaffa dig ett bra material och en bra tränare och lyssna noggrant, var nyfiken och åk ytterskidan in i sväng. Fokusera här och nu och på dig själv och bry dig inte alltid om vad andra säger.

Vi ses i backen!

Svar på tal! Steding rockar!

Det blev en bra lördag för norrbottens bästa alpina herrar Anton Lahdenperä och Daniel Steding! Anton i topp, kanske inte helt oväntat! Anton är revanschsugen och har mycket erfarenhet i bagaget. Mindre erfarenhet har dock Daniel Steding trots att han var en av tre killar uttagna till ungdoms-OS säsongen 2008/2009 och då en coming man. Inför säsongen fanns dock inte Daniel med i juniorlandslaget av någon mindre tydlig anledning. I andra åket i Tärnabys slalom den 21/11 klev Danne Steding fram och utmanade övriga Sverige-eliten! Med det snabbaste andraåket placerade han sig som 8:e man vilket är förbluffande bra! Nu måste han vara en man för juniorlandslaget! Rykten säger dessutom att han legat mycket bra till på tidträning tillsammans med laget och killen har ju enorm kapacitet och ett hjärta gjort av bästa tänkbara alpina sort! Att hamna utanför laget får en duktig kille som Steding att knyta näven i fickan och det kanske stämmer det fartkillen Hans Olsson tidigare uttryckt, att i motvind stiger en drake. Grattis Steding!

Läs resultat:
http://www.fjallvinden.com/sites/www.fjallvinden.com/files/documents/resultatherr21nov.pdf

På damsidan går 94:orna från UHSK på knock direkt! Fantastiskt bra gjort av Charlotta Säfvenberg och Lisa Blomqvist som tar första och andraplatsen i sin livs första FIS-helg som junior. Man brukar ju säga till duktiga A-åkare, när säsongens USM är avslutat, att nu blir det länge innan Ni återser pallen - men i denna framgångssaga blir inte allt som förväntat. Topp fem hade jag tippat på men knappast slagit vad om. Ett resultat bland topp åtta hade varit tillräckligt bra men nu blev det som det blev. Hoppas tjejerna tar det med ro och inte låter detta sätta allt för mycket prägel på livet. Nu väntar nya och så småningom större utmaningar och fastän det är en lång resa som återstår så var detta förstås ett stort steg i rätt riktning.

Ytterligare två region-1 tjejer topp 10, Malin Selling och Ylva Stålnacke, presterade mycket bra! Det blev en delad sjätteplats på lördagen och för Ylva en sjundeplats på fredagen, vilket var ett bra facit på att hon är klart med i matchen! Rebecka Gunnarstedt var inte nöjd med debuten - åkte in på nionde plats på fredagen och körde ur söndagens race. Nykomlingen Linn Gustavsson visade att försäsongsträningen gett resultat. En 17:e resp 18:e plats i debuten är riktigt bra!

Läs resultat:
http://www.fjallvinden.com/sites/www.fjallvinden.com/files/documents/resultatdam21nov.pdf

Nya läger på gång!

Säsongen är i allra högsta grad igång! Läger efter läger avlöser varandra och andra fritidsintressen än alpint får ligga åt sidan.

Nu kommande helg har Team SAP Junior ett tvådagarsläger i Kåbdalis. Helgen därefter är det Team SAP A:s tur och därefter kommer två helger för A-gruppen, en helg med distriktläger och en helg med Regionläger inkluderat uttagning till steg 1 i Team Future 2009/2010 för A2:or.

Team SAP Junior har nyligt kommit hem från en 14-dagars tripp till Sölden i Österrike. Träningen har gått jättebra och alla är mycket nöjda, inte minst Peter Mellgren själv. - Peter meddelar att alla har gjort fina framsteg och är betydligt bättre skidåkare nu än innan de åkte. Kommentarerna jag fått från åkare är bl a "det bästa lägret hittills", "Jag är jättenöjd", "Otroligt bra!" osv. Åkarna har jobbat stenhårt med grunderna och det har blivit främst storslalomåkning. Gruppen har haft förmånen att träna med bl a Jon Olsson och en del av träningen har skett på tid i bana. Som en liten krydda har juniorerna sett WC-premiären live och det bjöds ju på spännande upplösningar i såväl damerna som herrarnas race. Se bild: Sarah Olsson AK Vännes, en av Team SAPs juniorer 2009/2010.

Någon kanske undrar, vad och vem är Team SAP?

Grundtanken med Team SAP är att skapa fina förutsättningar för ambitiösa åkare från främst mindre klubbar. För att lyckas i sporten alpint är gemenskap och ett bra träningsupplägg nyckelord, för att inte säga helt avgörande.

Team SAP bildades inför säsongen 2008/2009 och är en sammansättning av tre olika slalomklubbar, Storklinten, Arvidsjaur och Piteå. Bakom gruppen står Piteå Alpina som inför säsongen bjuder in närliggande slalomklubbar med lagom antal åkare, d v s klubbar som har få A-åkare och juniorer. Målet har främst varit att skapa möjligheter till bra träning för mindre klubbars äldre åkare under försäsongsupptakten som varar mellan sept- dec. med stöd av proffessionell tränare. Inför säsongen 2009/2010 skapades två team, ett för A-åkare och ett för juniorer. Försäsongen för Team SAP Junior innefattas av ca 20 st kvalitetsdagar på snö under ledning av Piteås Peter Mellgren, sannolikt en av sveriges bästa ungdomstränare, tillika regionansvarig i Region 1, Norr- och Västerbotten.

Mycket talar för att Kåbdalis har fler backar att erbjuda nu i helgen och som vanligt skall det bli riktigt kul att kliva innanför dörrarna till restaurangen och känna pulsen av alpin racing blandat med en känsla av tillbakalutad norrländsk genuin miljö.

Vi ses!

Det gör ont i mig!

Källa: Kalle Palander, official blog http://palander.vox.com/

Kalle Palander, en av våra klarast lysande nordiska stjärnor på alpinhimlen, eller som han utrycker det själv på sin blogg "fastest man in alpineskiing", kommer inte att tävla mer i vinter! Det blev ingen premiär i Sölden pga den seglivade skada han haft svårt att rehabilitera och som fick sig en extra törn vid ett fall under träning i Pitzdal i oktober. Vad som är problemet är inte riktigt tydligt och det kan i värsta fall innebära att vi sett det sista i världsklass av herr Palander. Han har en konstruktion av metall inopererat i underbenet och något har gått galet. Stjärnan är mycket ledsen vilket kan utläsas av hans oficiella blog och han är högst osöker på sin alpina karriär.

Han kom tillbaka efter skadan och "vittnesuppgifter" berättar att han bl a var grym i Wittenburgs inomhusbacke i samband med träning i september. Ingen åkte lika bra som honom, sa rykten! Österrikiska eliten fanns också på plats.

Riktigt ledsamt, inte minst för Kalle själv. Vi får hoppas att det inte är allvarligare än att han kan komma tillbaka framåt vårkanten och presentera sina skills ännu en gång. Det står dock skrivet i stjärnorna och just nu vet nog läkareliten kring Palander mest. Kalle Palander är en kille som alltid ger allt och hans meritlista toppas bl a ett VM-Guld i slalom år 1999 i Vail och Världscup-seger i slalomcupen år 2003. Vi får hoppas att 32-åringen kommer tillbaka och satsar mot Olympiska spelen i Sochi i Ryssland år 2014. Då är Kalle 37 år och kan definitivt vara med i världstoppen, se bara på den grymme 36-årige Didier Cuche som med otrolig rutin och toppform har goda chanser i kommande OS i Whistler.

Håll tummarna för Kalle Palander och hoppas att han kommer tillbaka! Vi nordbor behöver njuta av hans "sisu" i många år till! Inte nog med Kalles skada, Marcus Sandell blir borta, även han efter ett fall i Pitzdal, med resultatet - bortopererad njure, men han sägs redan vara på god väg tillbaka och tills dess grabbarna är tillbaka får vi njuta av kvinnlig sisu i form av Tanja Poutiainen eller varför inte de blågula svenska damerna!

Team Future 2009/2010

Team Future lever vidare om än i en något decimerad form.

Ta del av den nyligt utkomna skriften, vilket på ett tillräckligt tydligt sätt beskriver Sveriges vassaste ungdomssatsning!

http://www.skidor.com/ImageVault/Images/id_2079/ImageVaultHandler.aspx

Larsson blir att räkna med!

Jag tillhör de som definitivt tror att Larsson kommer att "rocka fett" denna säsong! Markus är äntligen tillbaka efter sin huvudskada, efter störtloppskraschen i Wengen förra året, och han är sannolikt mer hungrig än någonsin! Efter en skada, oavsett karaktär, kommer man alltid starkare tillbaka, det är min bestämda åsikt. Vi har sett det så många gånger och antagligen finns fog att säga - det är bättre att vara från skidåkning och tänka positiva tankar om den, än att vara mitt i skidåkningen och tänka i negativa banor. Vad jag menar är att en formsvacka är allvarligare än ett ordentligt skadeavbrott. Tyvärr blir allt för många kvar i formsvackor som bara gräver gropen djupare. Suget efter att få prestera igen gör att man blir bättre bara av blotta tanken av att stå där, redo att ge sig av.

Markus Larsson vann sin första WC-seger i Åre i mars 2006 och senare en i tuffa Alta Badia i Italien i december 2006, men det kommer fler!

Jag tror stenhårt på Mackan! I Sölden presterade han inte som han själv förväntade sig men en premiär i Söldens WC-hang förpliktar. Han var trots allt nära kvalificering till andra åken trots dålig timing, och just av den anledningen, en kraftig miss i inledningen av branten som dessutom medförde att han fick åka resten av det tuffa hanget med endast en stav, vilket gör att jag tycker prestationen var ganska okej. Han tillhör redan topp 15, bortsett fadäsen, tro mig.

Snacka om att Markus Larsson taggar upp efter detta! Sån verkar han vara, den positiva värmlänningen! Han påminner om "Järs" med sin obotliga optimism och den vet vi en del om, vid det här laget.

Lycka till Markus, beveka tvivlarna! Du är bäst fortfarande, kanske till och med bättre, trots skadeuppbrottet!

http://www.expressen.se/sport/Vintersport/1.1755926/svenskt-herrfiasko-i-alpina-premiaren

Norges gemensamma "röda tråd"!

Om Ni inte redan tagit del av Aksel Lund Svindals tribute to Michael Jackson så kommer den här igen...




Om det är Kjetil Jansrud och Truls Ove Karlsen som flankerar Svindal i denna fantastiska hyllning till popkungen Jackson, ja då kan vi konstatera att harmoni och resultat går hand i hand. Jansrud åkte in som överraskande 6:a i Söldens WC-premiär och Karlsen som 19:e man. Svindal körde ur i andra åket efter det att han lagat med i absoluta toppen. Jag kan inte låta bli att dra paralleller till ett tidigare inlägg om vikten av att man skapar god energi och stämning i gruppen. Med en stor dos av positiv energi skapas förutsättningar för stordåd. Framgång föder framgång och kanske beror Norges framgångar på deras arbete med den "röda tråden".

Jag delger Er en fritt översatt text från några år tillbaka som Norges tränare kommit överens om att jobba efter.

"Teknikarbete för ungdomar säsongen 2007-2008(Utarbetat av personer inom Norges Alpina utförsåkningselit)

För utveckling av en effektiv skidteknik har våra skandinaviska grannar, inför säsongen 2006-2007, vidareutvecklat en gemensam ram för det tekniska och taktiska arbetet inom alpint. Artikeln ”Teknikkarbeid i Ungdomsprogrammet, Sesongen 2005-2006”, som översatts av Pär Gabrielsson, bygger på ”Retningslinjer for teknikkarbeid i Norge”, oktober 2002.

För att åkarna och tränarna i ungdomsledet skall arbeta effektivt tillsammans har de utarbetat ett ramverk för det tekniska arbetet. Det är meningen att tekniken diskuteras och analyseras mot bakgrund av dessa ”Retningslinjene”.

Med ”Retningslinjene” i fokus blir det enklare att prata med varandra, åkare och tränare. Det blir ett gemensamt språk för teknikinlärning vilket skapar trygghet och förutsägbarhet för åkarna. Individuella anpassningar kommer att kunna ses med utgångspunkt i dessa tekniska filosofier, vilka alla har en god förståelse om. De menar vidare att detta inte skall ses som ett facit utan Norska Skidförbundets tränare inom ungdomsledet har valt att jobba efter detta. För att ta till sig innehållet i denna skrift föreslår jag att Ni först tar del av artikeln ”En sväng är en del av en cirkel”, författad av Svein Owesen, Björn E Myhre och Eiwind Östenengen. Ta även del av bilderna från NFSs samling i Pitzdal oktober 2006. Hör av Er skall jag delge Er detta.

FILOSOFI OCH MÅL

Huvudmålet med skidåkningen är att åka fort! Detta är det viktigaste i konkurrensen inom den alpina idrotten.

Teknik handlar om ett samspel mellan linje och friktion. Det handlar om att utnyttja fartsökande krafter som uppstår i svängen och nedför backen och minimera friktion och bromsande krafter.

Det kräver en progressiv ökning av trycket in mot fallinjen. Därefter släpps trycket upp och förflyttning till nästa port sker så snabbt som möjligt utan allt för stort tryck på tvärs mot fallinjen. Skidornas svängegenskaper utnyttjas till fullo genom att balansera trycket mitt på ytterskidan. En rätt genomförd svängbåge beror mycket på tajming, underlag och linje. Det är ett överordnat mål att ta med sig farten som skapats i en situation/sväng in i nästa situation/sväng.

Följande fem huvudpunkter är tänkt som hjälpmedel och bidrar till att skapa förutsättningar för att nå målet att köra fort. Elementen i varje område går in i varandra men för att reda ut detta är följande fem punkter grunden för det tekniska arbetet.

1. Plats kring porten

Svängen skall alltid genomföras som en rörelse. Det skall alltid finnas tillräckligt med plats vid porten för den valda linjen så att svängen kan genomföras i en rörelse och att man undviker att porten står i vägen för kroppens och/eller skidans bana.

Detta medför dock inte att linjen skall läggas överdrivet högt utan det handlar snarare om att fokusera på att åka en ren linje med skidorna så mycket som möjligt i fallinjen och att det givits tillräckligt med plats vid porten för detta.

I vissa situationer måste åkaren ”ställa upp” skidorna i ingången av svängen för att uppnå tillräckligt plats, riktningsförändring och/eller hastighetsreglering.

För att pedagogiskt visa detta kan vi se svängen som en del av en cirkel (se Bilder från NSFs samling i Pitzdel okt 06). Så länge åkaren ligger i cirkelbågen kommer åkaren att ha nog med plats vid porten.

Man kan också använda ett annat uttryck för att beskriva avståndet mellan skida och port; Åkaren skall ha plats för kroppen för att kunna lägga upp skidorna på maximal kant utan att porten är i vägen för åkaren.

2. Ny sväng skall starta i balans över ytterskidan

Optimalt startas svängen från plan ny ytterskida, s.k. neutral position. Den stund som åkaren befinner sig på plana skidor kan vara allt från en hundradels sekund eller mycket längre, beroende på olika situationer och olika discipliner.

Skälet till detta är att åkaren skall skapa möjlighet till god kontakt och balans med ytterskidan i början av svängbågen samt ha kontrollerade skidor in i svängen och därför undvika att ”lägga ut skidorna” utan att först ha tillräckligt stöd mot underlaget (backen). Detta är också ett effektivt sätt för att kontrollera att man har ytterskidan under sig när det är dags för att sätta ut ytterskidan i ingången. Åkaren ”glider” genom ”plana-skidor-fasen”, på väg från gammal sväng, in i ny sväng. Med hjälp av en stabil överkropp (horisontella axlar) och med bra arm-arbete (armarna i synfältet) skapas förutsättningar för god balans över ytterskidan.

I vissa enklare svängutgångar kan det också vara effektivt att få kontakt med ny skida medan gammal ytterskida fortfarande ”arbetar”. Detta kallar Norrmännen, ”Roll-over”. Åkaren uppnår tidigt en ny ytterskida, kan placera överkroppen med stark bukspänning över denna, samtidigt som den rullas över till planläge.

3. Kontakt överkropp - ytterskida

För att skapa bra balans och tryck över ytterskidan är kontakten mellan överkropp och ytterskida helt avgörande. Det skall vara kontakt mellan yttre fot och överkropp genom hela svängen, genom en muskel – spänning i buk och höft. Det är alltså inte nog med att bara ha överkroppen över ytterskidan, det måste alltså vara en enhetlig ”spänning” från ytterfoten genom buken (magen) upp till överkroppen. På så sätt undgår åkaren att falla in och ställa sig på innerskidan.

4. Rörelse

- Parallella skidor
För att innerskidan skall gå optimalt skall trycket vara jämt fördelat över hela skidan (mittbalans fram – bak). Åkaren bör röra sig ”med skidan in i svängen” och stå stabilt och tryggt på skidan. Ytterskidan skall gå i en något längre svängbåge och måste därför skjutas fram i första halvan av svängen för att skidorna skall vara parallella och för att nyttja skidan i mittbalans genom svängen. Om åkaren inte går in i svängen med parallella skidor kommer ytterfoten att ”hänga efter” och innerskida gräva i snön.

Det är viktigt att skapa tillräckligt tryck genom ytterskidan med mittbalans för att skidan skall skära rent i underlaget och ta med sig mesta möjliga fart in i nästa sväng. Kom ihåg, alpin utförsåkning handlar om att åka fort!

- Ökande kantvinkel, höft in i svängen
Det skall ske en gradvis ökning av skidans vinkel mot underlaget, s.k. kantvinkel, från noll till max in i fallinjen. Detta görs med hjälp av kroppens kantregulatorer. Ökningen av kantvinkeln sker medan man står på mittbalanserade skidor, som en konsekvens av en aktiv rörelse. Ut ur fallinjen, när önskad ”utväg” på svängen är nådd, är det dags att gradvis minska ytterskidans kantvinkel, samtidigt som åkaren söker balans på ny plan ytterskida.

En viktig kantregulator är höften, som rörs in i svängen vid fallinjen och som kommer tydligt över ny ytterskida in i ny sväng. Det är viktigt att poängtera att höften inte får komma in för tidigt i starten av svängen (ingången) för då finns stor risk för motrotation/sittande in-bak och därmed svårt att starta svängen på ytterskidan och därmed mindre kraft till fartökning.

5. Stavisättning

Stavisättning används nästan i alla svängar, antingen enkel eller dubbel stavisättning. Stavisättningen är en markering med staven i utgången av svängen. Stavisättningen blir en ny svängimpuls till den nya svängen. Genom att använda stavisättning stoppas rotation i överkropp vilket hjälper åkaren att upprätthålla en god position i ingången. Balans/rytm/flyt kommer på så sätt att bli förstärkt med hjälp av stavisättning.

Fritt översatt/
Pär Gabrielsson
Piteå Alpina

Det blir en intressant Europatour 2009/2010!

Det börjar dra ihop sig till Europacup-premiär i inomhusbacken i tyska Wittenburg. Lagom till premiären har en ny alpinstjärna presenterat sig! Eller skall vi säga nygammal, för Jon Olsson är på inget sätt okänd i kretsarna, trots att han de senaste åtta åren ägnat sig åt elitåkning inom Freestyle. Premiären står inför dörren och Jon Olsson visar att han är med och konkurrerar i Storslalom. Jag är inte överraskad och kanske är ingen det. Han har redan under säsongen 2008/2009 visat att han har en skidkänsla som är få förunnat. Han gjorde sig förra säsongen känd som den som utmanade Jens med en vadslagning kring OS 2014, men det där vet ni redan allt om. Det Ni kanske inte vet är att Jon Olsson varit på läger med "the federation" i Österrikiska Mölltal, se glaciärkarta.

På schemat har det varit tävlingsträning, eller kanske rättare, sagt träningstävling - för Jon har fått känna på killarnas tävlingsnerver. Av allt att döma är Jon nöjd med lägret men passar på att skicka en passning till "den traditionella alpinisten" inom alpinracing - lägg mer energi i gruppdynamiken - även i tävlingsmomentet!

På min tid kallade vi det för piteandan! I samband med träning på, "piteås tak" Vallsberget, hade vi nästan alltid tävling mot klockan men med en mycket positiv stämning i gruppen. Vi skrek och hejade och var positiva i alla moment av träningen men det är klart - ingen kände sig hotad att inte få delta i kommande tävling men effekten går inte att ta miste på. Gruppen som helhet presterade alltid på topp och det var roliga "träningstävlingar" varje kväll. Jag fick ofta "kritik" för att jag boostade mina kompisar med positiva rop och anklagelserna bestod främst i att lockropen boostade framförallt mig själv vilket gav mig den där lilla extra kicken. Så kan det bli. Well, åter till Jons "tåg" in i svensk alpin toppnivå.

Av tio stycken killar var Jon snabbast över två åk vid båda storslalomracen. I slalom var han passerad med 3-4 sek av de snabbaste men inte heller detta är förvånande. Det är i Storslalom som Jon kommer att prestera. I slalom har en lång väg att gå vilket han själv betonar.

Med på lägret var följande duktiga storslalomkillar:

GS race 1

Jon 46.29 46.04 92.33
Söderberg 46.35 46. 18 92.53
Kingen 45.75 46.95 92.70
Hargin 46.62 46.09 92.71
Johan PH 46.53 46.44 92.97
Oscar 47.01 46.32 93.33
Saxvall 46.93 46.43 93.36
Jens 47.16 46.44 93.60
Anton 47.06 46.67 93. 75
Axel DNF
Petter DNF

GS race 2
Jon 46.24 45.51 91.75
Söderberg 46.11 46.28 92.39
Hargin 45.96 46.54 92.50
Axel 46.62 47.08 93.70
Kingen 46.80 46.89 93.69
Mange 47.35 47.09 94.34
Saxvall 47.30 47.07 94.37
Jens DNF
Oscar DNF
Johan PH DNF
Anton DNF
Petter DNF

Källa: Jon Olssons blogg http://blogg.stureplan.se/jon/2009/10/27/ec-camp-recap/

Riktigt roligt att se Söderberg i topp! Det är en kille med stor kapacitet, enligt min mening! Även en kille att lita på i det viktiga tävlingsmomentet där han visat sig stå pall för tryck tidigare.

Axel Bäck, och förstås multialpinisten Hargin - som gjorde en "Jon Olsson" i Nordisk Extreme uppe i Riksgränsen i våras genom att placera sig som trea, blir att räkna med i år.

Ett hett tips - Axel Bäck kör snart världscup på heltid!

Vi går mot en mycket intressant säsong! Avslutar med en länk till youtube!

http://www.youtube.com/watch?v=KTC89p-D53g

Jon Olsson fick ett glädjande besked!

Jon Olsson etablerar sig allt mer på svensk alpin toppnivå! Han är nämligen uttagen till EC-läger i Mölltal kommande helg. Det bådar gott för IFK Mora Alpins stolthet på freestylehimlen och numera en ikon för många unga alpinister. Till och med en gammal veteran som jag tycker att Jons förvandling från "halvgalen" jibber till ruskigt fokuserad och teknikorienterad "storslalomnörd" är jäkligt imponerande och nästan lite oväntat.

Han visar prov på något som är så osvenskt som bara Jesper Rönnmark, i senaste Ski & Board, kan beskriva. Om fler unga svenskar lade samma kvalitativa mängd energi som Jon lägger på att utveckla sin åkning, ja då skulle Sverige antagligen redan vara toppnationen nr 1 inom alpint, men Jons resa sporrar, no doubt! Jag hoppas få se mycket av denna kille! Jag är riktigt glad att han anslutit sig till oss "nördar", det visar att det är helt rätt det vi håller på med ;-). Som freestylestjärna finns stora risker. Aldrig har väl begreppet "det kostar att ligga på topp", haft en tydligare beskrivning. Ett hopp skall förberedas i tanken i månader, hopp skall byggas, väder och vind skall vara det bästa - och framförallt - viljan att göra det där hoppet måste infinna sig när det väl är dags - och i slutändan räcker det till en tredjeplats eftersom smarta killar lever längre. I storslalom kan Jon fokusera på detaljerna, åka åk efter åk och justera målinriktat - utan större risker. Det är ju också lite av tjusningen, enligt min mening.

Han har ett klipp i åkningen som imponerar och förbryllar en del. Det syns att han är spunnen ur en annan tid. Hans vertikalarbete är ganska tydligt men kanske kommer han in precis i rätt tid, i rätt tid då ingångarna och åkning i fallinjen är mer viktig än någonsin. Han nyttjar fallinjen på ett bra sätt eftersom han är stor och stark i ingångarna vilket ger bra vinklar och genom att passera käpp på relativt kort tid behöver han inte stå mot negativa krafter för länge. Jag är tämligen övertygad att han gör det medvetet. Enligt min bedömning funkar det bra på hårt underlag dit han nu är på väg! Han har allt att vinna på att fortsätta skapa mer kraft i fallinjen och eftersom han har ganska gott om tid (mellan svängarna) så finns det utrymme för förbättring.

Om han lyckas bra på EC-lägret öppnas möjligheterna att få åka på balkat underlag i Europa där jag tror hans teknik passar bäst. Det skall bli riktigt intressant att följa utvecklingen för 26-åringen, som har många år kvar i toppen. Nästan lika intressant som att se Markus Larssons comeback eller varför inte Jens Byggmarks sakta återtåg till världstoppen.

10 st svenskar är uttagna till premiär i Sölden och största utropstecknet blir Larsson. Är han tillräckligt iform för att ge järnet i Söldens tuffa WC-hang. Ja, sannolikt och förhoppningsvis, eftersom han finns med i start-tian. Bänka Er på lördag och söndag! Time for rumble! Ifjol satte jag ett litet extra kort på Matts Olsson. Det gör jag inte i år - då kanske det händer...

Se även inlägg i Aftonbladet men "sila" bort att Jon är med i landslaget, för det stämmer inte. Detta kan vara ett steg på vägen. Jon har fått möjlighet att träna tillsammans med en grupp som Svenska Skidförbundet har extra ögon på. Ett stort steg i sig!

http://www.aftonbladet.se/sportbladet/alpint/article5983686.ab

World Winter Master Game i Kranjska Gora, Slovenien!

Inom kort bestämmer sig flertalet alpina Masters för OS 2010 i Slovenien! Åker du dit!?

Se länk, http://www.2010mastersgames.com/WWMG2010_en,,.htm

Lämna gärna just din kommentar till detta inlägg!

Premiär i Kåbdalis!

Dagen till ära, premiär i glada Kåbdalis! Alltid lika trevligt att återvända till!

Byn lever upp när aktiviteterna under vinterperioden drar igång! Mycket har hänt sedan sist men ännu har vi inte fått möjlighet att avnjuta det allra senaste. Vi får hålla oss, ge oss till tåls - men snart smäller det! Premiär i nya liften och framförallt i nya storslalombacken. Jag hoppas verkligen att backen skall vara inbjudande för oss "slalomnördar" och att den ger lite mer "tryck" i än störtloppet.

Hoppas få permanenta en ny tävlingsform under försäsongen och vintern. Återkommer mer kring detta! Det kan vankas juvelkupp i Kåbdalis! Mer vill jag inte yppa i dagsläget. Som Tomas Sundqvist sa, det kan bli nåt stort av det där...

Åter till dagens aktivitet. Ett flertal ambitiösa fanns på plats. Eftersom Kåbdalis bjuder på käppdjup och hårt underlag passade storslalomträning mycket bra på morgonkvisten. Öppnade mina "blå" kl 06:30 och satte mig snarast i bilen för att sedan stå redo på start kl 09:00, iklädd vit pyjamas och med små små tendenser till horn gnagande i hjälmens insida. Jo, det är faktiskt så. Jag erkänner, jag går igång på sånt!

Det är extra skönt när man dessutom, fortfarande, en dag innan 45, får ut nåt riktigt gott ur varje sväng. Det bjöds på en ganska tekniskt svår storslalom med många krön och lite tid för vila. Rune Säfvenberg hade lagt banan och plikttroget stod han där, på gubbhyllan, och fyllde ungdomarna med tänkvärda tips. Jo, faktiskt även jag fick ett och annat värdefullt tips.

Att lägga svängen i tid och skapa utrymme för inåtlut i ingång, innan käpp-passage, ja det är definitivt min melodi. Det skonar kroppen - inga blåmärken från piskande käppar och inga "nödbryt" med mesta möjliga kraft mot fallinje och risk för havererade knän, nä faktiskt riktigt behaglig resa om nu bara sinnena hinner med. Någon sa - någon gång, minns inte när, att mellan 40 och 45 händer det! Sinnena trubbas av och sämre åkning är att vänta... Nu kändes det helt ok och jag tycker nog att det känns som att formen kommer tidigt i år!

Efter kl 10:00 vigdes dagen till ungdomarna i Piteå Alpina samt Hanna och Moa från Skellefteå. Ove och jag körde grundteknik-träning med parallella skidor och kropp samt positionsövningar. Därefter kortkäppsbana efter "grytan" i familjebacken. Framsteg skönjas. Grunden är A och O och gör det möjligt att nå nästa "level". Yviga rörelser i överkropp förbannas och tillhör en redan passerad "epok" för Sverige. Fattas bara att även Byggmark hittat stabiliteten. Vi väntar med spänning på WC-premiär för hans del!

Surfa in på Kåbdalis hemsida, kolla in lite backbilder http://www.kabdalis.com/?s=bilder_backen&hideright=1

"Världsblaskan" är med i matchen!

Se reportage från Piteå-Tidningen, som på ett bra sätt följer alpint i Piteå kommun.

http://www.pitea-tidningen.se/sport/artikel.aspx?ArticleId=4934104

Premiär i Kåbdalis på lördag!

Trevlig slalomhelg!

Snööööö i massor!

Förra veckan var det torka och sommarvärme i Sölden, nu är det snöööööö. Aldrig har väl någon varit så glad över att få skotta snö som race director Rainer Gstrein! Kolla in på Söldens hemsida och ta del av arbetet med att skapa årets första World Cup i Alpint! Våra svenska stjärnor får annat än smutsig glaciäris att åka på!

http://www.soelden.com/main/EN/SD/WC/index.html

Kolla även in Sports Scandinavia och Kjell Åhlens arbete på glaciären i Sölden

http://www.sports.se/

En stjärna lämnar cirkusen!

Herman Maier gjorde sina sista koncentrerade svängar som elitåkare nere i Sölden under vecka 41, inför imponerande Team SAP-ungdomar. Han gled fram och jobbade med grundtekniska bitar med fantastisk kontroll.

Idag tisdag lämnade han sitt tunga och känslosamma besked som kommer som en överraskning med tanke på att det är OS-säsong.

Han är en av de absolut största! Sporten har förlorat en stjärna!

Läs mer, http://www.expressen.se/sport/2.701/alpint/1.1741338/hermann-maier-lagger-av

Team SAP A 2009 summerar!

Här kommer en efterlängtad bild. Vi summerar en bra vecka med kvalitativ skidåkning. Varje åk har haft ett syfte och alla åkare har visat positiv utveckling. Under fredagen har vi tränat GS i bana och bl a filmat. Med stöd av filmningen har vi sammanfattat tre "viktigt att utveckla" för respektive åkare. Varje åkare har lämnat lite av sina målsättningar med säsongen och Peter Mellgren har stöttat med sina tankar och ideer.

Det är nu viktigt att alla tar med sig sin lärdom och jobbar vidare med det som påbörjats i veckan.

Vi har även tackat Peter Mellgren med en uppmärksammad present och några fina ord på vägen. Med engagemang, kunskap och välvilja har han tagit sig an ungdomarna under sju dagar och effekten är märkbar. Både på det mentala planet och teknikmässigt.

Bussen avgår hemåt kl 14:00 imorgon och det väntas efterlängtad snö inatt! Kanske får vi två timmar GS teknik imorgon om vägen upp till glaciären hälls öppen i tid och om sikten är bra. Team SAP A 2009 återkommer sannolikt med en inbjudan till ett tredagars läger i Kåbdalis under november eller december. Där kan vi bygga vidare och samtidigt lämna över till klubbtränarna.

Tack för denna gång!

Vi ses!

Vi är trots allt de lyckligt lottade!

Överallt i Österrike råder sommarvärme och glaciärerna stänger en efter en. Idag stängde "grannen" Pitzdal pga mjukt underlag och likaså Mölltal. Stubaier glaciären är också stängd idag men här i Sölden kör vi på för fullt! Förutsättningarna är inte de bästa, WC-hanget i bild håller på att försvinna.


Många är på plats! Österrikarna med Mario Matt och Herman Maier samt stjärnorna Nicole Hosp och Katrin Zettel, japanerna och inte minst vår egen stolthet och energiknippet Jon Olsson! Jon vässar storslalomformen i den GS-bana som vi också har tillgång till. Han åker bra och trivs på isen! Han har ett bra klipp i åkningen och hittar fallinjen bra. Han blir att räkna med i år men frågan är när han får köra nere i Europa på balkat underlag? Luleå Alpina har tex en egen plats i backen där de kör kortkäpp slalom medan sannolikt flertalet andra klubbar och landslag "knackar på dörren" till Sölden och vill komma in.


Men klockan tickar! Hur länge håller det? Hur länge går det åka skidor ner till liften? Underlaget uppe i GS-hanget är kanonbra i stort sett fram till kl 13:00, när glaciären av förklarliga skäl stänger för dagen.

Idag har vi kört GS-teknik friåkning men även testat lite banåkning mot slutat av dagen. Fredde Kerttu har filmat åkarna och Peter Mellgren har haft individuella samtal med samtliga under kvällen. Ungdomarna har hälsat på hos Jon Olsson på Pensionat Reiter-Alm och fått autografer och en rejäl pratstund med fixstjärnan. Gissa om det blev succe! Kolla Jons hemsida http://www.jon-olsson.com.

I morgon laddar vi för slalom kortkäpp och hoppas återigen att glaciären "håller ut" ännu en dag!


Imorgon kl 15:00 går bussen till Aqua Dome, ett äventyrsbad i utkanten av Sölden vilket sägs vara magnifikt. Det blir en bra nedvarvning efter ett slalompass!

En tuff skiddag på glaciären!

Team SAP har gjort sin tredje dag på Rettenbach-glaciären 3200 m.ö.h och lång, långt från ordinarie (skol) arbete. Många skulle säkert säga att det är ett privilegium vilket det förstås är.

Men det kommer inte utan hårt arbete. Glaciären i Sölden mer eller mindre smälter bort inför våra ögon samtidigt som kylan har nått vårt hemland och snön faller i Kåbdalis. Underlaget på Rettenbach-glaciären är hårt och ganska isigt.

Eftersom vädret är varmt krävs det tidiga morgnar. Reveljen går kl 06:00 med lätt morgonjogg. Därefter serveras frukost och avresa mot glaciären startar med buss kl 07:30. Team SAP A tränar mellan 09:00 och 13:00 med kort paus kring 11-11:30. Energiintaget är viktigt! Vi äter frukt och dricker för att orka den sista timmen.

När ungdomarna kommer tillbaka till boendet väntar nedjogg och fysaktivitet följt av skidvård. Ungdomarna får kämpa ganska mycket men får mycket uppmärksamhet som belöning. Peter Mellgren är nöjd med dem och ser klara framsteg. Idag har vi kört storslalom och alla har visat klara förbättringar i sin åkning.

Middagen serveras kl 18:30 och därefter väntar lite egna aktiviteter med kompisarna. Sängdags senast kl 22:00 helst tidigare. Det är kul att vara på läger men det förpliktar! Det krävs ett stort engagemang från respektive åkare och Peter Mellgren är bestämd med dem i backen.

Det är med stor glädje vi tar del av Peters "röda tråd". Han jobbar stenhårt med grunderna och drar sig inte för att gå i klinch för sin sak. Ungdomarna får lätt förtroende för honom och för de som verkligen försöker utföra uppgifterna väntar tydlig beröm.

Vi ses!

Sölden hösten 2009!

Så, äntligen framme efter en inte allt för komplicerad resa i en tämligen fullbokad buss. Klockan är ca 16:00 när vi anländer. Att åka Stockholm – Sölden med buss är inte bara ”dötid”. På bussen hinner ungdomarna, och för all del de vuxna också, umgås, äta, dricka och titta på film. Jag är tämligen säker på att de allra flesta ändå tycker att det är helt ok. Är man dessutom intresserad av det tyska landskapet så finns det många minuter över till att kika ut genom bussrutan. Tyskland visar den 3/10 upp vackra höstfärger och rapporterna från glaciären i Sölden är minusgrader för första gången på länge. För att nämna en annan breddgrad hade, familjen Gunnarstedt från Kåbdalis på sin resa mot Luleå Airport, -10 grader på mätaren. Det börjar arta sig, en ny säsong är i antågande.


Att åka in i Österrike via Imst och se bergen och alperna torna upp inför ögonen, det är som bästa musik för mig. Att gilla själva resandet är lite av en förutsättning för att lyckas i den alpina sporten. Det blir många och ibland långa resor och njuter man av det man får se och uppleva och om man kan göra det i goda vänners lag, ja då har man fina förutsättningar att också blir en riktigt duktig skidåkare. Det här är något helt annat än ”flatlandet”, som jag brukar kalla det, d v s stället därifrån 50-talet ungdomar på denna resa har sin hemvist.

På resan till Sölden representeras ett flertal klubbar från Region 1. Nu väntar inkvartering i Pensionat Gritch i alpbyn Innerwald, som ligger ”ett stenkast” ovanför Sölden, samt ett lätt fyspass för att om möjligt få bussresan ”ur benen”. Vi passar också på att köpa på oss frukt, yougurt och annan energirikt inför vårt första pass imorgon.

Vi ses!

Premiären avklarad!

En härlig helg på skidor och trevligt umgänge kröntes med Indoor Master Cup i Bispingen! Efter två dagars grundteknikträning stod man där igen med "hornen" skavande under hjälmen och undrande om skidåkningen fortfarande skulle "sitta". Ett flertal veteraner hade sett starka ut under träning. Det intressanta var att tekniken var bra hos så många! Imponerande och kul att se nya ansikten som hittat alpin träning- och tävlingsåkning på senare år. Ännu mer imponerande att se den moderna åkstilen hos nykomlingarna! Det är ingen tvekan att vi fortsätter att lära livet ut och att vi, som sysslat med alpint sedan barnsben, måste inse att det fortfarande går att förändra både teknik, åkstil och därmed fart.

Sports Scandinavia, med en entusiastisk Kjell Åhlen i spetsen, är en viktig partner för de alpina veteranerna i Sverige. Sports Scandinavia bidrar med ideer, träningsläger och paketerade tävlingsresor runt om i Europa. Årets nyhet är ett flertal Masterstävlingar i Sverige i samband med FIS-tävlingar och förstås helgens premiäraktivitet i Bisingen, Indoor Master Cup, som körs för andra året i rad. Se länk till Bispingen http://sports.se.24-7webhosting.com/?p=326

Fyra åk och sammanlagd tid. Ca femton stycken Masters och en "yngling". 20-22 sväng. En mycket trevlig och duktig kille vid namn Markus Skog gjorde oss "gubbar" sällskap och visade vart "skåpet" skulle stå. För mot Markus var det inget att göra åt - tog visserligen ett (1) åk mot honom men fick se mig slagen i påföljande tre åk. Serien 19,94, 19,84, 19,92, 19,90 visar att jämnheten finns där men nivån skall upp ett snäpp innan kommande tävlingar i vinter.


Årets höjdpunkter kan bli OS i Kranska Gora, Slovenien och Norska Veteranmästerskapet i Bjorli. Ett VM i slutet av mars skulle sitta fint men prioriterar jag med hjärtat så blir det Norska Mästerskapen. Ser nu särskilt fram emot resan till Sölden (bild) och så småningom ett "nytt" och inbjudande Kåbdalis tillsammans med Team SAP och Piteå Alpinas ungdomar.

En lyckad dag!

Peter Mellgren summerar en bra skiddag i Tyskland! Team SAP junior 2009 har gjort sitt första pass tillsammans och resultatet är gott. Peter har jobbat intensivt med den röda tråden, bl a jobbat med grunderna och hur ungdomarna står på sina skidor. Enkla övningar blandades med svårare och i slutet av dagen syntes klara framsteg.

Det som blir tydligt när jag betraktar Peter Mellgrens upplägg är den tydliga planen, den röda tråden! Så här i början av säsongen ägnar han alla mycket uppmärksamhet och han är tydlig med att åkarna måste lyssna noga och försöka utföra det som sägs. Att bara åka runt runt utan att tänka är inte Peter speciellt förtjust av. Idag har vi sett prov på att dessa ungdomar har den rätta inställningen, d v s kämpa hårt och lär dig något på vägen!

Backen i Bispingen är lägger tätt intill Autobahn A7 och är till synes spektakulär. Inte mindre än 11 mil nordost finns ytterligare en inomhusbacke, Wittenburg. Tyskarna har satsat stort på detta och med några timmar från alperna är kopplingen klockren. Sölden och Bispingen profilerar sig tillsammans som ett komplement och passande nog är Sölden nästa anhalt för Team SAP junior.

Dagen har varit minst sagt späckad! Förutom fyra timmars skidåkning med ca 40 åk eller ca 900 svängar har gruppen ätit gott och hunnit med både glassbar, fysträning och Gokart. Nu är klockan nästan 22:00 och jag tror gänget somnar gott ikväll.

Själv har jag känt på käpp idag! ;-) Tillsammans med den svenska veteraneliten har jag putsat på tekniken och försökt hitta balansen. Fem åk i långkäppsbana gav en hyfsad känsla men långt från någon storform. Imorgon fortsätter Peter med sin tydliga plan och eventuellt väntar kortkäppsträning för juniorerna och jag kommer allt närmare mitt första race. Stefan Bessman ser stark ut på träning så det gäller att få med sig farten i 22-23 flacka svängar. Jag har mina knep - får se om de håller.

Gonatt!

En schyst sida!

Skidförbundets nya hemsida! Ett riktigt lyft!

http://www.skidor.com/alpint

Indoor Master Cup - Bispingen!

Nu är det dags med en ny skidsäsong!

Sommaren svalnar och båtsäsongen går mot sitt slut. En exceptionellt varm september gör det tydligt för mig att det krävs inomhusbacke eller glaciär för att åka skidor i oktober denna säsong... Kåbdalis står dock som vanligt snart i "startgroparna" och masterskier.blogspot.com håller förstås tummarna!

Det är med glädje som jag ser på kommande vecka, inte för att det är en hektisk arbetsvecka med många stolpar som skall passeras i "prognos- och budgetträsket", utan för att veckoslutet har nåt riktigt, riktigt trevligt på gång!

Team SAP - junior åker till Bispingen på sin första snökontakt! Det är ett glatt och mycket duktigt juniorgäng från Region 1, Norr- och Västerbotten, som under Piteå Alpina och Peter Mellgrens vingar, sätter igång skidsäsongen med slalom-grundteknik. Bispingen är en indoor-aktivitet som passar bra för första snökontakten.

Har man en gång varit utomhus under säsongen faller det sig kanske inte lika intressant att "krypa" in i denna smått fantastiska byggnad. Effektiviteten i Bispingens anläggning finns inget att klaga på! En sex-stolslift snurrar hela tiden parallellt med en knapplift och coachningen blir enkel, träffsäker och frekvent. Åkarna får korta lifttider och därför många åk. Alternativet så här års är ju tex glaciären i Juvass men väder och vind spelar in på ett tydligare sätt där, både på gott och ont, för visst är en solig dag på glaciären vad vi alla suktar efter.

Kjell Åhlen, har med Sports Scandinavia, parkerat i Bispingen på försäsongen. Företaget ordnar packeterade alpinaktiviteter i såväl Tyskland som Österrikiska Sölden. Sports Scandinavia är alltid att lite på och denna helg, den 17-20/9, bjuder företagen upp till "dans" i anläggningen! Det bjuds på Indoor Master Cup i Bispingen och jag kan inte låta bli! Det skall bli intressant att återse Bispingen och känna om tekniken sitter och det skall framförallt bli jäkligt kul att återse alpineliten +30 och födda 1994!

Mer rapporter kommer!

http://www.snowdome.de/

Sommaraktiviteter

Vad behöver en alpinist träna?

Under sommaren och hösten förbereder den seriösa alpinisten kommande vintersäsong med ett flertal träningspass av blandad karaktär. Jag listar min syn på träningsdos för respektive B, A och jun1-åkare.

• B-åkare


• A1


• A2


• Jun1


• Jun2

En B-åkare i 12-13 årsålder bör så långt det är möjligt syssla med mångsidig rörlighetsträning, tex fotboll, skridskor, friidrott. Fotboll utövas ofta 3-5 dagar i veckan och fler dagars aktivitet är inte nödvändigt att eftersträva. Koordinationsövningar är en viktig del i en B-åkares träningsupplägg. Det skadar heller inte att låta B-åkaren bekanta sig med skivstångsövningar, tex enligt MAQ (Muscle Action Program) och lätt styrketräning, dels med egen kropp men även med lätta, anpassade vikter. MAQ, eller "Macken" som det ofta kallas, ger goda inlärningsmöjligheter inför kommande gymträning. Ta kontakt med en sjukgymnast eller någon annan insatt person och lyssna Er för. Det är viktigt att i tidig ålder ge individen möjlighet att utveckla en god kroppshållning.

En A1:a bör ha minst 4-5 pass i veckan. Fotboll är förstås ok men styrketräning bör introduceras i denna ålder. MAQ och lättare vikter med fokus på teknik bör eftersträvas. Träning i gymet skall förstås alltid ske under noggrann bevakning. Tekniken är viktig! Det är allmänt sett bättre att göra fem reps extra istället för att öka vikten. OBS! Myten, att det skulle vara direkt farligt att träna på gym i denna ålder, är krossad sedan länge tillbaka. Även lågintensiva cykelpass bör göras. Dessa skall pågå i minst 90 minuter vilket ger utövaren en bra grund för att orka träna i framtid.

En A2:a bör träna alpin-anpassat ca 5-6 pass i veckan. Förutom styrketräning för ben, bål och rygg så skall det på programmet finnas såväl lågintensiv som medelintensiv löp- och/eller cykelträning samt snabbhet/koordination/balans-övningar. Passen får inte vara för korta och det är ännu viktigare med nedvarvning och stretching. Muskulatur utvecklas och det är viktigt att kroppen återhämtar sig snabbt efter allt tuffare pass.

Som första års junior är det vanligt att man går upp till ca 7-8 pass i veckan. Träningspassen inkluderar såväl löpning (2-3 pass), cykling (1 pass), Styrketräning på gym (3 pass) och snabbhet/koordination/balans-övningar (1 pass). Det blir alltså nödvändigt att träna dubbla pass någon eller några dagar i veckan. En hel vilodag är dock viktigt att planera in för återhämtning. Det är också rimligt att man varvar tuffa och mindre tuffa veckor. Nu blir det också ännu viktigare med nedvarvning och stretching! En tonåring i denna fas växer mycket och det är även viktigt med tillförandet av energi i form av allsidig kost. OBS! Var noggrann med tekniken i gymet! Allt för många har för bråttom på med de tunga vikterna.

Som andraårs junior kanske du börjar på ett skidgymnasium. Träningsdosen ökas ytterligare och det blir mer allvar och det är nu som det är viktigt att ha "krut" kvar. Andra sporter kolliderar med alpinträningen och det är ganska vanligt att alpinisten slutar med tex fotboll, dels pga skaderisk men även pga tidsbrist. Det är inte ovanligt med 9-10 pass i veckan och styrkepassen delas in efter muskelgrupper. Överkroppsträning och benträning separeras för att kunna köra tuffare träning. Musklerna utvecklas snabbt och det är oerhört viktigt med god kost och bra sömn, i annat fall riskerar kroppen att brytas ner istället för byggas upp.

Planera din träning på ett bra sätt! Ta kontakt med någon duktig på området, tex en skidgymnasietränare, för mer detaljinfo som tex periodisering av träningen, d v s vad som skall tränas när under fysperioden maj-okt. Se till att ha med tex banan och dryck som kan intas direkt efter genomfört pass varefter ett ordentligt mål mat intas så snart det är möjligt. Arbeta effektivt under träningspasset. Tiden är dyrbar och det finns ingen mening att gå på halvfart och "dega" för länge mellan övningarna. Kort vila mellan repsen på gymet borgar för en bra utveckling av styrkan. Köp en pulsklocka och vänj dig vid att motionera med pulsen som ledsagare. Om du tycker träningen är svår att "få till", se till att hitta en träningskompis. Det behöver inte alltid vara en alpinist. För träningsdagbok! kolla tex http://www.funbeat.se/ Försök få barn- och ungdomar att syssla med kompletterande idrott, t e x spela fotboll, åtminstone tills de är 14-15 år.

Det var några tips från min sida. Lycka till!

Det finns en tid...

Sommaren är här, om än med sin svala famn. Vi sitter i båten i Piteå Skärgård och tankarna är tömda för första gången på länge. I nästan samma veva kommer kreativiteten tillbaka och det klarnar en gnutta. Vi behöver andrum för att se klart. Den alpina säsongen 2008/2009 är över men ju fler år vi har i branschen desto mer inser vi faktum. Det faktum att det under sommaren finns tid att ta i kapp.

Den alpina säsongen börjar på den nivå man själv valt. Man är inte bättre än man är, brukar det sägas. Ni kommer säkert ihåg åkarkommentar som tex; "jag kom sent i en sväng och hade svårt att komma in i banan" eller "om inte det där slaget varit där så hade jag kommit bättre till nästa sväng och då hade jag aldrig kört ur" eller kanske klassikern "det var så slagit och gropigt i banan så det inte gick att åka!". Jag fick bakvikt, gick på innerskidan bla bla bla osv.

Du är inte bättre än det du är, brukar det sägas.

Sommaren är tiden då du kan förbättra dina förutsättningar avsevärt. Jag hävdar - att satsar du ett har du minst fem, kanske åtta tillbaka. Inget vetenskapligt förstås, men ingen skall inbilla mig att man kan ta tillbaka motsvarande "mark" genom att åka "mycket skidor" när väl skidsäsongen är här igen. Underskatta aldrig fysträningens betydelse och nu är nu. Under sommaren finns tid att ta ikapp sina konkurrenter och t o m gå förbi. No doubt!

Den alpina sporten är en styrkesport och en konditionssport, på en och samma gång. En tuff sport som förutom nyss nämnda färdigheter även kräver snabbhet, explosivitet, balans och koordinationsförmåga. Allt paketerat i ett enda paket! Den som lyckas bäst att utveckla dessa förmågor har ett grepp om sina konkurrenter och kan utvecklas mycket fortare på snö. Satsa ett och du har minst fem tillbaka, som sagt!

Vad krävs då, egentligen? Är det svårt? Omöjligt i sommarvärmen?

Det gäller att ha en plan, ett program och följa detta ganska slaviskt. Jag återkommer i frågan, måste njuta av solen en stund och titta på lite ... skoterkross (!) på vattnet kring Västra kajen i Piteå. Det gäller att se möjligheterna!

OBS! glöm inte följande: "Pain is temporary, glory is forever" och inte minst "Smärta är bara vekhet som lämnar kroppen".

Järbyn mot ännu ett olympiskt spel!

Andreas Hillergren/Bildbyrån, Effekt: DN

Patrik Järbyn håller på att rista in sitt namn ordentligt i historieböckerna. Den evigt unga och "obotlige" positivisten från Målsryd, tillika den imponerande störtloppskillen med födelseattest 1969-04-16, är på väg mot sitt femte OS !!

Järbyn har deltagit i följande fyra OS vilket redan är en heroisk insats:

Olympiska vinterspelen 1994 i Lillehammer,
Olympiska vinterspelen 1998 i Nagano
Olympiska vinterspelen 2002 i Salt Lake City
Olympiska vinterspelen 2006 i Turin

Och nu är han åter uttagen till olympiska vinterspelen i Vancouver 2010. Läs aftonbladet, http://www.aftonbladet.se/sportbladet/article5355809.ab

Jag glädjs med denna underbara tävlingsmänniska som på ålderns "höst" fått en smula upprättelse och som, om gudarna är med honom under pågående fysperiod och om han kan få till riktigt bra träning inför Whistlers OS-störtlopp och Super-G, kan överaska igen.

Han har tre riktigt fina resultat från tidigare VM och skulle, likt hela svenska folket, glädjas nåt enormt över en OS medalj. I Sierra Nevada 1996 tog Patrik Järbyn silver i VM i Super-G, i Åres VM 2007 tog han silver i lagtävlingen och krönte också karriären med ett överaskande men likväl imponerande brons i Störtloppet. Patrik har sina starkaste sidor på glidpartierna där han är i absolut världsklass! Han tillhör topp 20 i världen, enligt min mening. Inför tävlingssäsongen efter VM i Åre 2007 skadade han sig olyckligt i ett knä men redan till säsongen 2008/2009 var han tillbaka i slagläge, 39 år gammal (!) I en av världens tuffaste sporter vet Patrik att han fortfarande kan vinna, no doubt, och hans till synes omättliga glädje till tävlingsmomentet är och har alltid varit imponerande.

Oavsett utgång i Vancouver 2010 har "Järs" skrivit historia som en av Sveriges duktigaste idrottsmän genom tiderna. Att ta sig till fem Olympiska spel är få förunnat. Bl a Jan Ove Waldner har gjort det. Ingemar Stenmark deltog vid fyra OS.

Go, go Järs! - keep the 60:s alive! Flatlandsborna, i såväl Målsryd som Piteå och Luleå, håller tummarna för dig!